Angelägna frågor diskuterades på stämmans skogsexkursion

Arthantering och certifiering

Klara Joelsson, ekolog, och Maria Lennartsson, skötsel- och miljöledare, berättade om betydelsen av den biologiska mångfalden. Att lämna sälg ger stora värden för den biologiska mångfalden. Många olika arter av lavar, svampar, mossor och insekter bor på och i sälg. Även död ved är viktigt för många skogsarter. 

Cirka 40 procent av alla rödlistade arter är knutna till död ved och genom att spara både stående och liggande död ved bidrar skogsbruket till att stärka mångfalden. Död ved är också viktigt för skogshälsan. Granbarkborrens fiender bor i död ved och hjälper till att hålla granbarkborren på låga nivåer och kan höja tröskeln för att det ska bli ett granbarkborreutbrott. Genom att ha koll på vilka arter som observerats på en fastighet, kan den generella hänsynen anpassas till deras krav. 

Till hjälp har Södra tagit fram ett artskikt som nu finns tillgängligt i appen Min skogsgård. Där visas fridlysta arter, rödlistade arter och skogliga signalarter – samma artfynd som Skogsstyrelsen ser vid granskning av anmälningar. Det är klokt att jobba proaktivt och ha koll på arterna innan en anmälan skickas in. På så sätt visar vi att vi skogsbruket arbetar aktivt med både produktion och mångfaldsfrågor. (Läs mer om artskiktet i appen på sidan 10.)

Magnus Stamblock, certifieringssamordnare, och Tomas Rahm, skoglig specialist certifiering och hållbarhet, genomförde en tipspromenad med frågor kring certifieringen. Deltagarna var mycket insatta och rätt svar levererades på löpande band samtidigt som det blev intressanta diskussioner. 

Viktigt kunna erbjuda certifierade produkter

Andreas Jonasson, marknadschef Södra Wood, och Henrik Wettergren, försäljningsdirektör Södra Cell, berättade om vikten av att kunna erbjuda certifierade produkter till våra kunder. Efterfrågan ökar och det är viktigt att medlemmarna fortsätter att vara certifierade. 65 procent av Södras försäljning säljs som certifierat. Med hjälp av certifieringen kan vi sälja till lönsamma produkter och finnas i de segment vi vill. Annars tappar vi marknadsmöjligheter.

 Efterfrågan är stor på både FSC® och PEFC. Södra Cells kunder kräver i större utsträckning FSC®, eftersom produkterna ofta säljs till slutkonsument där miljömärkning finns. Det finns dock mindre utbud av FSC®. Certifieringen är viktig för att tydliggöra hållbarheten för slutprodukten. 

Hyggesfria skötselmetoder

På denna station fick deltagarna först se en skog enligt trakthyggesbruk och sedan en skog enligt hyggesfri skötselmodell. Guider var Anders Ekstrand, skogsskötselexpert, Magnus Petersson, chef skötsel- och entreprenörsutveckling, och Aron Olbers, affärsutvecklare. Till sin hjälp hade de Sven Bertilsson, medlem i Kinds skogsbruksområde som ställt om till hyggesfritt. 

Gynnar biologisk mångfald

– Jag fick en tydlig knuff från mina barn om att ställa om till hyggesfritt och det stämde även väl med mina värderingar. Det är ägarens ansvar vad den vill göra med sin skog. Det här är ett sätt att sköta skogen som jag tror på. Det finns många sätt och det är det fina med föreningen Södra, där vi är 52 000 individer som sköter skogen efter eget huvud. Jag anser att jag gynnar biologisk mångfald för att skogen blir mer varierad. Ekonomin är ett svårt kapitel att uttala sig om. Jag kanske får 10 procent lägre utfall, säger Sven.

De båda skötselmetoderna diskuterades utifrån skötsel, ekonomi, biologisk mångfald och avverkningskostnad. Sammanfattningsvis har vi i nuläget för lite kunskap om hur hyggesfritt påverkar tillväxten och vad det innebär för ekonomin. Samtidigt är det inte ett frikort när det gäller biologisk mångfald. Det är samma krav på naturvårdsträd och död ved. Med hyggesfritt får träd bli äldre. Om de blir 60-70 år i trakthyggesbruk, så finns det träd som är 120-130 år i det hyggesfria, vilket kanske är en fördel för vissa arter.

Södra kommer att bygga upp mer kunskap och utbilda i hyggesfritt på verksamhetsområdena och mäta intresset. Under 2023 är målet att kunna erbjuda tjänsten hyggesfritt mer systematiskt.

Kraftsamling Tall

Deltagarna guidades genom en tallungskog av Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning inom Södra, Per-Arne Karlström och Stefan Persson, regionala viltsamordnare, samt Carl-Johan Olsson, ansvarig för föreningsutveckling och Mikaela Johnsson, markägare och nyinvald i Södras föreningsstyrelse. Det gick inte att undvika att se de förödande konsekvenserna av många års viltbetning. 

Det aktuella målet är att det maximalt får vara 5 procent årliga viltskador på unga tallar. Idag ligger det på 14 procent. Guiderna visade hur det totala betestrycket ökat med att placera ut skyltar med olika klövvilt i en låda med viltfoder. Det blev nämligen mycket trångt i lådan. 2006 sköts det i Götaland i snitt ungefär 16 klövvilt per 1 000 hektar, 2012 28 klövvilt och 2020 37 klövvilt. Om trenden fortsätter räcker inte fodret till. Den viktigaste foderresursen, ungskog, har minskat med cirka 60 000 ha i Götaland sedan 2015. Sannolikt har konkurrensen om fodret betydelse för att kalvslaktvikterna har gått neråt med 1 kilo om året de senaste tio åren. 

För att tydligt illustrera vad 14 procents årliga betesskador innebär visades en virkestrave som motsvarar den årliga effekten av acceptabel skadenivå, det vill säga fem procent årliga skador, på en 100 hektar stor fastighet. Effekten av de resterande nio procenten som inte heller kommer till industrin idag åkte effektfullt i väg på en fullastad lastbil med släp. 

Är målet rätt?

På stationen diskuterades också om målet på fem procent årliga viltskador är rätt och vilken investeringskostnad som är rimlig för att få upp tall. Skogsägarnas ökade investeringar i tallföryngringar riskeras av det höga betestrycket, vilket oroar många medlemmar. Här krävs samarbete på alla nivåer, alltifrån enskilda markägare och jägare till regionala och nationella myndigheter.