Stor positiv klimateffekt för Södras verksamhet

För första gången har Södra beräknat den så kallade substitutionseffekten som vår verksamhet ger upphov till. Det handlar om hur Södras produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning. Det kan vara produkter i fossila material eller fossil energi. Den här effekten har det talats om länge, men det är först under senare år  som forskare har börjat räkna på effekterna av skogens produkter.

Substitution uppstår när träbaserade produkter  ersätter produkter med högre klimatbelastning. Det biogena kolet i träprodukter och bioenergi blir så småningom koldioxid som sedan

återbinds i växande träd och övrig vegetation. Detta gröna kretslopp står i kontrast till utsläpp av fossil koldioxid som ökar den globala uppvärmningen.

Ett exempel på substitution är att använda trä istället för betong vid byggnation av hus. Att använda  biodrivmedel i stället för bensin eller diesel är ett annat exempel.

POSITIVA SIFFROR

Med beräkningar av dels den substitution som sker tack vare att Södras produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning, dels den koldioxid som lagras upp i medlemmarnas skogar, går det att uppskatta den samlade klimateffekten för hela Södras verksamhet. I denna ingår även den negativa klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till genom utsläpp av fossil koldioxid. De största utsläppen kommer från produktion av insatsvara och transporter, eftersom Södras industriprocesser är i det närmaste fossilfria och drivs av bioenergi.

– Det är mycket positiva siffror som kommer fram, säger Peter Holmgren, som tillsammans med Södras hållbarhetsavdelning och Södras skogsstrateg Göran Örlander gjort beräkningarna. Södras verksamhet 2018 har en positiv klimateffekt som motsvarar 9,2 miljoner ton koldioxid. Det kan ställas i relation till Sveriges samlade  utsläpp på ett år, som är cirka 53 miljoner ton. Södras positiva klimateffekt är alltså lika stor som 20 procent av Sveriges rapporterade utsläpp.

FÖRSIKTIG BERÄKNING

Peter Holmgren är tidigare generaldirektör för CIFOR, en internationell organisation för skogsforskning, samt tidigare chef för det globala klimatarbetet inom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Tidigare i år beräknade han hela den svenska skogsnäringens positiva klimateffekt till motsvarande 93 miljoner ton koldioxid.

– Det går att räkna på substitutionens klimateffekt på olika sätt, förklarar Peter Holmgren. För att vara på den säkra sidan har vi räknat lågt i en modell som även granskats av externa forskare. Vi har också utgått från substitutionsfaktorer som hämtats från befintliga forskningsresultat. Trots att vi varit försiktiga är effekten av Södras arbete stor.

KLIMATLÖSNING PÅ RIKTIGT

Peter Holmgren menar att det aktiva skogsbruket med integrerade värdekedjor är en mycket potent lösning på klimatproblematiken.

– Även om inte Södras medlemmar har klimatet som absolut främsta fokus när de brukar skogen, ska de veta vilka värdefulla effekter deras verksamhet har, säger han. Dels genom den hållbara skogsskötseln som ger en tillväxt och en skog som lagrar in mer kol än vi plockar ut genom avverkningar Dels genom att träbaserade produkter ersätter produkter med högre klimatbelastning som cement, stål, plast och fossil energi. Den här kombinationen är klimatlösning på riktigt, redan nu och i stor skala.

Hallå där Kristina Altner, enhetschef för Södras hållbarhetsavdelning

HUR HAR NI RÄKNAT?

– För det första vill jag betona att vi räknat försiktigt. Skogens eget upptag av koldioxid finns redan med i den officiella klimatrapporteringen, det nya är att vi lagt till skogliga produkter som ersätter material och energi med högre klimatbelastning. Det finns också en tredje komponent och det är att vi synliggör våra utsläpp, både egna och i vår värdekedja fram till våra kunder, säger Kristina Altner.

VARFÖR HAR SÖDRA TAGIT FRAM RAPPORTEN?

– I klimatöverenskommelsen i Paris fick skogen enbart spela rollen som kolsänka och reservat, vilket inte återspeglar vilken klimatnytta skogsbruket verkligen har genom att vi tränger undan fossila utsläpp med våra produkter. Man kan säga att vi inom Södra, men även SCA och Skogsindustrierna går före i frågan. Substitutionseffekten är erkänd inom FN, men man har inte hittat någon bra modell för beräkningar än.

KAN MAN DÅ LITA PÅ BERÄKNINGARNA?

– Vi har utgått från officiell statistik och den forskning som hittills framkommit kring substitution. Både rapporten och metoden har granskats av externa forskare. Prioriteringen har varit att ge en översiktlig bild som möjliggör kommunikation och en bred förståelse för bidragen från skogsbruk, skogsindustri och skogsprodukter i klimatarbetet. Modellen ger visserligen vetenskapligt validerade resultat men de måste betraktas som ungefärliga. Det är ett nytt sätt att räkna och det finns naturligtvis behov av att utveckla metoden efterhand, till exempel behövs ytterligare forskning kring minskningen av fossila utsläpp genom substitution.

VAD TILLFÖR RAPPORTEN FÖR NYTTA FÖR SÖDRA?

– Genom att kartlägga vår klimateffekt, vilket även inkluderar våra utsläpp, får vi en bättre bild av vår verksamhet och dess påverkan. Det hjälper oss att utveckla vårt hållbarhetsarbete, våra strategier och beslut om investeringar. Rapporten behövs också som en del i det offentliga och politiska samtalet om skogsbruk. I dag styrs politiken av internationella klimatavtal och olika rapporter. Vi anser att politiken ska ta hänsyn till  sambandet mellan skogsnäringen och klimatet på ett bättre sätt än i dag, säger hon.