Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt "Södra har påbörjat en spännande resa"

"Södra har påbörjat en spännande resa"

Pål Börjesson förenar ett starkt miljöengagemang med ambitionen att den egna granskogen ska växa så det knakar. Han är professor i miljö- och energisystem och ingår sedan 2017 i Södras styrelse.

SÖDRAS STYRELSEMEDLEMMAR: I serien om Södras styrelsemedlemmar möter du denna gång Pål Börjesson. Han är nionde generationen på släktgården nordväst om Hässleholm.

Södras styrelseledamot Pål Börjesson har sett en Coronaeffekt hemma på gården i sommar. Han är ordförande i det lokala fiskevårdsområdet och säljer fiskekort till de två sjöar som ligger i direkt anslutning till gården.

– Vi har säkert sålt dubbelt så många fiskekort som normala somrar, säger han. Det har också varit fler som bett om att få tälta en natt, vilket bekräftar bilden av att fler svenskar semestrar och söker aktiviteter hemma i år.

FRÅN BONDE TILL AGRONOM

På släktgården med utsikt över Algustorpasjön, ett par mil nordväst om Hässleholm, är Pål den nionde generationen i ordningen. Han fick tidigt ett intresse för natur, lantbruk och skog.

– Jag hjälpte till på gården och jobbade en hel del i skogen tillsammans med min far, men det var inte alls givet att jag skulle bli bonde. Min mor var lärarinna och far skötte skogen och gårdens köttdjur. Men så blev jag  skoltrött i nian och ville göra något mer praktiskt. Jag började på lantbruksskola och blev väldigt inspirerad. Det ledde till att vi rev den gamla ladugården hemma och byggde en ny, köpte kobesättning och startade mjölkproduktion. Den drev vi sedan i 6-7 år. Under den tiden blev min far dålig och jag fick större ansvar, men  förstod efter en tid att det inte var rätt för mig. Det hade varit spännande att bygga stall och starta nytt, men jag insåg att jag ville något annat.

Gården arrenderades ut och Pål kompletterade gymnasiet för att börja studera på agronomlinjen i Uppsala. Han beskriver perioden som ganska känslig, eftersom han varit den som med entusiasm velat satsa på en ny verksamhet och som sedan fått kalla fötter.

– Men allt löste sig jättebra, säger han. Det handlade ju om att utbilda sig, så mina föräldrar tyckte definitivt att jag hade giltigt skäl. 

I Uppsala träffade han Stina-Mina, som senare skulle bli hans fru.

– Vi var kurskamrater på agronomutbildningen. Stina-Mina är från Uppsala, men ville precis som jag gärna bo på landet. Efter utbildningen arbetade vi båda en tid i Uppsala och sedan hittade vi jobb i Skåne. Mina äldre systrar var inte intresserade av gården, så jag och Stina-Mina flyttade ned 1992 för att ta över.

Samtidigt som Pål har ett starkt miljöintresse har han bondegenen i sig.

FORTSATTE SOM MEDLEM

Påls far hade varit aktiv inom Skåneskog, som gick i konkurs i slutet av 1970-talet. Efter konkursen valde han att gå med i det nybildade Skånes Skogsägare som 1992 fusionerade med Södra.

– Han såg fördelarna med att vara med i en förening, säger Pål. När jag tog över gården kändes det tryggt och självklart att fortsätta vara Södramedlem. Vi fick bra kontakt med vår inspektor och goda råd kring hur vi skulle planera olika åtgärder.

Pål tycker bland annat att den kooperativa tanken, där många arbetar mot gemensamma mål, kopplar till hans starka miljöintresse.

– Dessutom arbetar Södra mycket med social hållbarhet, att vara ett ansvarstagande, inkluderande och korrekt företag. Där ligger vi väldigt rätt idag och har redan genomfört mycket sådant som andra företag nu inser att de måste ta tag i. Det bidrar också till att jag tilltalas av Södramedlemskapet.

ASKÅTERFÖRING FORTFARANDE AKTUELLT

Miljöintresset påverkade Pål i hans karriärval. Idag är han professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet. Direkt efter tiden i Uppsala arbetade han två år som kommunekolog vid Söderåsen.

– I Uppsala gjorde jag ett examensarbete om askåterföring. Skogsdöd och försurning var stora frågor vid den tiden och triggade mig mycket. Man hade börjat plocka ut biobränsle ur skogen och askåterföring diskuterades som en metod för att säkerställa att marken inte skulle försuras ännu mer. Arbetet med askåterföring gjorde också att jag intresserade mig för biobränslen från jord- och skogsbruk och även för energifrågor.

Nu, flera decennier efter att Pål gjorde sitt examensarbete, har de försurande utsläppen minskat radikalt. Frågan är dock fortfarande aktuell, menar han.

– Försurningen är inte längre det stora hotet mot skogen, men vi är fortfarande för dåliga på att återföra askan. Genom att återföra näringsämnen till skogsmarken kan vi motverka den naturliga försurning som följer på uttag av skogsbränsle och säkerställa bra näringsbalans. Annars har klimatfrågan nästan helt tagit över i miljödebatten idag och den påverkar även mig i mitt arbete.

Pål är professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

FORSKNING MED HELHETSBILD

Pål pendlar från gården till arbetet i Lund. Han tar biogasbilen till Hässleholm och därifrån tåg till Lund.

– Jag började som doktorand på Institutionen för Miljö- och Energisystem, som då var ganska ny. Fram till dess hade institutionen framför allt jobbat mycket med hur kärnkraft kan ersättas med sol, vind och  energieffektivisering, men när bioenergi började bli i ropet ville de ha någon som inriktade sig på det. Det var otroligt spännande då bioenergin både utvecklades mycket och byggdes ut snabbt under 1990-talet. Hela idén med institutionen var att arbeta tvärvetenskapligt och utifrån ett systemperspektiv. Vi tittade på såväl råvaruproduktion och uttag av energiråvara som på omvandlingen till de slutliga energitjänsterna och hur systemen kunde effektiviseras på bästa sätt.

Pål förklarar att han alltid varit fokuserad på att lösa problem.

– Mitt arbete har drivits av att försöka se till helhetsbilden, för att undersöka hur vi kan producera och använda biobränsle och biodrivmedel på bästa sätt med störst klimat- och miljönytta utan att det skapar andra problem. Jag har bland annat lärt mig mycket om teknik, hur styrmedel fungerar och hur viktigt det är med acceptans från användarna. Det hjälper inte om en lösning ser tekniskt bra ut på papperet, för om ingen vill använda den är den inte mycket värd. De första elbilarna gjorde till exempel ingen större succé. De var ganska fula och hade dålig prestanda. Sen kom Saab och gjorde etanolbilar som var sportiga med bra effekt. Då var det coolare att välja etanolbil än elbil, men nu är det tvärt om.

SKOGSRÅVARANS UTNYTTJANDE

Problemlösning är också det som Pål brinner mest för i styrelsearbetet för Södra. Speciellt lösningar kopplade till frågan om hur skogsråvaran kan utnyttjas på ett allt bättre sätt.

– Styrelsearbetet har verkligen varit en nytändning för mig, säger Pål, som även suttit i lokala förtroenderåd i 14 år. Innovation är en viktig framtidsfråga som hänger tätt ihop med forskning.

Basen för det arbete som Pål och hans kollegor på universitetet bedriver är även annan forskning kring användningen av bioråvara. Inte bara för biodrivmedel, bioflygbränsle och biokemikaler, utan också för andra högkvalitativa produkter som exempelvis ersättningsprodukter för plast och produkter för vattenrening.

– Jag har alltid framhållit Södras stora möjligheter att utvecklas när det gäller nya produkter och förädling av olika bi- och restprodukter. Mycket av min forskning har också handlat om just detta. Därför är det oerhört roligt att nu få vara med i styrelsen och ta kommersiella beslut i frågor som jag och mina kollegor har forskat på de senaste 10–20 åren. Annars har det varit frustrerande ibland, att veta vilket forskningsunderlag som finns och samtidigt se att ingen satsar på det. Nu förstår jag även den andra sidan bättre, att stora företag som Södra inte har ett enda val att göra. Det finns många lovande och ekonomiskt intressanta alternativa utvecklingsvägar som noggrant måste vägas mot varandra.

Pål är glad över att Södra har förflyttats mycket de senaste åren och blivit ett mer proaktivt företag med stark innovation, nya produkter och optimerat resursutnyttjande.

– Samtidigt får vi inte glömma att produktionen av massa och sågat är basen i vår verksamhet. Nya produkter ska absolut inte utvecklas på bekostnad av det som är framgångsrikt idag. Massan och de sågade trävarorna står för stabiliteten. Men det nya kan minska sårbarheten och göra oss ännu mer robusta genom att ta oss in på fler marknader med fler högvärdiga och förädlade produkter. Det kan också öka värdet på vår råvara och den utvecklingen tror jag bara att vi har sett början på. När man vet var forskningen befinner sig i dagsläget, driven av ökade krav på hållbara produkter, är det lätt att se positivt på framtiden.

VÄLUTBYGGD INDUSTRI GER MÖJLIGHETER

I arbetet för framtidens Södra ser Pål stora fördelar i Södras välutbyggda industri. Den ger förutsättningar att vidareutveckla produkter, få fram energieffektiva system och utnyttja energin och biproduktströmmar på olika sätt i verksamheterna.

– Jag tror att vi kommer att få se omfördelningar av rest- och biprodukter mellan sågverken och bruken, samt minskad extern försäljning av oförädlade biprodukter till exempelvis värmeverk. Har vi råvara som kan användas för högkvalitativa produkter så ska den inte eldas upp, utan förädlas vidare av oss själva och i samarbete med andra när det är lämpligt. Sågspån är exempelvis en väldigt ren och fin råvara för kemikalier och biodrivmedel. Den slösas det lite med idag. Som talloljan, som vi tidigare eldade upp men som nu används för tillverkning av biodiesel. Metanolen eldade vi också med tills vi började raffinera den och sälja som biodrivmedel eller kemikalier. Södra har påbörjat en spännande resa där vi hela tiden förflyttar oss mot nya möjligheter och alternativ. Ännu är vi bara i början av denna resa.

Pål poängterar att det gäller att ha uppmärksamheten riktad mot marknaden, som ofta påverkas  av politiska beslut och styrmedel. Detta för att förstå vilka produkter som kommer att efterfrågas och vilka som därmed kan ersättas för att skapa miljönytta och ekonomiskt värde.

– Vi kan inte bara se till vad vi har möjlighet att producera. Marknadens behov är det viktiga, framför allt framtidens. Det är fantastiskt roligt att vara med om detta och se hur forskningen kommer till användning och gör nytta för både miljön och Södras ekonomi.

Samtidigt som Pål vill ha en produktiv granskog försöker han gynna ek, björk och annan lövskog, exempelvis vid strandnära områden.

SKOGEN STORT INTRESSE

Ett av Påls stora intressen är att tillbringa tid i den egna skogen. Fastigheten är på 175 hektar, varav 125 hektar är produktiv skogsmark. Under semestern har Pål försökt komma iväg några timmar varje dag för att röja och göra mindre lövgallringar. Yngste sonen, Ludvig, har gått och röjt hela sommaren och Pål försöker även involvera de äldre barnen Alexander och Elma i skogsskötseln.

– Men utan att propsa på att någon måste vara med, förklarar han. Vi gör det vi hinner själva och sedan får vi leja bort resten.

De senaste åren har Pål satsat mycket på att utveckla och förbättra skogsvägarna på fastigheten. Han tycker att det känns angeläget av flera skäl.

– Vi är ute och går mycket i skogen med hunden. Med bra vandringsvägar kommer vi åt skogen på ett annat sätt och får på det viset också bättre koll på när något behöver åtgärdas. Dessutom gränsar skogen till två sjöar, så vi har mycket strandmark. Med de senaste årens skogsbränder i åtanke har jag därför gjort skogsbilvägar ned mot sjöarna, så att det går att komma åt vattnet vid en eventuell brand i vårt område.

Jakt är ett mindre intresse, men några dagar om året är Pål med bössan i skogen. Trots att det finns en del vilt på markerna är skogen ganska förskonad från betesskador.

– Det går i perioder, säger Pål. Jag testar att självföryngra tall och det ser ganska hoppfullt ut. Nu har jag inte några rena tallbestånd, men vill gärna få in mer tall på torrare områden där det växer gran idag.

Samtidigt som Pål har ett starkt miljöintresse har han bondegenen i sig och vill ha en växande och välmående skog.

– Jag försöker ta hänsyn till båda bitarna. I strandnära skog och på öarna tänker jag mycket på mångfald, biodiversitet och friluftsliv. Jag planterar aldrig gran ut mot vattnet, utan har alltid stråk av ek, björk eller annan lövskog där. Jag försöker gynna lövträden, men det mesta av skogen är ändå gran och den ska vara så produktiv som möjligt. Då får jag också störst klimatnytta med min skog.

TRÄNING, MUSIK OCH FAMILJ

På fritiden försöker Pål hålla igång fysiskt. Han spelar tennis ganska regelbundet och lyssnar också mycket på musik. Helst jazzinspirerad.

– Musik är viktigt i mitt liv. Normalt sett försöker jag komma iväg på konserter, även om det här året förstås har varit annorlunda. Men en bra konsert är en riktig kick.

En del resor med familjen har det också blivit genom åren. Den senaste gick till Trinidad, precis innan Coronapandemin spred sig över världen.

– Det var fantastiskt intressant. Stina-Minas morfars far, som var jägmästare, bodde på Trinidad i början av 1900-talet och anlade bland annat kakao- och kokosplantager. Vi reste i hans fotspår och hade tagit del av både hans skrifter och fotografier innan resan.

Annars har Påls familj i likhet med många andra semestrat på hemmaplan i år. För några år sedan vandrade de Skåneleden vid havet, både på Skånes västra och östra sida.

– Skåneleden går också här hemma i våra egna trakter, men vi har faktiskt aldrig gått leden här förut. I år ägnade vi två heldagar åt vandring i vår egen bygd. Det var härligt det också, så ibland behöver man inte åka långt för att få en fin upplevelse.

Bok- och poddtips från Pål

”Sympatisören av Viet Thanh Nguyen som jag läser nu handlar om Vietnamkriget, men ur ett lite annorlunda perspektiv. Jag tyckte också mycket om Ålevangeliet av Patrik Svensson, bland annat för att jag fiskade ål med min farbror när jag var liten och kände igen mycket. Jag lyssnar mer på musik än på poddar, men tycker om att lyssna på Sommarprogrammen och Spanarna i P1.”

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.