Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Naturvårdsbränningen i Klenemåla gynnar mångfalden

Naturvårdsbränningen i Klenemåla gynnar mångfalden

Som ett led i att stärka naturvärden på Södras egen mark har en naturvårdsbränning genomförts öster om Mosjön i Nybro kommun. – Bränningen har genomförts med hög säkerhet och täta kontakter med myndigheter, kommun och räddningstjänst. Vi vill uppmana allmänheten att under kommande år vara mycket försiktig om man besöker området, eftersom trädrötter kan ha brunnit av och träden faller ljudlöst, särskilt vid blåsigt väder, säger Johan Jonsson, projektledare på Södra.

Södras egen skog är skogscertifierad och eftersom Södra äger över 5 000 hektar skog ställs krav på att naturvårdsbränningar ska genomföras. Kravet beror på att vissa arter är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved, för sin överlevnad.

Johan Jonsson, projektledare, och Therese Lindström, ekolog på Södra, har drivit Södras projektgrupp som planerat naturvårdsbränningen.

KRÄVER LÅNG PLANERING

Södras naturvårdsbränning har planerats under flera månaders tid och var väl förberedd.

– Vi har haft en projektgruppmed bred kompetens inom skog, naturvård och kommunikation som har planerat inför bränningen, berättar Johan Jonsson. Vår bränningsledare Annie Johansson från Kyllesjö Skog har lång erfarenhet från bränningar och det har varit en stor trygghet att ha med henne i arbetet med bränningsplan och vid själva naturvårdsbränningen.

MÅNGA ARTER GYNNAS

Cirka 100 arter av framförallt insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad, och dessutom gynnas cirka 2 000 arter av branden på olika sätt. Även om andelen död ved ökar i de svenska skogarna, så finns det fortfarande för lite av stående och liggande död ved, vilket ökar vid en naturvårdsbränning.

– Genom årtusenden har många växter, svampar och djur anpassat sig till den livsmiljö som en skogsbrand för med sig. Vissa frön behöver hettan från en brand för att gro, vid lukten av rök flyger ovanliga insekter långväga till brandområden för att para sig och hackspettar bygger bon i aspar som vuxit upp på barbränd mark, säger Therese Lindström, ekolog på Södra.

MILJÖ OCH PRODUKTION GÅR HAND I HAND

– I det moderna hållbara skogsbruket är miljö och produktion sammanflätade mål. Många naturvärden är beroende av aktiv skötsel som behöver utföras kontinuerligt. Det är en viktig del hos Södras medlemmar. Det finns en ständig strävan att förbättra miljöarbetet och integrera det i den skogliga skötseln. Det gör att vi känner ett starkt stöd för att arbeta med olika naturvårdsinsatser även på Södras egen mark, där naturvårdsbränning utgör en del, säger Therese Lindström.

”Elden är ett viktigt verktyg för naturvård!”

Annie Johansson som driver och äger Kyllesjö Skog AB är den bränningsentreprenör som genomförde Södras  naturvårdsbränning i Klenemåla.

Bränningsledare Annie Johansson har lång erfarenhet av att hantera eld i naturvårdande syfte.

Vad fick dig intresserad av brand och bränning?

– Allt började med mitt naturvårdsintresse. Jag är uppvuxen på en skogsgård och läste till jägmästare på Skogshögskolan. Där ingick växtekologi och brandens påverkan på skogen och efter att ha gått en kurs i  hyggesbränning så blev jag fast. Jag insåg att elden är en jättekraft som man faktiskt kan jobba med och använda som ett viktigt verktyg för naturvård. Det är nog den största naturvårdsnyttan man kan skapa. Sedan dess har jag jobbat med naturvårdsbränning och även med utbildning i ämnet. Jag har även vidareutbildat mig i Kanada och är certifierad enligt deras system.

– Under de stora skogsbränderna i Västmanland och Dalarna för något år sedan var jag med och genomförde en skyddsbränning för att stoppa eldens framfart. Genom att bränna av ett stort område lyckades vi stoppa branden som då inte fick något bränsle. 

Hur kan man genomföra en naturvårdsbränning även om det är torrt och till och med eldningsförbud – är det inte stora risker med det?

– Jag skulle säga att den enda gången man bör genomföra naturvårdsbränning är när det är torrt i markerna. Det är större risk att göra en bränning när det är halvtorrt. Då kan det slockna och sedan är risken att det tar fart igen. För att göra en genombränning fullt ut ska det vara torrt nere i marken så att man kan åstadkomma ett bränningsdjup.

– Däremot ska det inte vara för torrt i luften. Det ökar risken att elden sprider sig genom gnistor som kan flyga långt. När det gäller Södras bränning i Klenemåla så ställde vi in den flera gånger, eftersom det var för låg luftfuktighet. Det kan vara små marginaler för att hitta rätt dag. I Klenemåla funkade allt kanon till slut, även med vindriktningarna under dagen.

– Naturvårdsbränning är inte farligt med god planering. Det har använts länge och det finns många  undersökningar som visar att det gynnar många arter. Men att arbeta med eld innebär alltid risker så vi måste ha full respekt för den.

Hur förbereder man en naturvårdsbränning?

– Det är en ganska lång process. Man måste förbereda området och avgränsa det med mineraljordsgata runt om. I Klenemåla ligger ena sidan mot en sjö och då har man ju en naturlig avgränsning.

– Vi tar tillsammans med markägaren fram en bränningsplan som också lämnas till räddningstjänsten. I planen beskriver markägare målet med bränningen. Hela objektet beskrivs, vilka förberedelseåtgärder man har gjort, önskat resultat, allaföre, under och efter bränningen. Det kanske finns några områden som ska skyddas, en stuga eller någon speciell vegetation och då ska det också beskrivas. All utrustning och bemanning som behövs ska vara med på listan. Det är ett gediget dokument, men det ska samtidigt vara lättfattligt.

Vad innebär det att vara bränningsledare?

– Det innebär att man leder hela arbetet så att hela bränningen utförs säkert enligt planen och att alla vet vad de ska göra. Som bränningsledare ser jag till att all personal kan genomföra sitt arbete på ett säkert sätt och håller hela tiden kontakt med alla i bränningslaget.

Hur gick bränningen till i Klenemåla?

– Vi var tio personer i bränningslaget under bränningsdagen och det finns olika roller förutom bränningsledaren:

  • Vattnare – vattnar alla ytterkanter, både innan man tänder och håller sedan koll under bränningen.
  • Gnistvakter – går och vaktar om det flyger gnistor. De har vattenryggsäck och kan släcka direkt om det behövs.
  • Tändningsledare – leder själva tändningsarbetet.
  • Pumpansvarig – ser till att pumparna är i full funktion.

– De flesta uppgifterna roterar under dagen så att man hela tiden är alert på sin uppgift. Det sista vi gör är att  säkra ytterkanterna.

Vid eftersläckningen är det viktigt att få ner vattnet på djupet i bränningsområdets ytterkanter.

Och efter bränningen?

– Då kör vi igång med eftersläckningen som innebär att vi jobbar med vatten och hacka i ytterkanterna för att säkra att elden inte sprider sig. Då ryker det fortfarande i mitten av området, men elden kan inte ta sig någonstans. Röken är bra och en viktig del i att locka insekter till området. När själva bränningen och  eftersläckningen på bränningsdagen är avslutad kommer två nya pigga personer till nattpatrullen som håller  koll på kanterna under kvällen och så fort det ljusnar på morgonen.

Hur länge måste man ha koll påområdet?

Efter bränningen kan det ryka i flera dagar över stora områden. Röken lockar insekter som lever på död ved.

– Nästa fas är efterbevakningen när själva bränningen och eftersläckningen är avslutad. Då kontrollerar man området någon gång per dag. Efterbevakningen avslutas när det varit minst tre dagar utan synlig rök.

Bränningsområdet i Klenemåla kommer nu att följas under lång tid framöver?

– Ja, jag ska dit snart för att följa upp resultatet när det gäller trädöverlevnad och bränningsdjup och se hur stor del av området som har brunnit. Vi vill gärna att tallarna ska dö lite i omgångar, det gynnar insekterna. Sedan kommer Södras ekologer att följa resultatet av bränningen på lång sikt.

Läs mer om Södras naturvårdsbränning här. 

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.