Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Stor klimatnytta från svenskt skogsbruk

Ökad skogstillväxt: Stor klimatnytta från svenskt skogsbruk

Att det svenska skogsbruket gör stor klimatnytta visas i en rapport från Skogforsk. Det är till och med så att skogen är det viktigaste klimatredskapet som vårt land har i sin strävan efter att minska växthuseffekten.

Sedan människan började använda fossila kolföreningar har andelen koldioxid i atmosfären ökat från 2,8 till 4,2 promille. Delvis beror ökningen på avskogning, men framför allt är det användningen av kol, olja, naturgas och kalksten som ligger bakom. Kol som legat lagrat i jorden har på grund av mänsklig aktivitet kommit ut i biosfären.

Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk.

– Skogsnäringen hanterar de klart största flödena av kol i svensk ekonomi, säger Rolf Björheden,  seniorforskare på Skogforsk och ansvarig för rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan. I likhet med andra gröna växter tar träd upp koldioxid och lagrar kolet i sina vävnader. Eftersom träden växer under lång tid blir det med åren stora mängder kol som lagras. Det ger skogen en betydelsefull roll i klimatarbetet.

SKOGEN BINDER MER ÄN UTSLÄPPEN

I rapporten visar Skogforsk att den tillväxt som sker i svenska skogar varje år binder mer än tre år av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Skog och skogsmark tar upp 186 miljoner ton koldioxid per år, medan landets totala utsläpp är 53 miljoner ton. Skogsbrukets egna utsläpp står för cirka en miljon ton av detta.

– Det svenska virkesförrådets ökning de senaste hundra åren motsvarar två miljarder ton koldioxid, det vill säga 40 års totala svenska utsläpp på dagens nivå, säger Rolf. Virkesförrådet i de svenska skogarna har mer än fördubblats sedan 1929, från 1,7 till 3,5 miljarder kubikmeter.

HÖG VIRKESPRODUKTION NÖDVÄNDIG

I rapporten menar Skogforsk att en hög virkesproduktion behövs för att skogen ska ge maximal  klimatnytta. Dessutom måste tillväxten vara minst lika stor som avverkningen.

– Det talas ibland om att det skulle vara bättre för klimatet om vi slutade avverka och bara lät skogen stå, säger Rolf. Det stämmer delvis, för under en period skulle kollagret då öka snabbare i skogarna. Men ganska snart skulle den obrukade skogen göra lägre klimatnytta, när den närmar sig sitt maximala möjliga virkesförråd. Skogen skulle då bli ett klimatneutralt kollager där lika mycket kol frigörs genom nedbrytning som binds av träden varje år. I en brukad skog är nettotillväxten betydligt större, då  mogen skog tas ut för att lämna plats för ung och mer snabbväxande skog.

– De skogsprodukter som varje år tillverkas av den råvara som tas ut från våra skogar minskar  utsläppen av koldioxid med minst 40 miljoner ton, säger Rolf. Detta genom den så kallade substitutionseffekten, det vill säga att skogsråvaran ersätter produkter eller bränslen som är baserade på fossila kolföreningar. Om ännu mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle klimatnyttan kunna höjas till 60 miljoner ton per år, alltså mer än Sveriges totala utsläpp.  

SVENSKA MODELLEN BEHÖVS

Rolf är övertygad om att den svenska modellen med brukad skog och ett växande virkesförråd behövs även i andra delar av världen.

– Även om den svenska skogen binder mycket koldioxid så är det små siffror i ett globalt perspektiv.  Det skulle betyda mycket om vi kunde starta en global rörelse och exportera de svenska principerna  med skogstillväxt och hållbart brukande. Stora ytor kan återbeskogas ganska enkelt i olika delar av  världen och det finns även rejäl potential i misskötta skogar. För 150 år sedan var södra Sverige ganska glest beskogat, så det bör definitivt vara möjligt att göra samma resa på fler platser, säger Rolf Björheden.

Kommentar från Södra

Södra anser att det sätt vi sköter skogen på har en avgörande betydelse för vårt framtida klimat. Nyttan med skogen ökar med ökande skogsproduktion, men klimatnyttan måste balanseras mot andra  hållbarhetsmål, som bevarande av biologisk mångfald och social hänsyn. Ökad skogstillväxt är ett av Södras tre prioriterade hållbarhetsmål.

Göran Örlander, skogsstrateg på Södra

Läs rapporten

Rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan hittar du på här på skogsforsks hemsida. 

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.