Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Halvtid för projektet Kraftsamling Tall: "Nivån på viltstammen måste ner!"

Halvtid för projektet Kraftsamling Tall: "Nivån på viltstammen måste ner!"

”Njut av jaktsäsongen, men glöm inte att skjuta”. Så slutar Södras vice ordförande Paul Christenssons krönika i senaste numret av Land. För det är vad det handlar om nu.                      – Viltstammarna måste ner innan vi kan börja prata om klövviltsförvaltning, konstaterar han när gruppen bakom Kraftsamling Tall träffades i Sollebrunn i början av september.

om bilden

Södras vice ordförande Paul Christensson sitter med i den nationella styrgruppen för viltfrågor besökte Sollebrunn för att uppdatera sig på projektet Kraftsamling Tall. Från vänster Carl-Johan Olsson som ansvarar för Södras näringspolitiska frågor, skogsägaren och viltsamordnaren Per-Arne Karlström som ingår i gruppen, viltsamordnare Stefan Persson och projektledare Tomas Andersson.

Det var vid södras stämma för några år sedan som man beslutade att ta ett krafttag för att öka andelen tall i de sydsvenska skogarna. Då hade mängder av motioner lämnats in om den minskade andelen tall i de svenska skogarna. Projekt Kraftsamling Tall startades med två uppdrag. Först och främst handlade det om att få ner viltskadorna till max 5 procent per år. Det andra syftet var att få rätt träslag på rätt typ av mark.

– Det senaste har markägarna anammat, med vissa variationer lokalt, säger Tomas Andersson som är projektledare för projektet. Han konstaterar att angreppen från den fruktade granbarkborren efter den torra sommaren 2018 hjälpt till att öka andelen planterad tall i framför allt de östra delarna av Götaland.

– Det är ett antal saker som spelat in, säger Carl-Johan Olsson som ansvarar för Södras näringspolitiska frågor och slår fast att det nu gäller att få ner viltskadorna på en vettig nivå:

– Skogsägarna har gjort oerhört stora investeringar så det gäller att vi inte får några bakslag.

När projektet Kraftsamling Tall är i mål är tanken att halva ovanstående karta ska vara grön, med acceptabla max 5 procent årsskadad tall i våra skogar. Det är en bit kvar till det målet nu när projektet går in i sin andra halva.Text om den här bilden.

LÅNGA PERSPEKTIV

För att få en rättvis bild av läget måste vi titta tillbaka i tiden, skogsbruk handlar ju om långa perspektiv. Sextio- och sjuttiotalets ökade trakthyggesbruk skapade väldigt mycket bra viltfoder. Äldre skogar hade mer tall och därmed mer av det för klövviltet viktiga bärriset. Samtidigt minskade rävstammen på grund av skabb och rådjursstammen exploderade i antal. På åttiotalet och i början av nittiotalet skedde följaktligen en kraftig ökning på klövvilt, vilket medförde ett underskott av viltfoder.

– Sedan dess har det varit svårt att få upp nya tallföryngringar med rimlig mängd viltskador. Detta medförde sedan att man sedan dess, i för stor omfattning planterar gran på tallmark som ett sätt att komma tillrätta med viltskadorna på tallen, säger Per-Arne Karlström:

– Konsekvensen av det syns mer och mer. Efter tjugo-trettio år har granen på dessa marker tydligt tappat i tillväxt och försvagas vid torrperioder. På längre sikt bjuder vi in granbarkborren!

Under samma tidsperiod kan man även konstatera att den undermåliga foderbalansen gjort älgkalvarna mindre, det vill säga att slaktvikterna gått ner.

BLICKA FRAMÅT

Det ovanstående är inget nytt, och det man kan konstatera är att de beslut som fattades förr, fattades utefter de förutsättningar som rådde då. Idag är läget ett annat.

– Men vi måste titta femtio år framåt i tiden när vi fattar beslut. Tänk så mycket fel vi gjorde för 30 år sedan. Om 30 år kommer de att klandra oss för att vi inte har tillräckligt mycket RASE (rönn, asp, sälg och ek, reds anm), som fått växa upp till fullvuxna träd, säger Tomas Andersson och får medhåll av Paul Christensson som nämner klimatförändringar och biologisk mångfald som viktiga faktorer att ta hänsyn till:

– Det finns en förväntan hos våra ägare att vi ska bli duktigare på ståndortsanpassning, säger han och konstaterar att rätt träd på rätt mark även har betydelse för landskapsbilden.

STÖRSTA PROBLEMET

De som samlats på Södras kontor i Sollebrunn vid projektets halvtidssummering konstaterar samstämmigt att det största problemet, eller utmaningen, är viltstammarnas storlek. 

– Det blir ju ett samhällsekonomiskt problem när vi som skogsägare investerar stora pengar på att sätta tall och viltet betar ner plantorna, säger Per-Arne Karlström som själv sett sina tallplantor beskattats hårt av älgen hemma i Osby.

– Skogsnäringen är Sveriges ryggrad med över 100 miljarder i positiv bytesbalans, konstaterar viltsamordnare  Stefan Persson för att belysa skogens betydelse för aktiebolaget Sverige.

– Och det finns en miljöeffekt att ta hänsyn till också, påpekar Carl-Johan Olsson och nämner skogens  kolbindande funktion. Men nu handlar det om projektet Kraftsamling Tall. Vi kan konstatera att den ena delen av projektets syfte är på rätt väg. Fler och fler skogsägare väljer att plantera tall på tallmark.

VILTSTAM OCH FODERTILLGÅNG

Det stora dilemmat är viltstammen. Paul Christensson, som även är ordförande för LRF Skogsägarna, kommer med en liknelse från lantbruket:

– I ladugården är det självklart att om jag vill ha många djur måste jag ha foder så det räcker. Annars får jag slakta. Samma sak gäller i skogen. Finns där inte tillräckligt med foder måste viltstammen minskas.

– Det är den lösning vi kan ta till, en lösning som dessutom går ganska fort, konstaterar Carl-Johan Olsson och tänker på jaktsäsongen som dragit igång.

För här finns ju planer på hur många djur som ska skjutas i varje älgförvaltningsområde.

– Men vi når aldrig målen. Ofta hamnar avskjutningen betydligt under, framför allt avseende hondjur och kalvar. Om planen säger att vi ska skjuta 100 djur, skjut 100 djur då. Skapa regler som gör jakten enkel, effektiv och rolig, säger Per-Arne Karlström.

– Först måste vi får ner stammarna så fodertillgången kan öka. Därefter kan vi börja förvalta. Hög avskjutning av hondjur för att effektivt beskatta stammen måste prioriteras, konstaterar Carl-Johan Olsson.

Diagram över hur väl (eller inte) älgförvaltningsområdena uppfyllt målen i förvaltningsplanerna. Generellt sett har målen för avskjutningen inte uppnåtts, vilket får konsekvenser för skogen.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.