Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Att sköta eller inte sköta, det är frågan

Att sköta eller inte sköta, det är frågan

Låt oss låna prins Hamlets klassiska replik ”Att vara eller inte vara, det är frågan” och applicera den på naturvård. Då skulle det istället bli Att sköta eller inte sköta, det är frågan. Hamlet stod inför ett val av djup existentiell art. Våra val när det gäller naturvård är inte lika dramatiska, men likväl viktiga för vad vi vill åstadkomma.

Om bilden

Hamlet. Foto: Shutterstock.

Utan ett val av målbild är det lätt att fastna i schabloner. Exempel på det är när det från naturvårdshåll ensidigt hävdas att skogsbestånd med höga naturvärden ska vara orörda. Skogsbrukare kan istället hävda att det är skogsskötseln som skapat naturvärdena. Alltså kan man fortsätta med virkesproduktionen på samma sätt som tidigare. Inga av dessa förhållningssätt är särskilt användbara när man ska välja en målbild för sin naturvårdsinsats.

VAD ÄR EGENTLIGEN SKÖTSEL?

Skötsel är ett besvärligt ord eftersom det innehåller ett stort tolkningsutrymme. Det som upplevs som välskött av en person kan av en annan kallas för vanskött. Innan begreppet naturvårdsskötsel började torgföras inom skogsbruket i början av 1970-talet var skogsskötsel etablerat sedan länge.

Målet med skogsskötseln är att få en bra virkesproduktion. Målet med naturvårdsskötsel är bra naturvård. Idag har begreppen vidgats något och innehåller delar av varandra. Men att det finns en målkonflikt mellan optimal skötsel för virkesproduktion och optimal skötsel för naturvård visar att det är klokt att hålla isär begreppen när man kommer till praktiska åtgärder.

Det var mot den bakgrunden som Södra 1996 lanserade landets första gröna skogsbruksplaner. Här tydliggörs produktionsmål och naturvårdsmål för olika bestånd. De rena naturvårdsbestånden klassas antingen som NO (naturvård orört) eller NS (naturvård skötsel). Det rena produktionsbeståndet heter PG (produktion med generell hänsyn).

Målbild: Öppen lövskogsmiljö med gamla grova träd.
Åtgärd: Naturvårdsskötsel: Här har naturvårdsskötseln bestått i frihuggning av lövträd och borttagande av gran.
Foto: Gustaf Aulén

ATT VÄRDERA OCH VÄLJA VÄG

Södra driver sedan 1996 årliga utbildningar av gröna planläggare. Förutom att drillas i att bedöma vad som är produktionsbestånd respektive naturvårdsbestånd ställs de inför uppgiften att klassa naturvårdsbestånden. När ska det vara ett NS och när ett NO? Det finns ingen skarp gräns där emellan och sällan enbart rätt eller fel. Det beror helt på vilka värden man identifierar i dagsläget och vilka av dessa som man önskar ska bli kvar och helst utvecklas på längre sikt.

Det leder fram till det första vägvalet. Ska vi gynna skötselkrävande arter i första hand eller sådana som bäst gynnas av att beståndet inte sköts utan får utvecklas fritt. Om vi väljer NO behöver vi inte fundera vidare på skötseldetaljer. Om vi väljer NS finns det en rik paljett på tänkbara åtgärder beroende på vad vi vill åstadkomma.

Målbild: Gammal barrblandskog med stort inslag av död ved i olika nedbrytningsstadier.
Åtgärd: Naturvård orört. Foto: Peter Turander/Azote

ATT SÄTTA MÅLBILD OCH FÖRESLÅ ÅTGÄRDER

Det är viktigt att skilja på begreppen målbild och åtgärder. Målbilden kan du skapa om du först ställer dig följande fråga: Hur vill jag att det här beståndet ska se ut på lång sikt? Tänk dig sedan att du besöker skogen om 50 år och ska beskriva för någon vad du ser. Skriv ner det. Där har du din målbild. Därefter ska du föreslå de åtgärder som krävs för att nå din målbild.

ATT SKÖTA

Det finns måna arter som behöver öppna trädmiljöer och har svårt att överleva i såväl välskötta virkesskogar som i oskötta naturvårdsskogar. De objekt där det är lättast att sätta en målbild och föreslå åtgärder är nog igenväxande hagmarker som inte längre hävdas. Målbilden kan vara öppen lövskogsmiljö med gamla grova träd. Vanliga åtgärder brukar vara att frihugga utvalda träd, ta bort gran, göra högstubbar och spara vissa buskrika partier. I vissa fall återupptar man också bete.

Att sköta....Foto: Gustaf Aulén.

ATT INTE SKÖTA

Säg att du sätter en målbild som beskriver en gammal barrblandskog med stort inslag av död ved i olika nedbrytningsstadier (se bilden längst ner på sidan). Ditt åtgärdsförlag blir då oskött med vetskap om att tallen kommer att ha svårt att föryngra sig och att granen successivt konkurrerar ut tallen. Det behöver inte vara fel. Tvärtom det är klassisk skogsdynamik. På sikt är granen vinnare och tallen förlorare. Men detta kan ändras radikalt om skogen börjar brinna eller om stora delar blåser ner. Sannolikt skapas då möjligheter för föryngring av såväl tall som björk, asp och andra tidiga lövträd. Det innebär att skogen kommer att se annorlunda ut om 50 år än vad din målbild säger. Du kan därför behöva ändra din målbild och se över åtgärdsförslaget. Kanske vill du ha annat fokus än en granskog på sikt och istället gynna lövet och tallen. Då kommer åtgärdsförslagen istället att handla om skötsel, exempelvis att hålla efter gran. Allt beror på vilka naturvärden du väljer att prioritera.

....eller inte sköte, dt är frågan.
Foto: Björn Svensson/SkogenBild.

ATT SKÖTA ELLER INTE SKÖTA, DET ÄR FRÅGAN

Lite knepigare blir det att fatta beslut om målbild när det gäller yngre skogar med såväl barr- som lövträd. Vilka är de högsta naturvärdena idag? Vill jag gynna lövträdens eller granens naturvärden på kort och lång sikt? Vill jag gynna arter som behöver skugga eller de som kräver halvskugga eller solexponering? Hur ser det ut om 50 år om jag väljer oskött?

Oavsett vilken väg jag till slut väljer kommer jag att gynna vissa arter och missgynna andra.

Även rödlistade arter kan stå mot rödlistade arter. Det är klokt att dokumentera hur man har resonerat och beslutat så man i händelse av en certifieringsrevision eller påstötning från myndigheter eller miljörörelse kan motivera åtgärderna på ett bra sätt.

SLUTSATS

Vi behöver inte våndas av vankelmod lika mycket som stackars prins Hamlet. Svaret på den fråga som ställdes i början är inte antingen skött eller oskött, utan både och. Sedan kan vi med öppet och nyfiket sinne besluta när och var vi gör det ena eller andra. På köpet lär vi oss mer om naturens mångfald.

Även Hamlet hade nog tyckt att det vore mycket roligare att fundera på naturvårdsskötsel än att stirra på en dödskalle.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.