”Så här tar vi hänsyn till klen död ved”
Grot är ett värdefullt biobränslesortiment som ofta tas till vara i samband med avverkning, men klen död ved är också en attraktiv livsmiljö för många arter. Här berättar Södras ekolog Therese Lindström om ett av Södras tillvägagångssätt för att hantera intressekonflikten mellan klimat, ekonomi och biologisk mångfald.
om bilden
På bilden syns en föryngringsavverkning och en hänsynsyta med tall där man lämnat kvar en grov solbelyst talltopp.
Södras avverkningsentreprenörer använder grenar och toppar att köra på där det behövs för att undvika markskador, men man gör även naturhänsyn genom att lämna kvar grova toppar som man inte kör på. Detta är också ett krav för certifierade skogsägare. Varför skapas denna hänsyn?
VIKTIG FÖR MÅNGFALDEN
Döda träd och träddelar är viktiga för naturvården, berättar Therese.
Cirka 40 procent av de rödlistade skogsarterna har en koppling till död ved. Att de är rödlistade betyder att de enligt Artdatabankens bedömning minskar eller har minskat och riskerar att dö ut från Sverige. Att spara död ved i olika former är därför en av de viktigaste naturvårdsåtgärderna som kan göras. Det är också kostnadseffektiv naturhänsyn då döda träd har lågt virkesvärde.
Även klen död ved är viktig för mångfalden, fortsätter Therese. Det är yngelmaterial för en lång rad vedlevande insekter. Vissa arter lever i den nydöda veden som är attraktiv i cirka två år, andra kommer in senare när svampar börjat bryta ner bark och ved. Bägge insektsgrupperna har också en lång rad rovdjur och parasiter som lever av dem. Många insekter gynnas av att döda grenar och toppar är solbelysta då de behöver värme för att utvecklas.
GROVA TOPPAR AV LÖV OCH TALL
Vid föryngringsavverkning lämnar skördarföraren minst tre grova toppar som per hektar som naturhänsyn, även när grot ska tas ut efter avverkningen. Ibland sparas fler men mindre toppar/grenar i motsvarande mängd. En grov topp är minst 20 cm i diameter. Topparna ska vara av löv eller tall, och precis som när högstubbar skapas ska inte heller de grova topparna skapas av naturvärdesträd eller lämpliga utvecklingsträd. På områden där endast gran avverkas lämnas inte några grova toppar som naturhänsyn. Grenar och toppar av gran nyttjas av drygt 400 arter vedinsekter, men eftersom gran är ett vanligt produktionsträd finns det ingen risk att grenar och toppar av gran blir bristvara i landskapet.
I första hand väljer man att lämna grova toppar från ädla lövträd och asp, vilka är trädslag som är särskilt intressanta för många ovanliga arter. Exempelvis kan det leva ett hundratal olika sorters skalbaggar i ekved klenare än 20 centimeter i diameter från att den är färsk till dess veden är fullständigt nedbruten.
Fakta
GROT = Grenar och Toppar
NATURVÄRDESTRÄD = träd som hunnit utveckla naturvärden i någon form. Det kan vara äldre, senvuxna eller grova träd. Men det kan även vara träd som är ovanliga.
UTVECKLINGSTRÄD = träd som inte har några befintliga naturvärden men som på sikt kan utvecklas till naturvärdesträd.
I andra hand lämnar skördarföraren toppar från andra lövträd och tall.
Topparna läggs undan av skördaren, med fördel i eller intill annan lämnad hänsyn för en mer effektiv naturhänsyn, men också för att inte utgöra hinder på produktionsytan. Om möjligt placeras topparna solexponerat eftersom solbelyst död ved är en bristvara.
Det är viktigt att de grova topparna som lämnas inte påverkar andra miljövärden negativt, säger Therese. Därför ska inte denna hänsyn placeras på forn- eller kulturlämningar där floran är rik eller på stigar och uppehållsplatser som används av friluftslivet.
LÄS MER I BRSOCHYREN
Vilken hänsyn som ska tas i olika typer av bestånd beskrivs i broschyren ”Naturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved”. Du hittar broschyren här på Södras webb.
Nyhet
Publicerad: