Södra i Lettland: Betestrycket största problemet

Lars-Georg ”LG” Hedlund, vd för Södra Latvia, menar att det finns många likheter mellan de  förusättningar som gäller för skogsägare i Lettland och i Sverige.

– Men givetvis även skillnader, säger han. Eftersom Södras innehav i Lettland är så ungt och till stor del  består av björkskog, är vi ganska förskonade från problem med granbarkborre. Det gäller även Lettland som skogsnation, där bara 17–18 procent av virkesförrådet är gran.

Dock finns det en del områden, speciellt naturskyddade, som har problem.

– Eftersom det finns så lite gran i landet har man ibland sett barrskogen som skyddsvärd. Granbarkborre förekommer i de avsatta skogarna. När normala förhållanden råder är det inget problem, utan en naturlig del av ekosystemen i dessa områden där det finns andra småkryp som livnär sig på granbarkborrarna. Dock har det blivit problem i den extrema situation som råder. Förhållandena är optimala för granbarkborren som blommat upp och påverkar omkringliggande områden med gran. Vi jobbar med att få myndigheterna att ta tag i problemen medan de fortfarande finns i reservaten. 

Risken för att problemen kan öka i framtiden ska inte underskattas. Speciellt som Södra i Lettland har  planterat mycket gran de senaste 15 åren.

– Tanken är också att vi ska sköta dessa skogar i korta omloppstider, kanske 45-50 år. Det är också viktigt att den ganska lilla areal vi har som är lämplig för tall, cirka 15 procent av totalen, också föryngras med tall.

KLÖVVILTET HAR TREDUBBLATS

Även i Lettland finns ett högt betestryck från landets klövvilt. Precis som i Sverige har vintern varit rekordvarm.

– Det har gjort att rådjuren mår jättebra och att älgar och hjortar får många kalvar. Alla djuren äter  naturligtvis av det som växer. Samtidigt har vi redan en situation där älg, rådjur och kronhjort har tredubblats i antal sedan år 2000. Genom lobby- och skogsägarorganisationen MIB har vi sagt att vi vill ta ned populationerna till de nivåer som gällde 2010. Då var jägarna nöjda, men det var inte för stora skogsskador. På den tiden behövde vi exempelvis inte bry oss om viltet när vi planterade björk på åkermark, men idag är situationen en annan.

Både jägare och markägare i Lettland vill öka avskjutningen, men den lettiska Skogsstyrelsen som har hand om viltförvaltningen bromsar.

– Även om den svenska modellen med regional viltförvaltning inte är perfekt, skulle vi gärna se något  liknande i Lettland. Det är rimligt att markägare och jägare får ingå i någon form av  viltförvaltningsgrupper när betesskadorna är så här stora.

ÄLGEXPLOSION

I västra Lettland är populationen av hjortar ungefär lika stor som rådjurspopulationen i södra Sverige.

– I östra Lettland riskerar det också att gå överstyr, säger LG. Där skulle det behöva skjutas väldigt hårt  för att inte bli som i de västra delarna av landet. Tyvärr finns det för många beslutsfattare som är alldeles för intresserade av fina troféhjortar.

Älgen värnas det inte om på samma sätt, men det aktiva skogsbruket i Lettland har ändå gynnat älgen.

– Det har varit ett intensivt planterande på färska hyggen. Eftersom jordbruket gick på sparlåga inför  EU-inträdet 2004 skapades det under flera år också fin älgmat på igenväxande jordbruksmarker. Det har lett till en älgexplosion.

Varg och lodjur finns det ganska gott om i de lettiska skogarna. Rovdjuren jagas dock hårt och vargarna  attackerar helst inte älgkalvar.

– De går hellre på rådjur, men eftersom förhållandena för rådjur är så fina är vargarna för få för att göra någon skillnad, förklarar LG. Inte sedan 2010 har Lettland haft någon riktigt kall och snöig vinter, en faktor som också reglerar rådjurspopulationen. Får vi en sådan vinter försvinner troligen två tredjedelar av rådjursstammen.

FSC®-CERTIFIERADE SKOGAR

Slutprodukterna från den lettiska skogen säljs på samma marknad som de svenska. Det gör att det finns ett intresse och ett behov av skogsbrukscertifiering även i Lettland.

– Lettiska skogsägare var tidigt ute med att vilja ha FSC®-certifierade skogar. Det har dock varit svårt att komma överens om en lettisk standard som alla kan stå bakom. Efter att ha diskuterat frågan i drygt 15 år finns nu ett skarpt förslag till standard, även om vissa punkter har delegerats till FSC centralt i Bonn då inte de nationella spelarna kunnat enas.

En av dessa frågor gäller krav från framför allt ornitologer som vill ha en tyst period för allt skogsbruk på 3 månader under våren.

– Det skulle naturligtvis ge stora utmaningar i flöden och ändrade kostnader. Vi får se hur FSC i Bonn  avgör i frågan.

De skogar som Södra köpte av Bergvik Skog för ett drygt år sedan har varit FSC-certifierade i 7 år. Steg  för steg tas nu även Södras innehav in i systemet.

– I Sverige är det lättare att dubbelcertifiera sig än i Lettland, säger LG. Den revisor vi använder tillhandahåller ännu inte PEFC™, och att ha två olika revisorer skulle göra certifieringen alltför komplicerad.

INVENTERING AV NYCKELBIOTOPER

En stor nationell nyckelbiotopinventering pågår i Lettland. Bergvik Skog har tidigare bekostat och låtit genomföra en egen nyckelbiotopinventering med hjälp av lettiska experter.

– Därför behöver denna stora del av vårt innehav inte inventeras igen, säger LG. Vi har istället öppnat våra arkiv och visat vilka områden vi har hittat. Delar av det innehav som Södra ägde vid köpet av Bergvik Skog återstår att inventera, liksom mark som vi nyligen förvärvat.

Södra har idag cirka 500 hektar nyckelbiotoper i Lettland och lika många till antalet. Att andelen av det  totala innehavet på cirka 100 000 hektar skogsmark inte är större beror på att Södras innehav till stor del består av ung skog. De flesta nyckelbiotoper finner man i äldre skogar.

LG sammanfattar situationen med skogsskador och naturvårdshänsyn med att det i stort sett är samma frågor som är aktuella i Sverige.

– Därför är det bra att vi är del av en så seriös lobbyorganisation som MIB, säger han. Genom samarbete  med LRF Skogsägarna och motsvarigheten i Finland blir vi starkare och har bättre möjlighet att påverka vår situation.