Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Brett samarbete krävs i kraftsamling för tallen

Brett samarbete krävs i kraftsamling för tallen

I början av oktober samlades ett nittiotal viltansvariga tjänstemän, förtroendevalda viltombud, representanter från skogsnäringen i viltförvaltningsdelegationen samt ordföranden i älgförvaltningsområdena i Värnamo för att ta nästa steg i projektet Kraftsamling tall.

Om bilden

Informerade under dagen i Värnamo gjorde från vänster: Lars Ingemarsson från Skogsstyrelsen, Tomas Andersson, projektledare Kraftsamling tall, Johan Frisk, skogs- och viltförvaltare i Södra, Carl-Johan Olsson, projektgruppen Kraftsamling tall samt Helene Lantz, LRF.

Det senaste halvåret har Tomas Andersson och hans tre kollegor i projektgruppen för Kraftsamling tall farit land och rike – nåja, Götaland – runt för att informera om det allvarliga läget för tallen och i workshop-format ta fram idéer på aktiviteter för att förbättra balansen mellan klövvilt, fodertillgång och för att öka antalet tall på skogsägarnas marker.

ALLA KLÖVVILT HAR DEL I PROBLEMET

– Det ser inte bra ut, men är säkert ännu sämre, konstaterade Lars Ingemarsson från Skogsstyrelsen som presenterade årets Äbin.

Han kunde konstatera att älgen är den stora skadegöraren för tallen, men att även övrigt klövvilt har del i problemet och visar hur en älg motsvarar två kronhjortar, fyra dovhjortar eller sex rådjur och förklarar att när övrigt klövvilt äter det älgen brukar äta blir skogens konung tvungen att ge sig på det den kan hitta – tallplantor.

KUNSKAP, MOD OCH LEDARSKAP

För att skapa bred samsyn fanns även representanter från andra organisationer med under dagen i Värnamo. Helene Lantz från LRF presenterade vad och hur LRF gör för att komma till rätta med problemet och angav att det krävs kunskap, mod och ledarskap för att nå målen.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG FRÅN DAGENS GRUPPARBETE

  • Hålla info-träffar med ÄSO:n i inte allt för stora Forum.
  • ”Smyga” in det i samråden.
  • Hålla träffar tillsammans med Skogsstyrelsen och Jägarförbundet.
  • Görs spillningsinventering så bygg på med betestrycksinventering.
  • Se till att få en punkt på kommande ÄFO-samråd.
  • Medverkan på ÄSO-samråden, gärna från älgförvaltningsgruppen.
  • ”Utbilda” medlemmarna och förtroenderåden i Kraftsamling tall.
  • Uppmana markägare att gå på samrådsmöten, gärna att de går tillsammans.

– Jag är helt övertygad om att vi grejar detta, men vi klarar det inte själva utan vi måste samverka som vi gör idag.

Alla länsgrupper gavs också tillfälle att presentera vad som hänt under det dryga halvår som projektet pågått och på de flesta håll har möten hållits för att öka kunskapen om hur viktigt det är att sätta tall. Från Kronoberg rapporterade Torbjörn Gustafsson att en markägare lakoniskt konstaterat att: ”det blir bra älgmat” men i nästa andetag också fastställt att: ”vi har mindre älg nu”. Torbjörn var också en av dem som konstaterade att barkborrens framfart hjälper upp intresset för tall.

STORT ENGAGEMANG

Efter lunch samlades deltagarna i mindre grupper för att ta fram konkreta planer och aktiviteter för det fortsatta arbetet.

– Det blev ett jätteengagemang i grupperna, säger Tomas Andersson, projektledare för Kraftsamling tall. Man ser tydligt vad de är ute efter: mycket samverkan och samråd. Man vill nå ut till jägare och markägare med information.

Tomas konstaterar också att det är nu som det riktiga arbetet börjar.

– Insikten har nått ut till alla – från myndigheter till skogsägare och jägare. Men nu räcker det inte att vi vet om skadorna som i det nationella perspektivet handlar om 7,2 miljarder för skogsägarna, nu måste vi göra något.

Så här tycker vi:

  1. Vad tycker du om mötet?
  2. Hur har det varit att jobba under den här första tiden?
  3. Vad ser du fram emot härnäst?
Magnus Johansson.

MAGNUS JOHANSSON, viltombud i Vimmerby skogsbruksområde

1. Det är ett jättebra möte. Vi får väldigt mycket faktabaserad information. Sen är det bra att faktan ifrågasätts också. Exempelvis får Äbin en del kritik ute bland folk, men här får vi alla detaljer och ser varför uppgifterna i Äbin stämmer. Man stärker sig själv genom att prata med andra och med mer kunskap känner man sig trygg – och det är viktigt när man själv ska förmedla ut informationen.

2. Jag är med i styrgruppen och har varit med ute i länen. Vi har haft två möten hittills. Jag är från Kalmar, där har vi väldigt varierande viltstammar, man behöver ta hänsyn till alla viltslag på ett tydligare sätt.

3. Att tallandelen ökar. Det är en bit kvar men vårt skogsbruksområde har gjort ett verkligt ryck. Det gäller också att anpassa viltstammen. Det är totalt avgörande att sänka det totala klövviltstrycket – jag skiter i vem som äter upp min tallplanta!

Mats Löfgren.

MATS LÖFGREN, Växjö, ordförande i älgförvaltningsgruppen, Södra

1. Alltid bra att byta erfarenheter, att lyssna på andra och förhoppningsvis få med sig något nytt hem.

2. Jag är inte engagerad i länsgruppen, men jag var med på något möte i våras.

3. Jag tycker det var synd att man gör om misstaget att inte ta med alla klövvilt nu när det ärdags för Naturvårdsverkets nya förvaltning, utan bara två, älg och kronhjort. Det går inte att titta på bara ett vilt i taget, de lever på samma ställen och äter samma saker. Länsstyrelsen pratar om att låta älgförvaltningsområdena ta hand om hela klövviltsförvaltningen och jag undrar lite varför inte Naturvårdsverket tänker så också.

Bengt Johansson.

BENGT JOHANSSON, Kinda, viltombud i Åtvidabergs västra skogsbruksområde

1. Det är bra att olika aktörer samlas, även om de flesta här är likasinnade skogsfolk.

2. Det har varit ett bra och intressant första steg att få samsyn mellan markägarorganisationerna. Nästa steg är att få med jägarkåren och övriga intressenter.

3. Att få ut information till de som kan påverka, dels till jägarna som är de som trycker av skottet och dels till enskilda markägare som kanske inte ser problemen, utan upplever läget som normalt. Viltet gör nytta, om vi inte hade det skulle vi få ännu mer arbete i skogen, jämför med lantbruket, om det inte finns betesdjur växer allt igen, så är det i skogen också.

3 ÅTGÄRDER SOM RÄDDAR TALLEN

  • Ståndortsanpassning – rätt träd på rätt mark.
  • Anpassning av klövviltsstammarna till den fodertillgång som finns. Detta måste ske parallellt med ståndortsanpassningen. – Då kommer det hända mycket, snabbt vilket ger bättre kvalitet på både skogen och viltet, säger Tomas Andersson, projektledare för Kraftsamling tall.
  • Ett långsiktigt hållbart skogsbruk, vilket innebär rätt träd på rätt plats och rätt viltanpassning vilket även kommer leda till ökad RASE och mångfald i skogen.

KRAFTSAMLING TALLS 4 MÅL

  • Tall på tallmark. Mager tallmark och mellanmarker ska föryngras med tall.
  • Max 5 procent årliga betesskador.
  • Få RASE (rönn, asp, sälj, ek) att bli trädbildande.
  • Öka älgkalvvikterna.

PROJEKTGRUPPEN FÖR KRAFTSAMLING TALL

  • Tomas Andersson, projektledare Södra
  • Carl-Johan Olsson, ansvarig för samhällskontakter Södra
  • Stefan Persson, viltsamordnare Södra
  • Per-Anders Karlström, viltsamordnare Södra

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.