Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt ”Goda resultat med tall även på bördiga marker”

”Goda resultat med tall även på bördiga marker”

Tallarealen minskar i södra Sverige, men det är inte bara gran som ersätter.Utvecklingen går fortfarande att vända, speciellt som studier visar att tall passar bättre på bördiga marker än man tidigare trott.

Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap vid SLU rapporterade nyligen från ett forskningsprojekt som finansierats av Södras stiftelse för forskning och utbildning. I projektet har man bland annat studerat hur tallarealen i södra Sverige har utvecklats historiskt och hur detser ut inför framtiden. 

– Vi konstaterar att det finns ungefär lika mycket tall i olika åldersklasser i södra Sverige, berättar Urban Nilsson, professor i skogsproduktion vid SLU. Undantaget är yngre tall upp till cirka 4-5 meters höjd, där vi ser en stor minskning av arealen. Även om många har känt det här på sig, är det nu också visat i studier.

Minskningen av tallareal beror delvis på faktiskt eller upplevt betestryck från älgar och rådjur, som gör att det i södra Sverige planteras gran på ståndorter som tidigare föryngrats med tall.

– Men det är inte hela sanningen, säger Urban Nilsson. Visst ersätts tallen med en del gran, men också med ungefär lika mycket blandskog där inget enskilt trädslag dominerar. För produktion är detta kanske inte optimalt, men ser man exempelvis till biodiversitet så finns det fördelar.

SLU har också kunnat se att i stort sett alla hyggen planteras. 

– Det sker väldigt lite naturlig föryngring. Ändå får mycket mark med tiden blandade trädslag, till skillnad från det som en gång planterades. Markägaren har haft en tanke, men verkligheten har blivit en annan.

GÅR ATT VÄNDA UTVECKLINGEN

Den främsta orsaken till att tallarealen minskar är att det bara planteras hälften så mycket tall som är nödvändigt  om inte tallarealen ska minska i framtiden.

– Dessutom är det så att bara cirka hälften av den tall som faktiskt planteras växer upp till tallskog, säger Urban Nilsson. Det innebär totalt sett att vi bara föryngrar en fjärdedel så mycket tall som vi skulle behöva för att behålla den historiska tallarealen. Fortsätter vi så här kommer tallen i södra Sverige att minska ordentligt i  framtiden. Personligen tycker jag att det är negativt. Tallen hör hemma i det sydsvenska skogslandskapet.

Urban Nilsson poängterar att det går att vända utvecklingen.

– Skog är som bekant ett trögt system där förändringar tar mycket lång tid, säger han. Får vi igång  tallföryngringen nu kommer vi inte att märka av någon minskning i framtiden.

TALL ÄVEN PÅ BÖRDIG MARK

SLU:s forskningsprojekt redovisar även slutsatser som berör produktionen av tall och gran.

– Länge har vi fått lära oss att tall trivs på svagare marker och gran på bördiga. Det är en gammal sanning som egentligen aldrig har ifrågasatts. 

Nu börjar dock trädslagsförsöken i södra Sverige bli så gamla att det går att studera dem och dra slutsatser.

– Vi ser goda resultat med tall även på bördiga marker, säger Urban Nilsson. Upp till G32 är det lika bra eller till och med bättre produktion med tall jämfört med gran. Det innebär att inte bara torra och magra marker lämpar sig för tall. Det går att plantera tall på ganska bördiga marker utan att förlora produktion jämfört med gran.

SLU har också sett att blandskog av tall och gran är en beståndstyp som minskar i ungskogen, men Urban Nilsson tror att det kan finnas fördelar med sådana skogar i framtiden.

– Den markägare som inte riktigt vet vad marken passar bäst för har ett ganska säkert val i blandskog med tall och gran. Det kommer inte att ge den högsta produktionen, men heller inte den lägsta. Det är en ganska trevlig  beståndstyp med biodiversitetsfördelar och i tider av granbarkborreangrepp är det lätt att se fördelarna med  produktion av fler trädslag än gran.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.