Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Nya rödlistan publicerad

Nya rödlistan publicerad

De flesta länder som anslutit sig till FN:s konvention för biologisk mångfald upprättar nationella rödlistor. Vart femte år presenterar Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, en ny svensk rödlista. Det är ett stort arbete med 100-tals artexperter inblandade. Rödlistan i sig utgör ingen värdering eller prioritering av bevarandeinsatser. Arbetet med rödlistan går främst ut på att bedöma arters risk för att försvinna från landet på kort eller lång sikt. Man använder sig därvid av begreppet utdöenderisk. Nu har nya rödlistan kommit ut.

om bilden

Järpe. Rödlistad art i kategorin Nära hotad (NT) Foto: Rolf Segerstedt.

Varför arter blir rödlistade kan bero på flera faktorer. Arter som är fåtaliga och finns i små begränsade områden uppfyller ofta kriterierna för att hamna på rödlistan. Men även vanligare arter kan klassas som nära hotade om man noterat en tydlig minskning av beståndet. Förutom själva rödlistningen försöker man också identifiera orsaker till varför arterna minskar eller ökar.

RÖDLISTANS SEX KATEGORIER ÄR BRA ATT KÄNNA TILL

Ögonfläcksbock. Rödlistad art i kategorin Starkt hotad (EN) Foto: Andreas Grabs.

De arter som bedöms klassas efter ett system som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan innehåller sex kategorier; nationellt utdöd (RE), akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU), nära hotad (NT) samt kunskapsbrist (DD). En vanlig missuppfattning är att alla arter på rödlistan är hotade, så är inte fallet. Tre av kategorierna ryms i begreppet hotade arter; akut hotad, starkt hotad och sårbar (Figur 1). Arter som placerats i kategorin nära hotad (NT) står på tröskeln till att klassas som hotade. Men det kan också vara en positiv klassning när arter som varit hotade blivit vanligare och kan vara på väg att lämna rödlistan. Rödlistade arter där man inte kunnat bestämma graden av hot hamnar i kategorin kunskapsbrist (DD).

PUBLICERING

Rödlistan publiceras på Artdatabankens hemsida och kan därifrån även kostnadsfritt beställas i tryckt format. De rödlistade arterna är sorterade efter artgrupp i tabeller. Där framgår också den landskapstyp de främst förekommer i samt de län där de registrerats. På Artdatabankens hemsida finns även ett sökverktyg ”Artfakta” där man kan söka på en art och få mer information kring dess livsmiljöer och ekologi. Artdatabanken sammanställer även resultaten och trenderna för olika artgrupper och landskapstyper i rapporten ”Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020”.

RESULTAT OCH TRENDER

I Sverige finns cirka 50 000 flercelliga arter. Av dessa har 21 740 bedömts och 4 746 (22%) har blivit rödlistade. Av dessa tillhör 2 249 (47%) någon av de tre hotkategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad. Motsvarande värden för 2015 års rödlista var 21 600 bedömda, 4 273 (20%) rödlistade, varav 2 029 (47%) hotade. Andelen hotade arter ligger alltså på samma nivå som för fem år sedan. Däremot har antalet hotade arter ökat med 10%.

Vad anser då Artdatabanken att ökningarna kan bero på? En bidragande orsak uppges vara att fler arter har bedömts. Sedan finns det en lista av miljöfaktorer som vi känner igen från tidigare rödlistor, såsom skogsavverkningar, igenväxning, övergödning, utsläpp av miljögifter i hav, sjöar och vattendrag samt överfiske. Cirka 2 000 av de rödlistade arterna har någon koppling till skog och andra trädbärande miljöer. Av dessa anger man att 1 400 påverkas negativt av avverkningar och att lika många missgynnas av igenväxning främst i odlingslandskapet.

FÅGLARNA STICKER UT

Anmärkningsvärt är att antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21% sedan 2015. Sex arter har lämnat rödlistan och 28 har tillkommit, de flesta till kategorin nära hotad. Det är främst vanliga arter som exempelvis grönfink, kråka, entita, talltita, stare och fiskmås som nu listats på grund av att populationerna minskar. Att fåglar sticker ut bottnar delvis i att det finns bra data från nationella fågeltaxeringar där det tidigt går att se förändringar. För de flesta andra artgrupper saknas motsvarande underlag vilket försvårar bedömningarna. Det finns därför en efterfrågan på bättre övervakningssystem för flera artgrupper, till exempel för en sådan viktig grupp som pollinerande insekter.

ALLT ÄR INTE BARA ELÄNDE

Av de 21 740 bedömda arterna finns 17 000 (78%) i livskraftiga populationer. De utgör den största delen av den biologiska mångfalden även om siffran sällan nämns. På artnivå finns flera exempel på förbättringar. Fyra arter fladdermöss och två arter groddjur som var hotade i 2015 års rödlista har nu klassats ner till nära hotade. Utter och havsörn har ökat i antal och utbredning även om de fortfarande klassas som nära hotade. Det går att hitta fler ljusglimtar för den som vill fördjupa sig i jämförelser mellan de två rödlistorna.

RÖDLISTANS ANVÄNDBARHET I PRAKTIKEN

Rätt använd är rödlistan en tillgång när man ska bedöma behovet av naturvårdsåtgärder. Men då uppgifterna gäller hela landet behöver vi först bryta ner listan till det som är relevant för trädmiljöer i Södraland (Götaland utom Gotland). Många av de rödlistade arterna har en nordligare utbredning och finns inte alls i Södraland eller i en begränsad omfattning.

Uppgifterna behövs för att bättre kunna bedömma behovet av hänsyn och avsättningar där de kan förväntas göra mest nytta. Södra driver därför projektet ”Hantering av arter i Södraland” där undertecknad är projektledare. Det kommer att presenteras närmare i Södrakontakt framöver.

Låt oss också hoppas att rödlistan inte på nytt blir ett tillhygge i infekterade konflikter mellan artskydd och äganderätt. Det gagnar varken naturvården eller den skogsägare som nekas ersättning för att spara bestånd med höga naturvärden. Rödlistan är värd ett bättre öde, skogsägaren likaså.

Figur 1. Översikt av de olika kategorierna i Rödlistan. De arter som inte uppfyller något av rödlistningskriterierna klassas som Livskraftiga (LC). En del arter hamnar i kategorin Kunskapsbrist (DD), dvs. de skulle kunna hamna i vilken kategori som helst, men i dagsläget saknas kunskap för att fastslå vilken. Utöver DD, är alla arter som uppfyller kriterierna för Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR) eller Nationellt utdöd (RE) rödlistade. Arter som kategoriseras som VU, EN eller CR benämns som hotade. Källa: Artdatabanken

Figur 2. Översikt över hur de fyra bedömningskriterierna A-D är relaterar till populationsstorlek och populationsdynamik. Kriterierna används för att kunna klassificera arter i någon av rödlistningskategorierna Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR). Källa: Artdatabanken.

Figur 3. Fördelning av rödlistade arter mellan organismgrupper. Källa: Artdatabanken.

Figur 4. Andel (%) rödlistade arter i Rödlista 2020 i de nio olika landskapstyperna fördelade på Norrland, Svealand och Götaland, för de arter där landskapstypen är viktig. Källa: Artdatabanken.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.