Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Södra i Lettland: "Vi säljer jordbruksmark och investerar i ny skog"

Södra i Lettland: "Vi säljer jordbruksmark och investerar i ny skog"

Av de 126 000 hektar mark som Södra äger i Lettland är 10 procent jordbruksmark. Nu säljs denna mark till lokala bönder. – Många lettiska jordbrukare vill äga större andel av den mark de brukar medan vi inte har någon nytta av mark som inte består av eller är lämpad för skog. Genom att sälja denna mark frigörs kapital som vi kan investera i ny skog, säger Lars-George Hedlund, vd för Södra Latvia.

om bilden

Södra äger 2 procent av marken i Lettland, eller 126 000 hektar (varav 99 000 hektar är skog). Det gör Södra till den största privata markägaren i landet. I kartan visas Södras fastigheter som gröna punkter. Observera att punkterna inte är skalenliga.

Finanskrisen 2008 drabbade Lettland hårt med bland annat sjunkande värde på fastigheter och mark som följd. Utländska och inte minst svenska privata bolag var då redan etablerade i landet och de senaste 15 åren har 450 000 hektar köpts av olika skogsföretag. Södra är ett av dem. Med ett totalt markinnehav på 126 000 hektar är Södra idag den största privata markägaren i landet. Och precis som för övriga nya skogsägare i Lettland är skälet till Södras skogsinnehav att säkra tillgången av skogsråvara.

– Vårt skogsägande i Lettland är en investering för att trygga delar av vårt råvarubehov. Det ger oss också en bättre struktur på vår virkesimport, som kompletterar våra medlemmars virkesleveranser, säger Olof Hansson, affärsområdeschef Södra Skog.

Södras markinnehav i Lettland består dock inte enbart av skog. Ungefär 10 procent av marken som Södra äger är jordbruksmark och de bästa cirka 6 000 hektaren arrenderas ut till 350 jordbrukare.

Sedan 1920-talet, då staten delade ut en stor del av marken i Lettland till de som hade slagits för självständigheten, består 90 procent av de privata jordbruksfastigheterna av både jordbruks- och skogsmark. De flesta av dagens lettiska bönder är dock mer intresserade av jordbruksmarken än av skogsmarken.

Lars-George Hedlund, vd för Södra Latvia.

När Lettland blev medlemmar i EU 2004 fick jordbruket ett uppsving tack vare EU-stöd i form av investerings- och arealbidrag. Ett typiskt familjejordbruk i Lettland är idag på mellan 500 och 1 000 hektar* och ofta äger bonden hälften av marken medan den andra hälften arrenderas, i vissa fall från Södra.

– Vi har idag en avkastning på 4 procent på de marker vi arrenderar ut till lokala bönder, vilket är relativt bra. Men i de flesta fall är det självklart bättre att de privata bönderna äger all mark de brukar. Dessutom har vi inte någon nytta av jordbruksmark eftersom det är skogs- och virkesproduktion som vi sysslar med. Av det skälet säljer vi nu jordbruksmarken till intresserade bönder, säger Lars-George Hedlund.

Stort intresse

Intresset för att köpa loss arrenderad jordbruksmark är relativt stort bland de lettiska privatjordbrukarna. Hittills under 2019 har Södra sålt 150 hektar jordbruksmark till lokala bönder och just nu pågår förhandlingar om försäljning av cirka 250 hektar mark med ett 25-tal bönder.

Södra samarbetar med ett stort antal jordbrukare i Lettland genom att sälja jordbruksmark till dem. Familjen Peteris Skovorodko köpte i mars 2019 drygt 4 hektar jordbruksmark av Södra. De två bröderna och deras två söner driver sedan början av 1990-talet ett spannmålsjordbruk på 400 hektar i Kraslava.

Lars-George Hedlund berättar att det tar i genomsnitt ett år från det att Södra är överens med jordbrukaren om affären till dess att alla papper är i ordning och lagfart kan sökas. Under den här tiden står Södra för kostnaderna för exempelvis Lantmäteriets arbete.

– På det här sättet tar vi visserligen en liten ekonomisk risk, men eftersom det leder processen framåt och därmed gynnar både oss och de privata bönderna, så tar vi den risken. Alternativet till försäljning av marken hade varit att plantera skog på den, vilket inte alltid är en politiskt korrekt användning av marken, säger Hedlund.

Genom försäljningen av jordbruksmark frigörs kapital som investeras i skogsvård, men även i ny skogsmark.

– Självklart strävar vi efter god fastighetsarrondering och för en del av pengarna från försäljningen av jordbruksmark köper vi ny skogsmark, ibland av de bönder vi säljer jordbruksmarken till, berättar Hedlund.

Idag sker en omflyttning av skogsmarken i Lettland från privatpersoner till privata företag eftersom de skogsföretag som etablerar sig i landet vill ha någon form av garanterad råvarutillförsel. Bilden visar skog i Ludza som Södra nyligen har köpt.

Välskött och lönsamt

Södra fortsätter alltså på Bergvik Skogs inslagna väg när det gäller att skapa ett välskött och lönsamt skogsinnehav i Lettland.

Bergvik Skog bildades 2004 när Stora Enso och Billerud-Korsnäs sålde majoriteten av sina skogstillgångar i Sverige till bland andra Länsförsäkringar och SPP Pension. Ett virkesförsörjningsavtal om leveranser av virkesråvara upprättades.

2008 ville aktieägarna expandera och Bergvik Skog köpte 32 000 hektar skog i Lettland. För att utveckla skogsinnehavet i Lettland rekryterades Lars-George Hedlund från Skogssällskapet i Lettland som fick till uppgift att se till att ta hand om skogen på ett bra och långsiktigt sätt.

– Genom en omfattande skogsvårdsinsats på omkring 1 miljon dagsverken där vi bland annat satte 40 miljoner skogsplantor ökade vi på några år skogsinnehavet till 80 000 hektar. Tillsammans med markköp och arrondering fick denna satsning på aktiv skogsskötsel skogen att öka rejält i värde, berättar Lars-George Hedlund.

Det blev inget nytt virkesförsörjningsavtal mellan Bergvik Skog och Stora Enso/Billerud-Korsnäs när det var dags för omförhandling 2018. Det blev i stället försäljning av marken i Lettland till Södra.

– Vi var mycket nöjda med att det var Södra som köpte skogen, för precis som Bergvik Skog står Södra för långsiktighet i sitt skogsbrukande, säger Lars-George Hedlund, som blev ansvarig för Södras skogsbruksverksamhet i Lettland i samband med köpet.

– Lettland är i dag och framåt en viktig del av Södras råvaruförsörjning. Med förvärvet av ny skogsmark har vi en unik chans att stärka vår ställning på den lettiska marknaden. Vi fortsätter också den inriktning som Bergvik Skog har haft, med att utveckla ett hållbart skogsbruk med höga skogsvårdsambitioner, säger Olof Hansson.

I flera år var Bergvik Skog genom Lars-George Hedlund engagerat i det dominerande lettiska skogsägarförbundet MIB, en lobbyorganisation som bevakar skogsägarintressena. Hedlund sitter även efter Södras övertagande av Bergvik Skogs mark i ”Skogslobbyns” styrelse och arbetar med kärnfrågan ”ett fritt, lönsamt och hållbart skogsbruk av skandinavisk-finsk-svensk modell”, som han uttrycker det.

– Vi ger skogsskötselråd till skogsägare men arbetar främst mot politiker och myndigheter i Lettland. Vi är också aktiva på EU-nivå där vi samarbetar i skogsfrågor med svenska LRF Skogsägarna. Vi har dock inte ambitionen att bli som en svensk skogsägarförening – vi är främst en lobbyorganisation, slår Hedlund fast.

Koncernchef Lars Idermark och medlemschef Gustav Tibblin besökte i augusti Södra i Lettland. Här står de i en 30-årig björkskog tillsammans med Raitis Licitis, Janis Veldre och Zanis Bacans från Södra Latvia.

Gott samarbete

Han berättar att Södra och svenskar som äger skog i Lettland är väl accepterade i ”Skogslettland”.

– Att det inte finns någon konflikt mellan utlänningar och letter när det gäller skogsfrågorna har vi ”Skogslobbyn” MIB att tacka för. Och framgångsreceptet heter samarbete.

– Vi har ett bra samarbete både inom ”Skogslobbyn” och mellan ”Skogslobbyn” och de övriga fem organisationerna i den lettiska jordbrukslobbyn, även om ett par av dem använder ganska radikala metoder. Genom ett gott samarbete med både privata jordbrukare, lokalbefolkning och politiker vill vi i Södra skapa förtroende och acceptans i det lettiska samhället. Vi arbetar hårt för att vara goda samhällsmedborgare, säger Lars-George Hedlund.

*) Avser de ekonomiskt aktiva jordbrukare som är aktiva på arrende- och fastighetsmarknaden gentemot Södra.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.