”Jag är på en plats där jag stortrivs”

Södras styrelsemedlemmar: I denna sjätte artikel om Södras styrelsemedlemmar möter du styrelseordförande Lena Ek från Valdemarsvik.

Lena Ek säger att hon är på en plats där hon stortrivs. Det är ordförandeskapet för Södra hon talar om.

– Uppdraget för Södra är väldigt roligt och jag är så stolt över det som Södras medlemmar, förtroendevalda och medarbetare åstadkommer tillsammans, säger hon.

Hon beskriver ordföranderollen som mångfacetterad och spännande. Samtidigt som föreningen ska utvecklas och må bra ska industrin konkurrera på världsmarknaden.

– Vi har ju faktiskt 52 000 huvudkontor, eftersom alla medlemmar har sina egna företag. Samtidigt har vi några av de största och bästa massabruken i världen. Det här spannet gör att uppdraget är både intressant och viktigt.

HJÄLPTE TILL HEMMA

Sedan många år bor Lena i Valdemarsvik, men hon är uppväxt i Mönsterås i en lantbrukarfamilj.

– Mina föräldrar tog över morfars gård och mamma var den första kvinnan som läste på lantbruksskolan i Kalmar. Jag fick hjälpa till med det mesta från att mjölka kor och köra traktor till att häva hö. Allt sånt som ingår när man har kor, höns och grisar.

Skog hörde också till gården och båda hennes föräldrar var intresserade.

– Jag lekte i skogen och när pappa var ute och högg var vi där med fikakorgen. På den gården vet jag precis var morfar högg och var mamma planterade när hon var ung. Den här känslan man får för sin gård försöker jag berätta om för människor som inte sysslar med familjeskogsbruk. I den egna skogen har man i princip gått runt och tittat på vartenda träd, planerat för framtiden och sparat något som tidigare generationer planterade. Det gör att det finns mycket kulturhistoria i familjeskogen.

NÄSA I GIPS

Några år efter det första sommarjobbet som driftlaborant på Södras massabruk i Mönsterås for Lena till Lund för att studera juridik. Hon var aktiv i studentlivet och ett speciellt minne är när hon var med och översatte Lundaspexet Djingis Khan till engelska.

– Då fick jag arbeta tillsammans med bland andra Hasse Alfredson, som var en av upphovsmännen bakom spexet. Jag slogs av att även om det var mycket sång och skoj på kvällarna under den perioden, så var det stenhård arbetsdisciplin på dagtid. Det var också roligt att som ganska ung student bli sedd och respekterad för det jag bidrog med.

På tal om Hasse Alfredson, så var han också idégivare till det så kallade Nasoteket i Lund, där ”särskilt förtjänta personers näsor” kan beskådas som gipsavgjutningar. En av näsorna är Lenas, en belöning för tidigare studentikosa insatser och för att hon 2011 blev hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola, då för arbetet för att främja den miljödrivna teknikutvecklingen.

Som extra kurs ovanför sin jur kand läste Lena ämnet rättssociologi, där skogslagstiftningens historia ingick.

– Där såg jag att även om man stiftar lagar med bästa välvilja, så kan de ge fel resultat i skogen. De kunskaperna har jag sedan haft nytta av i nästan allt jag har gjort.

HAR GENERATIONSSKIFTAT

Från Lund gick flytten till Gryt i Valdemarsviks kommun. Lena arbetade som jurist och specialist på internationell rätt vid den juridiska fakulteten i Lund.

– Jag fick fyra barn och har nu ganska nyligen generationsskiftat. Det är verkligen roligt att se hur barnen engagerar sig i skogen, hur de planerar för framtiden och resonerar kring olika projekt. Själv vill jag inte vara helt utan skog heller, så jag har köpt en liten fastighet i Valdemarsvik några minuters bilfärd från hemmet.

1994 höll Lena utbildningar för företagare i Östergötland om vad ett eventuellt svenskt EU-medlemskap skulle innebära. Centerpartiet i Valdemarsvik fick upp ögonen och bad henne ställa upp i valet till kommunfullmäktige. Det slutade med att hon blev kommunalråd på halvtid.

– Jag delade på sysslan med det tidigare kommunalrådet. En enormt bra tid där jag lärde mig politiken snabbt av en kunnig och erfaren person.

RIKSDAG, EU-PARLAMENT OCH REGERING

Efter kommunpolitiken följde 6 år som riksdagsledamot och sedan 7 år som Europaparlamentariker i Bryssel.

– I Bryssel arbetade jag med lagstiftning för 500 miljoner människor. Jag var gruppledare för den liberala gruppen i industri- och energiutskottet och förhandlade bland annat om kemikaliedirektivet, energimarknadspolitiken, forskningspolitiken och de första överenskommelserna efter finanskrisen.

Lena lämnade Bryssel när Annie Lööf ringde och ville att hon skulle bli miljöminister. Då fick hon jobba med de regler hon själv hade förhandlat fram i Bryssel.

– Det var förstås spännande att vara minister, säger hon. Samtidigt var det mycket motsättningar kring miljöpolitiken. Företagen var den stora fienden, men det ville vi ändra på. Att vara miljövänlig skulle vara enklast, billigast och roligast. ”Jobb och miljö är lika med sant”, körde jag mycket med då.

Lena hade en central roll i FN:s klimatförhandlingar och var med när grunden lades till det som skulle bli Parisavtalet.

– Parisavtalet bygger på att man mäter framgångarna. Det är konstruktivt och vi fick med oss alla. Nu ser det mer bekymmersamt ut. Istället för att se till de stora principerna och vägen framåt gräver man ned sig i bakåtsträvande detaljdiskussioner.

GILLAR EKONOMISKA FÖRENINGEN

När Södras valberedning frågade om Lena ville bli ordförande för Södra tvekade hon inte. Hon hade tidigare suttit i styrelsen mellan 2000 och 2010, när Södra stakade ut kursen vad gäller hållbarhet och energifrågor.

– Jag gillar den ekonomiska föreningen, förklarar hon. Vinsterna går tillbaka till medlemmarna och vi hjälps åt att göra det så bra som möjligt. Samtidigt är vi ansvarsfulla och hållbara.

Hon undrade dock om Södra klarade av en kvinnlig ordförande, vilket valberedningen menade att man gjorde.

– Även om många kvinnor är skogsägare, så har det varit ganska få kvinnor i Södras styrelse genom åren. Jag tror att bred representation är en framgångsfaktor, så jag jobbar för att öka andelen kvinnliga förtroendevalda och medarbetare.

Det är många olika faktorer som ska bidra till Södras framgång.

– Egentligen är det fascinerande att vi konkurrerar på världsmarknaden. Våra träd behöver 80 år för att bli råvara, medan eukalyptus bara tar 8 år och växer i raka rader utanför fabriksportarna. Vi har kanske 70 000 olika kontrakt om året som omfattar olika åtgärder, trädslag, längder och kvalitet. Allt ska röjas, gallras och avverkas, samtidigt som certifierade skogsägare har 270 krav att leva upp till. Gallring och avverkning ska ske med bästa teknik, allt ska hämtas och köras till rätt ställe på ett effektivt och miljömässigt sätt. Fibern ska komma i ett jämnt flöde till rätt bruk och vara färsk och användbar.

För att klara den här komplicerade apparaten menar Lena att Södra behöver vara ett professionellt  företag i allt från plantmaterial och skötsel av skogen fram till de innovativa och färdiga produkterna.

– Jag har en väldig respekt för att vi får allt att fungera, säger hon. Organisationen bärs upp av att vi har så många duktiga och engagerade medlemmar, medarbetare och förtroendevalda. Dessutom är vi bra på att vända ned modern forskning i de gröna skogsbruksplanerna. Vi är effektiva både i hur vi tänker och hur vi använder nya kunskaper. Det är viktigt även i ett större perspektiv, för skogsindustrin står för över 30 procent av svensk nettoexport. Om inte den svenska skogen fungerade så bra skulle många människor påverkas negativt.

Även om Lena stortrivs som ordförande finns det också saker som bekymrar henne. Hon tycker att det slarvas med äganderättsfrågor och att både Stockholm och Bryssel ibland fattar beslut utan att se till helheten.

JOBBAR MED ATT PÅVERKA

– Som medborgare är det viktigt att man känner att staten och rättsväsendet fattar vettiga beslut. Som jurist skolad i internationell rätt och mänskliga rättigheter är jag bekymrad över hur arbetet med nyckelbiotoperna har utvecklats. Det är inte rimligt att en enskild skogsägare som satsat allt för familjens framtid kan få skogen klassad som nyckelbiotop, när beslutet inte kan överklagas och inte ger någon ersättning. Jag hoppas att de utredningar som är tillsatta efter januariavtalet kommer fram till en rättssäker lösning.

Lenas åsikt är solklar. Om staten anser att ett område är väldigt värdefullt och ska skyddas, då får man förhandla med den som äger marken och ge den familjen möjlighet till en framtid. Antingen genom att sluta ett naturvårdsavtal eller genom att betala för marken.

– Det finns naturligtvis områden som bör skyddas för framtiden. Men man behöver också kunna se till människan i systemet. Vi är många som arbetar mycket med att påverka den här situationen.

I arbetet har Lena stor nytta av sitt kontaktnät i Stockholm och Bryssel.

– En del av kommissionärerna har jag till och med varit gruppledare för. Men vi måste se till att ha ett väl underbyggt material när vi träffar politikerna. För att lyckas överföra rätt kunskaper till dem vars beslut påverkar oss behöver vi vara konstruktiva och peka på lösningar.

ENORMA MÖJLIGHETER

När Södra nu jobbar med strategin för den närmaste framtiden ingår bland annat att förena ett effektivt och hållbart skogsbruk med människors känslor för skogen.

– Det är många som vill använda skogen på olika sätt. I stadsnära skogar har vi hittat en metodik som fungerar och som accepteras av dem som bor i närheten. Där kan vi spara skogsstigarna och förklara vad vi gör och varför. Information och kunskap löser upp många knutar.

Lena poängterar att skogen måste skötas för att skapa ekonomi, jobb och klimatnytta.

– Det gäller även granbarkborren. Angripna träd måste ut innan svärmningarna börjar i vår och där har vi en ständig diskussion med länsstyrelserna i berörda områden. Plockar man inte bort skadade träd så blir skogsmiljön till slut så farlig att den måste stängas för allmänheten.

Bekymren till trots ser Lena enorma möjligheter för Södra.

– Vi har så mycket som talar för oss, från jobb och innovation till klimat och nya produkter. En strategi vi arbetar med är att göra Södra mer stabilt genom att utveckla fler saker ur samma råvara.

Vi har så mycket som talar för oss, från jobb och innovation till klimat och nya produkter.

/lena ek, styrelseordförande

Som exempel nämner hon metanolfabriken i anslutning till bruket i Mönsterås, där Södra plockar ut metanolen med världspatent och gör biodrivmedel. Två andra exempel är produktionen av korslimmat trä i Värö och hur bruket i Mörrum har utvecklat textilmassan så att det nu går att återanvända bomullsfibern och kombinera den med björk från Södras område.

– Det är fantastiskt vad vi kan göra av vår råvara och kunskap. Ändå finns det mycket utveckling kvar.Vi kan till exempel bli ännu energieffektivare på våra bruk, trots att vi redan är jättestora på grön el.

OPTIMISTISK OM SÖDRA

Lena tror att det framtida Södra kommer att vara en förening med ännu starkare basorganisation. I takt med att det blir mer komplicerat att sköta skogen behövs Södras kunskaper i än högre grad.

– Vi får se ett mer varierat skogsägande där människor har skog av skiftande anledningar.  Medlemmarna förenas i sitt intresse för skogen och Södras kunskap kan öka lönsamheten. Samtidigt  kommer våra insatser att bli ännu viktigare för att landsbygden ska hållas levande, för att landet ska vara klimatneutralt och samhället socialt stabilt.

Hon tror också att Södra kommer att vara ännu mera innovativt och bidra till utvecklingen.

– Vi kommer att fortsätta överraska positivt. Som när vi blev utsedda till Sveriges attraktivaste  arbetsgivare, det slog många med häpnad. Eller som när Apples vd Tim Cook vid sitt Sverigebesök för ett par år sedan tittade extra noggrant på fyra applikationer, varav två kom från Södra. Jag är väldigt  optimistisk när det gäller Södras och skogens roll i framtiden. Vi ska bara röja lite busk för att komma framåt.

MÅR BRA I SKOGEN

Lena har alltid jobbat mycket, men värdesätter också sin lediga tid.

– Jag tycker om att läsa, spela piano och umgås. Jag har många goda vänner och en stor och glad familj som tycker om att träffas.

På helgerna söker hon sig gärna till skogen.

– Jag behöver få vistas i skogen för att må riktigt bra, säger hon. Jag jobbar inte fysiskt själv med skogen just nu, men ser jag en tallplanta som är toppbetad rättar jag till den genom att klippa bort några skott. Jag skulle gärna använda min elmotorsåg mer.

Jägarexamen och egna bössor har hon också, men det blir mer fika än jakt i skogen för tillfället.

– Jag har två barnbarn och det är förstås härligt att kunna ta med dem ut i skogen, lyssna på fåglar, plocka blåbär och lära dem njuta av allt som skogen erbjuder. 

Bok- och poddtips från Lena:

”Resor med moster Augusta av Graham Greene är en rolig bok. Alexandriakvartetten av Lawrence Durrell är också bra. Klubben av Matilda Gustavsson, Ålevangeliet av Patrik Svensson och Träd av Gunnar Wetterberg kan jag också rekommendera.

När det gäller poddar lyssnar jag på Södras #skogenochframtiden. Annars lyssnar jag mest runt för att få omväxling.”