Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Fortfarande oklart vad som orsakar tillväxtstörningar

Fortfarande oklart vad som orsakar tillväxtstörningar

Ytterligare inventeringar av tallföryngringar visar att tillväxtstörningarna fortsätter men har inte gett något svar på vad det beror på. – Det finns många tänkbara orsaker till de konstaterade tillväxtstörningarna, men vi ser tyvärr ännu inga klara mönster, säger Karl-Anders Högberg, forskare på Skogforsk.

Om bilden

Inventeringarna visar på något högre frekvens av proleptiska skott på planterade tallar än på naturligt föryngrade och sådda. Foto: Karl- Anders Högberg, Skogforsk.

De senaste åren har antalet rapporter från skogsägare om tillväxtstörningar och onormal skottbildning på unga tallar ökat. Problemet, som gäller både planterad och naturligt föryngrad tall, har konstaterats i framförallt östra Småland men förekommer även i andra delar av Götaland. Södra och Sveaskog utreder sedan 2017 orsakerna tillsammans med Skogforsk.

Under 2018 genomfördes ett antal inventeringar av slumpvis utvalda tallföryngringar på Södras och Sveaskogs marker. På varje objekt lades 5 provytor ut och inom varje provyta insamlades data från 50-100 plantor. De egenskaper som mättes eller bedömdes var höjd, förekomst av dubbel-/ eller flertopp (betecknas dubbeltopp i fortsatt text), antal knoppar i toppskottets knoppsamling, förekomst av proleptiska skott* och förekomst av viltbetning. 

10 procent av de unga tallarna uppskattades ha dubbeltopp. Foto: Karl-Anders Högberg, Skogforsk.

DUBBELTOPP

Dubbeltopp uppskattas förekomma på 10 procent av de unga tallarna. I naturliga föryngringar var frekvensen  plantor med dubbeltopp något lägre, visar inventeringarna. Spridningen mellan olika objekt var stor, från 0 procent plantor med dubbeltopp till över 30 procent.

– Vi har inte hittat några tydliga mönster som kan förklara skillnaderna. Till exempel har inget samband mellan dubbeltoppsfrekvens och kustnärhet kunnat påvisas, inte heller mellan dubbeltoppsfrekvens och markfuktighet, berättar Högberg.

ANTAL KNOPPAR

Resultatet visar att objekten med naturligt föryngrade och sådda tallplantor hade färre plantor med många knoppar i toppskottets knoppsamling. Spridningen var stor och på några objekt hade cirka 40 procent av  plantorna många knoppar (mer än 8).

– Större knoppsamlingar kan till viss del bero på att planterade plantor ofta var större. Den stora spridningen gör dock att vi måste misstänka andra orsaker där frekvenserna är höga, säger Högberg.

På några undersökta objekt hade 40 procent av plantrona många knoppar. Foto: Karl-Anders Högberg, Skogforsk.

PROLEPTISKA SKOTT

Inventeringarna tyder på att lanterade tallplantor har större benägenhet att skjuta proleptiska skott än naturligt  föryngrade och sådda. Spridningen  var dock stor även här. Över 30 procent av plantorna på ett planterat  Sveaskog-objekt hade prolepsis, men det fanns även objekt, såväl planterade som naturligt föryngrade och sådda, helt utan prolepsis.

VILTBETNING

Vinterbetning av vilt på plantorna var mer omfattande än sommarbetningen, oavsett objekt, visar inventeringarna.

– Paradoxalt nog kan vi inte påvisa något samband mellan betningsskador och förekomst av dubbeltopp, säger Högberg.

SPRETIGA RESULTAT

Enligt Karl-Anders Högberg är resultatet av inventeringarna spretiga och några klara mönster utkristalliserar sig inte, med undantag av den högre frekvensen prolepsis på planterade tallar.

– Tillväxtstörningarna verkar inte vara begränsade till östra Götaland utan förekom också i västra Småland.  Spridningen mellan objekt är stor och det går inte att komma ifrån att problemen verkar vara av lokal karaktär. Avsaknaden av mönster gör att fältet fortfarande är fritt för spekulationer om vad som är orsaken, konstaterar han.

YTTERLIGARE AKTIVITETER PÅGÅR

Under 2019 samlas mer data in från några planterade objekt genom återkommande inventeringar av plantor  under sommaren och en slutinventering när plantorna är i vila. Dessutom har ett fältexperiment med olika  behandlingar genomförts.

– På två av objekten, planterade 2019, testas insekticidbehandling. I ett fältförsök i en två år gammal plantering testas fungicidbehandling och gödsling med borberikat gödselmedel. Dessutom kommer plantor med och utan tillväxtstörningar att DNA-analyseras med syfte att söka efter svamp eller virus som kan tänkas ligga bakom störningarna, berättar Karl-Anders Högberg.

*Proleptiska skott = knopp som skjuter skott samma år som de har bildats.

Visa fler nyheter med samma ämne.

Ämnen: Skogsägare

Nyhet

Ämnen: Skogsägare

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.