FRAS har gett oss ny kunskap om sydsvensk skogsskötsel
Ett ökat intresse för tall i Sydsverige, mer förståelse för hur digitala verktyg kan användas för att säkra plantetablering och kunskap om vilka egenskaper som är viktiga för att öka möjligheten att producera värdefull björk. Det är några av de resultat som forskningsprogrammet FRAS har lett fram till.
Sedan 2018 har forskningsprogrammet ”Framtidens skogsskötsel i södra Sverige” (FRAS) pågått. Projektet har drivits av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp tillsammans med Linnéuniversitetet och Skogforsk, och finansierats av skogsnäringen, däribland Södra. Syftet har varit att i nära samarbete med skogsnäringen utveckla skogsskötseln i södra Sverige och anpassa den till både dagens och framtidens förutsättningar och möjligheter.
– Att ett förändrat klimat kräver förändrad skogsskötsel är nog de flesta överens om. Likaså att södra Sveriges skogar är synnerligen viktiga för ekonomi, natur- och sociala värden. För att kunna sköta skogarna så att de ger önskade värden både idag och i framtiden krävs kunskap, kompetens och långsiktighet inom många områden. I detta arbete har FRAS varit en viktig pusselbit, säger Göran Örlander, ordförande i Södras forskningsstiftelse som varit en av programmets finansiärer.
FRAS har bestått av sex doktorandprojekt fördelade mellan ämnesområden som sammantaget berör beståndens hela omloppstid med fokus såväl på enskilda trädslag som på blandskog och generell hänsyn.
Tallens volymproduktion är högre än vi trott
Doktorand Mikolaj Lula har arbetat med tallens produktion och dess föryngring. Gran har på bättre marker och mellanmarker av många betraktats som överlägsen tall i södra Sverige, men Mikolajs genomgång av försök där gran och tall växer sida vid sida visar att tall växer lika bra som granen även på relativt god mark (upp till cirka G28-G30). På de bördigaste markerna (G30 och bättre) är granen vinnare. I Södras rekommendationer anges tall, gran eller blandning av de båda trädslagen för de ”mellanmarker” där Mikolaj visat att tallen producerar bra.
Projektet ”Föryngring av tall i södra Sverige” har gått ut på att undersöka effektiva sätt att föryngra tall i södra Sverige. Mikolaj har jämfört naturlig föryngring med plantering och sådd, och undersökt olika markberedningsmetoder, planttyper och plantering på hyggen av olika åldrar.
Ett försök visar att kombinationen högskärm och markberedning kan vara en bra strategi för att lyckas med tallföryngring, både vid sådd och plantering. Detta under förutsättning att tallskärmen glesas ut efter hand.
Bättre föryngring med digital information
Syftet med projektet ”Smarta föryngringar” har varit att hitta metoder för att effektivisera föryngringsarbetet och öka möjligheterna för skogsägaren att driva ett målstyrt skogsbruk.
Doktorand Per Nordin har i sin forskning kommit fram till att med hjälp av nya datakällor kan förståelsen för hur hygget ser ut öka och därmed kan planeringsarbetet förbättras och underlagen förenklas. Markfuktighetskartor kan redan idag ge underlag för planeringen av trädslagsval och markberedningsmetod, och i förlängningen kan ännu mer detaljerad information bidra till bättre ståndortsanpassning och ett mer varierat och flexibelt skogsbruk.
Blandskogsröjning gynnar både vilt och virke
I projektet ”Röjning för ökad variation” har doktoranden Mostarin Ara undersökt olika röjningsstrategier för både framtida trädslagsrena bestånd och blandskogar och kommit fram till att blandskogsröjning kan gynna både vilt och virke.
Forskningsresultatet visar att det vid första röjningen kan vara onödigt att röja bort all björk i granungskogen. Granens volymproduktion påverkas kortsiktigt inte negativt av om cirka 2 000 björkstammar lämnas kvar, åtminstone inte under de första tre åren efter röjningen. Björkarna bidrar i stället både med foder för viltet och framtida virkesproduktion i ett blandbestånd. Vad som händer på längre sikt, om och när slutröjning bör genomföras, återstår att undersöka.
Eken behöver hjälp i granskogen
Doktorand Delphine Lariviere har i projektet ”Gallring och generell hänsyn” studerat förstagallring i bestånd där generell hänsyn tidigare har tagits vid föryngring och röjning. I projektet har också rekommendationer för gallring i blandskog och bestånd med kombinerade mål undersökts.
Delphine visar i sin forskning att ekar i produktiva granbestånd är i behov av skötsel för att deras överlevnad och naturvårdsvärde ska säkerställas. Friställning är en åtgärd som kan vidtas vid den första gallringen för att gynna ekarnas vitalitet och värde för mångfalden. En mer kostnadseffektiv åtgärd hade varit att aldrig plantera granar så nära de gamla ekarna, men studierna visar att ”skadan” går att reparera.
Precisionsgallring behöver utvärderas mer
I projektet ”Målanpassad gallring” har doktorand Magnus Persson studerat att det tack vare nya datakällor, som exempelvis drönarfotografering, finns så mycket information om skogen ända ner på trädnivå, att det borde gå att skräddarsy skötseln i varje trädgrupp i stället för att hantera ett helt bestånd med samma skötselåtgärd.
För att testa ”precisionsskogsbrukets” potential har Magnus analyserat konsekvenserna av precisionsskogsbruk i gallring, det vill säga variera gallringsstyrkan på trädgruppsnivå, och kommit fram till att det inte finns någon direkt ekonomisk vinst med detta sätt att utföra gallring. Det finns dock många aspekter av precisionsgallring som behöver utvärderas och förhoppningen är att den tekniska utvecklingen möjliggör sådan gallring framåt.
Björken har potential
FRAS-projektet ”Björkkvalitet i blandskog” har undersökt hur man kan få fram bättre virkesegenskaper hos björk, bland annat med hjälp av genetisk förädling, modern mätteknik och hur kvalitetsegenskaperna påverkas av skogsskötsel.
Doktoranden Grace Jones studier visar att egenskaperna hårdhet och fibervinkel är genetiskt betingade både hos vårtbjörk och glasbjörk. Särskilt stor är den genetiska variationen för fibervinkel och det finns därför potential att förbättra denna i den genetiska förädlingen av trädslagen.
Förhoppningen är att den ökade kunskapen kan göra björkskogen mer eftertraktad och i förlängningen inspirera till nya produkter och användningsområden.
Vill du läsa hela slutrapporten från FRAS? Du hittar den på SLU:s hemsida:
”Utveckling av skötselmetoderna behövs”
– Forskningen ska ständigt ifrågasätta och ompröva gängse uppfattningar samtidigt som den ska fortsätta att utveckla dagens skogsskötselmetoder, där det finns potential att förbättra. Bland annat behövs mer forskning kring variationsrikt skogsbruk.
Det säger Magnus Petersson, chef skötsel-och entreprenörsutveckling, en roll som innebär mycket kontakter med forskning och hur forskningsresultaten ska implementeras i Södras skötselstrategier.
Vilka är de viktigaste utmaningarna för skogen och skogsbruket idag?
– Vi måste jobba långsiktigt med att klimatanpassa skogen och skogsbruket så att vi kan bibehålla en vital skog med hög och värdefull produktion. Samtidigt ska vi verka för en gynnsam utveckling för den biologiska mångfalden och skogens sociala värden. Vi arbetar långsiktigt med att öka tillväxten i medlemmarnas skogar och följer trenden över tid. En viltstam i balans är nödvändig för att kunna utveckla ett mer variationsrikt skogsbruk som ökar den biologiska mångfalden och möjliggör klimatanpassning av skogsbruket.
– Vi måste till fullo leva upp till de utfästelser som gjorts med avseende på natur-och kulturmiljövård i brukandet av skogen, men också utveckla naturvårdsarbetet i den operativa verksamheten. Vi ska bedriva ett skogsbruk som är hållbart och som har en acceptans hos stora konsumentgrupper i Europa och världen.
Vad har FRAS-programmet bidragit med som är till nytta för Södra?
– FRAS har bidragit med ny kunskap och därmed utveckling av metoder inom skogsskötselområdet. Det lägger i sin tur en god grund till en faktabaserad debatt om skogen och skogsbrukandet.
– Mer specifikt har FRAS bidragit med kunskap inom flera viktiga områden som till exempel gallringens effekter och föryngring av tall för att öka förståelsen och betydelsen av våra åtgärder. Forskningen om föryngring av tall är viktig som en del av klimatanpassningen som blir ett fokusområde för Södras medlemmar under lång tid.
– En annan viktig uppgift är att försörja samhälle och bransch med kompetens så att det blir lättare att rekrytera välutbildade medarbetare som kan bidra till att utveckla skogsbruket för att klara av framtida utmaningar.
Nyhet
Publicerad: