phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Södraskolans kursledare Lars Nilsson: "Bestäm vad du vill göra med din skog"

Södraskolans kursledare Lars Nilsson: "Bestäm vad du vill göra med din skog"

x

– Erfarenhet går inte att lära ut, säger Lars Nilsson som haft närmare 230 deltagare i Södraskolans grund- och fortsättningskurs under sina år som kursledare.Kunskap kan man emellertid skaffa sig. Då kan man ta taktpinnen och bestämma sig för vad man vill göra med sin skog. Södrakontakt stämde möte med Lars i hans egen skog i Sparlösa i Sollebrunns skogsbruksområde.

om bilden

– Bestäm dig för vad du vill göra med din skog! Det är ett av Lars Nilssons bästa råd till den nyblivne skogsägaren. Lars är utbildad lantmästare och har lång erfarenhet som lärare och han har varit kursledare inom Södraskolan i drygt två år.

Lars egen bana som skogsägare startade 1982 med fjorton hektar som han övertog efter sina föräldrar. Under årens lopp har han köpt upp mindre skiften och idag äger han 140 utspridda hektar i en mils radie kring hemmet. Han är utbildad lantmästare och lärare och jobbade många år inom LRF.

– Jag tycker om att köpa oröjda planteringar. Det är en tillfredsställelse att skapa värde av det jag köpt, säger han och konstaterar att han lägger omkring tio timmar per hektar och år på att arbeta i skogen.

Han planterar, röjer och utför förstagallringar. Däremot lämnar han föryngringsavverkning åt andra aktörer.

Under vår promenad, som löper i samma spår som kursdeltagarna får gå, är det lätt att konstatera att Lars lever som han lär. Här finns välskött skog!

Lars har lett inte mindre än 22 kurser i Södraskolans regi, med deltagare i åldrarna från 18 till 89 år.

– Min första fråga brukar vara ”Vad tänker du på när jag säger skog?”. Svaren varierar, men är i princip alltid positivt laddade: plocka svamp, tillväxt, lugn och ro...

– Det är bara en som tyckt att det känts stressigt och förknippat sitt skogsägande med dåligt samvete, säger Lars.

GRUNDUTBILDNINGEN EN SUCCÉ

Han konstaterar att Södras grundutbildning för skogsägare varit en succé. Hans deltagare har varit allt från nyblivna skogsägare, jägare och de som står inför ett generationsskifte. Helst vill han rekommendera kursen till dem som går i tankar om att köpa skog.

På ett skifte som Lars köpte 2015 fanns en liten jaktstuga som en tidigare ägare lät uppföra på sjuttiotalet. Utanför kojan som Lars rustat upp har jaktlaget anlagt en grillplats och här brukar han bjuda kursdeltagarna på lunch. 
– Det händer att jag lägger mig på soffan i kojan och somnar, säger han..

– Skogen ska förräntas. Det kräver åtgärder som i sin tur kräver kunskap. Ni som är skogsägare, ge era barn en grundkurs i julklapp!

Själv har Lars många års erfarenhet och kan nästan känna på sig när det är dags för en åtgärd. För alla oss som inte har den erfarenheten finns ett bra verktyg: Att mäta!

Lars plockar fram ett spö och ett relaskop, båda viktiga redskap när det handlar om att mäta.

– När man har mätt tillräckligt länge blir man erfaren. Allt ska gå att mäta!

Ett resultat Lars märkt av de som gått Södraskolan är att flera deltagare valt att gå ner i arbetstid.

– De har insett vad livet går ut på och varför ska man nöja sig med att ägna kvällar och helger åt skogen när den kan ge intäkter?

Men det Lars vill att kursdeltagarna främst ska ha lärt sig efter genomförd kurs är att bli en tydlig och bra beställare och ha ett mål med sitt skogsbruk.

– Det är din skog, du bestämmer, säger han.

För inspektorerna blir jobbet både enklare och lite mer krävande när skogsägaren har kunskap. Enklare, eftersom de får tydliga direktiv om vad som gäller. Mer krävande när skogsägaren vet vad hen vill.

– Men det är ändå bra, för då förstår skogsägaren vad inspektorn talar om.

– Gå inte ut i skogen utan denna! Boken ”Så sköter Södra skog” ingår i Södraskolans kursmaterial och är en ovärderlig hjälp i skogsbruket. Här finns gott om tabeller till hjälp för den skogsägare som ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet.

UTFÖR ÅTGÄRDER I TID

Lars vill gärna förmedla vikten av att göra de åtgärder som behövs i tid, antingen om man gör dem själv eller om man lejer bort arbetet.

– Man ska kunna mäta och beräkna vad som ska göras. Har du god framförhållning blir det också som du tänkt. Det är mycket att tänka på och det är därför du bör gå en kurs. Jag börjar planera min föryngringsavverkning redan två år innan det är dags. Då går jag omkring i skogen och väljer bland annat vilka träd jag vill spara.

Lars visar fram boken ”Så sköter Södra skog”. Den återkommer han till flera gånger under vår runda.

– Kan man det som står här, då kan man skog. 

Han pekar på olika skötselmallar som visar allt från antal plantor som bör planteras till när det är dags att röja, gallra första gången och så vidare.

På hyggets övre del råder tallmark, där har Lars också planterat tall. Längre ner har han valt gran eftersom förutsättningarna där lämpar sig bättre för den. Eftersom Lars också fokuserar på att hålla viltet med mat har tallarna klarat sig från älgens angrepp.

Vi kommer ut på ett hygge. Lars pekar och berättar hur han tänkt. Några ståtliga tallar växer i ena kanten. Nedanför dem har han valt att plantera tall. Längre ner, där marken är bördigare, har han planterat gran.

Promenaden fortsätter under det att Lars berättar hur han sköter sin skog, hur han sparar RASE (rönn, asp, sälg och ek) och röjer på våren för att skapa mat åt viltet, att han tar en promenad skogen med inspektorn varje vår, att han väljer förädlade plantor eftersom de är av bättre material och varför han valt att plantera lärk intill en grannes hus. Under promenaden ställer han flera frågor:

– Vilka träd trivs bäst här, gran eller tall? Vad skulle du sätta här? Vilken åtgärd är det dags för här?

Det handlar helt enkelt om att ta taktpinnen och bestämma sig för vad man vill göra med sin skog. Och för att kunna göra det, måste man veta ett och annat.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.