Södra i Lettland: Både produktion och samarbeten på agendan

Det är ungefär ett år sedan Södra förvärvade Bergvik Skog AB:s skogliga innehav i Lettland och i ett slag mångdubblade sin areal i landet. Av 126 000 hektar är 100 000 skogsmark.

– Verksamheten är organiserad i åtta geografiska områden över hela Lettland, berättar Lars-George ”LG” Hedlund, vd för Södra Latvia. Ett 15-tal personer arbetar med den dagliga driften och därutöver har vi IT, arkiv, ekonomi och andra funktioner. Eftersom vi äger skog här på ett annat sätt än i Sverige arbetar vi även en del med förvärvs- och försäljningsprocesser.

En uttalad målsättning är att sälja jordbruksmark till lokala jordbrukare och investera kapitalet i ny skog.

– Men det är en långsam process både vad gäller de enskilda affärerna och det totala innehavet, säger LG. Arbetet pågår och varje månad gör vi någon affär. Oftast handlar det dock bara om 10-15 hektar varje gång.

MYCKET BJÖRK

En av anledningarna till att Södra köpte det stora skogsinnehavet i Lettland var att säkra delar av den egna industrins behov av skogsråvara.

– Tittar vi på skillnader mellan Sverige och Lettland så är tillgången på lövmassaved, och då framför allt björkmassaved, god i Lettland. 40 procent av virkesförrådet i Lettland är björk, medan motsvarande siffra för södra Sverige är 7-10 procent beroende på län. Att Södra har god tillgång på björkved är viktigt för exempelvis produktionen av dissolvingmassa i Mörrum.Medelålders björkskog i Lettland, naturligt föryngrad.

Ungefär en fjärdedel av virket i Södra Latvias hantering är massaved som ska till Sverige via hamnarna i Lettland.

– Den övriga råvaran säljer vi till stor del till lettiska skogsföretag, vilket ger oss möjlighet att byta till oss ännu mera massaved och även sågverksflis, säger LG.

TILLVÄXTEN ÖKAR

Det lettiska skogsinnehavet ska ge såväl ett virkesflöde som ett kassaflöde och en positiv värdeutveckling. Södra uppskattar den årliga tillväxten just nu till ungefär 480 000 kubikmeter per år, vilket kan jämföras med den årliga avverkningen på cirka 300 000 kubikmeter.

– Vår skog i Lettland är relativt ung. Det är ett resultat av att den avverkades hårt för 10-15 år sedan samt att vi har planterat skog på sämre jordbruksmark. 30 procent av innehavet är 0-20 år, ett åldersspann där volymtillväxten ännu inte är så hög. Men det blir allt Ung björkskog som är planterad med förädlade plantor.bättre och så småningom kommer vi att ha en årlig tillväxt kring 650 000-700 000 kubikmeter.

Med ett räkneexempel visar LG hur tiden påverkar tillväxt och virkesförråd.

– Om vi idag har cirka 12,5 miljoner kubikmeter och om vi avverkar den mängden under de kommande 30 åren, så kommer vi tack vare tillväxten ändå att ha 18 miljoner kubikmeter kvar när perioden är slut. Det vill säga nästan 50 procent mer volym än idag.

VILT OCH GRANBARKBORRAR

Viltskador och granbarkborrar är aktuella frågor även i Lettland, om än kanske inte i samma omfattning som i Sverige.

– Bara 19 procent av vår areal och 14 procent av virkesförrådet är gran, säger LG. Eftersom det finns 40 procent björk och mycket RASE (rönn, asp, sälg, ek) har älgstammen växt till sig. Viltskadorna ökar därför något, men det finns en annan samstämmighet kring jakt här jämfört med i Sverige. Både varg- och lodjursstammen regleras med jakt och även de grönare politiska partierna skriver under på att jakten behövs.

GODA SAMHÄLLSMEDBORGARE

Som Lettlands största privata markägare är det viktigt för Södra att accepteras av andra markägare, politiker, den lettiska skogsnäringen och hela samhället.

– Vi engagerar oss för att vara goda samhällsmedborgare och samarbetar gärna, bland annat med det lettiska skogsägarförbundet MIB. MIB fungerar som en lobbyorganisation som både bevakar skogsägarnas intressen och ger skogsskötselråd.

LG sitter själv med i MIB:s styrelse och berättar att det både är en styrka och ett erkännande för Södra att vara representerade där.

– Man betraktar oss på samma sätt som andra lettiska skogsägare. När Södras styrelse var här i höstas träffade vi till exempel statssekreteraren med ansvar för skogsfrågor. Efteråt hörde han av sig för att förvissa sig om att allt hade fungerat bra under besöket. Södra har även tidigare haft kontakt med högsta politiska ledning i landet.

INTEGRERINGEN FORTSÄTTER

I Lettland är det lagkrav på att ha en aktuell skogsbruksplan. Det är statens lösning som gäller, men genom lobbying arbetar MIB för att på sikt få igenom en förändring som kan förbättra skogsbruksplanerna.

– Tidigare har vi även arbetat för opartisk virkesmätning och elektroniska fraktsedlar, lösningar som nu är på väg att införas i landet, säger LG. Vi vill också se en ny skogsarbetarutbildning i östra Lettland. Den framtida personaltillgången är lite av ett orosmoln både i Sverige och i Lettland. Många lettiska tjejer och killar väljer bort skogen för andra alternativ. En utbildning som ger högre kunskap ligger därför i hela branschens intresse.

I övrigt fortsätter den påbörjade integreringen av Södras tidigare verksamhet i Lettland och gamla Bergvik Skog.

– Vi har en stor verksamhet i Baltikum nu vilket ställer krav på organisationen, säger LG. Vi lär oss att samarbeta och ska påbörja ett antal it-relaterade projekt, bland annat byte av affärssystem. Vi ägnar oss även åt budgetarbete samt skötsel och planering av röjning, avverkning och plantering i våra åtta regioner. FSC-certifieringen fortsätter också som planerat och hela innehavet bör vara certifierat till nästa vår. Under 2020 kommer vi även att avverka och transportera hela volymen på 300 000 kubikmeter i egen regi, med hjälp av lettiska entreprenörer och åkerier.