Ministerbesök med välkommet men otillräckligt besked

En lång, slingrande skogsväg leder efter flera kilometer fram till den gamla gården Örnåsen där syskonen Blommegård skapat en öppen yta kring gårdens gamla trädgård. Här blommar både rhododendron och den mer sällsynta nattviolen. Men det är inte vad de gästande ska fokusera på idag, utan idag ska det handla om granbarkborren och dess framfart.

SVÅRT MEN NÖDVÄNDIGT BESLUT

Kerstin och Leif Blommegård har omkring 130 hektar skog, varav 120 är produktiv skogsmark.

– Vi har tre nyckelbiotoper: ek/bok, al och kärr samt en ravin med unika växter, berättar Kerstin Blommegård inledningsvis.

Hon berättar också att området kring Getinge drabbades hårt av stormen Gudrun 2005, men att syskonen såg tillfället som en möjlighet till en ny strategi.

– Vi valde att sprida riskerna och har idag cirka 55 procent gran, tio procent tall, lika mycket björk och 25 procent ädellöv, berättar Kerstin Blommegård vidare.

De sköter en del av skogsarbetet själva, som plantering och gallring. Resten överlåter de åt Södra och just idag är skördarföraren Patrik Lundblad här för att avverka ett granbestånd som riskerar att drabbas av granbarkborren.

– Det kan vara ett svårt beslut att ta, konstaterar Leif Blommegård som gått runt i dessa skogar hela livet, men man måste inse verkligheten, innan man tappar mer pengar och innan baggarna förökar sig. Som markägare måste man vara aktiv och bevaka skogen.

GRANBARKBORREN EN STOR STRESSFAKTOR

Dagen innan landsbygdsministerns besök har regeringen fattat ett välkommet beslut om en tillfällig regellättnad för att skogsbruket snabbare ska kunna utöka lagringen av timmer. Det är ett avgörande beslut för att de granar som angripits av granbarkborre ska kunna avverkas och transporteras ut ur skogen.

Det ökade lagringsbehovet är en följd av vikande efterfrågan på virke i covid-19-pandemins följd samtidigt som granbarkborren angriper stora delar av Götaland och Svealand. Henrik Holmberg, skötsel- och entreprenörsutvecklare på Södra, berättar om de åtgärder Södra gör för att komma till rätta med problematiken som är betydande. Bland annat finns en uppdaterad karta över områden med hög risk för angrepp av granbarkborre som skogsägare kan ta del av i Södras karttjänster.

– Vi jobbar mycket med kunskapsförmedling och inventeringar. Det praktiska och operativa arbetet är slitsamt och det här tär på folk, säger han.

Det handlar om många och svåra prioriteringar.

– Man måste ju prioritera och hugga skadad skog och det innebär att man måste flytta resurser vilket leder till att skogsägare kanske inte kan avverka som de vill. Det skapar stress för både skogsägare och inspektorer.

– En erfarenhet vi bär med oss sedan stormen Gudrun 2005 är att vi måste kunna agera snabbt, utan att vänta på nödvändiga politiska beslut och därefter tolkningar av myndigheter. Vid skador i skogen är åtgärderna tidskritiska, säger Södras medlemschef Gustav Tibblin.

VÄLKOMMEN, MEN INTE TILLRÄCKLIG ÅTGÄRD

Ministern ställer många frågor och tycks väl engagerad i frågan. Hon konstaterar att kartan över riskområden påminner om kartan över grundvattennivån och får gehör för sin iakttagelse.

– Granbarkborrens angrepp hänger ihop med torkan. Helst skulle vill vi ha 15 grader och regn resten av sommaren, säger Henrik Holmberg.

Efter besöket i Uppnora for ministern och hennes sällskap vidare till virkesterminalen vid Södras massabruk i Värö för att få veta mer om logistik och terminalhantering.

Trots att regeländringen om lagringstider är välkommen räcker det inte, konstaterar Södras representanter Göran Örlander, senior rådgivare och medlemschefen Gustav Tibblin och efterfrågar möjligheten att införa vissa permanenta regelförändringar så att det finns en beredskap för att möta liknande situationer i framtiden.

– Fast för en permanent lösning krävs en ändring i miljöbalken, konstaterar ministern men öppnar för fortsatta diskussioner i frågan.

– Och vi är väldigt glada över den regelförändring som kommit till stånd, försäkrar Göran Örlander och tillägger att det skogskadearbete som finns idag inte på långa vägar räcker till.

INFÖR ETT NATIONELLT SKOGSSKADECENTER

Ett sätt att samordna det nödvändiga skogsskadearbetet är enligt Södra införandet av ett nationellt  skogsskadecenter.

– Ett skogsskadecenter där staten, akademin och näringen tillsammans kan hitta lösningar och metoder för att begränsa och hindra skador vore en långsiktigt viktig lösning. Inte bara när det gäller insektsangrepp, utan även hur vi hanterar bränder, stormar, viltfrågor och sjukdomar som följer i klimatförändringens spår. Vi är beredda att ta vår del av ansvaret och sträcker därför ut en hand till regeringen i den frågan, säger Göran Örlander.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson nickar.

– Jag hör vad du säger.

Framgång för Södras näringspolitiska arbete

I budgetpropositionen för 2021 har regeringen aviserat en satsning på bekämpning av skogsskador.  Skogsstyrelsen tilldelas 30 miljoner kronor från och med nästa år och Sveriges lantbruksuniversitet får en lika stor summa för inrättandet av ett nationellt skogsskadecentrum.

Södra har drivit frågan under lång tid och lyfte särskilt vikten av ett skogsskadecentrum under  landsbygdsminister Jennie Nilssons besök i somras, se artikeln på detta uppslag.