Södra i Lettland: "Vi säljer jordbruksmark och investerar i ny skog"

Finanskrisen 2008 drabbade Lettland hårt med bland annat sjunkande värde på fastigheter och mark som följd. Utländska och inte minst svenska privata bolag var då redan etablerade i landet och de senaste 15 åren har 450 000 hektar köpts av olika skogsföretag. Södra är ett av dem. Med ett totalt markinnehav på 126 000 hektar är Södra idag den största privata markägaren i landet. Och precis som för övriga nya skogsägare i Lettland är skälet till Södras skogsinnehav att säkra tillgången av skogsråvara.

– Vårt skogsägande i Lettland är en investering för att trygga delar av vårt råvarubehov. Det ger oss också en bättre struktur på vår virkesimport, som kompletterar våra medlemmars virkesleveranser, säger Olof Hansson, affärsområdeschef Södra Skog.

Södras markinnehav i Lettland består dock inte enbart av skog. Ungefär 10 procent av marken som Södra äger är jordbruksmark och de bästa cirka 6 000 hektaren arrenderas ut till 350 jordbrukare.

Sedan 1920-talet, då staten delade ut en stor del av marken i Lettland till de som hade slagits för självständigheten, består 90 procent av de privata jordbruksfastigheterna av både jordbruks- och skogsmark. De flesta av dagens lettiska bönder är dock mer intresserade av jordbruksmarken än av skogsmarken.

När Lettland blev medlemmar i EU 2004 fick jordbruket ett uppsving tack vare EU-stöd i form av investerings- och arealbidrag. Ett typiskt familjejordbruk i Lettland är idag på mellan 500 och 1 000 hektar* och ofta äger bonden hälften av marken medan den andra hälften arrenderas, i vissa fall från Södra.

– Vi har idag en avkastning på 4 procent på de marker vi arrenderar ut till lokala bönder, vilket är relativt bra. Men i de flesta fall är det självklart bättre att de privata bönderna äger all mark de brukar. Dessutom har vi inte någon nytta av jordbruksmark eftersom det är skogs- och virkesproduktion som vi sysslar med. Av det skälet säljer vi nu jordbruksmarken till intresserade bönder, säger Lars-George Hedlund.

Stort intresse

Intresset för att köpa loss arrenderad jordbruksmark är relativt stort bland de lettiska privatjordbrukarna. Hittills under 2019 har Södra sålt 150 hektar jordbruksmark till lokala bönder och just nu pågår förhandlingar om försäljning av cirka 250 hektar mark med ett 25-tal bönder.

Lars-George Hedlund berättar att det tar i genomsnitt ett år från det att Södra är överens med jordbrukaren om affären till dess att alla papper är i ordning och lagfart kan sökas. Under den här tiden står Södra för kostnaderna för exempelvis Lantmäteriets arbete.

– På det här sättet tar vi visserligen en liten ekonomisk risk, men eftersom det leder processen framåt och därmed gynnar både oss och de privata bönderna, så tar vi den risken. Alternativet till försäljning av marken hade varit att plantera skog på den, vilket inte alltid är en politiskt korrekt användning av marken, säger Hedlund.

Genom försäljningen av jordbruksmark frigörs kapital som investeras i skogsvård, men även i ny skogsmark.

– Självklart strävar vi efter god fastighetsarrondering och för en del av pengarna från försäljningen av jordbruksmark köper vi ny skogsmark, ibland av de bönder vi säljer jordbruksmarken till, berättar Hedlund.

Välskött och lönsamt

Södra fortsätter alltså på Bergvik Skogs inslagna väg när det gäller att skapa ett välskött och lönsamt skogsinnehav i Lettland.

Bergvik Skog bildades 2004 när Stora Enso och Billerud-Korsnäs sålde majoriteten av sina skogstillgångar i Sverige till bland andra Länsförsäkringar och SPP Pension. Ett virkesförsörjningsavtal om leveranser av virkesråvara upprättades.

2008 ville aktieägarna expandera och Bergvik Skog köpte 32 000 hektar skog i Lettland. För att utveckla skogsinnehavet i Lettland rekryterades Lars-George Hedlund från Skogssällskapet i Lettland som fick till uppgift att se till att ta hand om skogen på ett bra och långsiktigt sätt.

– Genom en omfattande skogsvårdsinsats på omkring 1 miljon dagsverken där vi bland annat satte 40 miljoner skogsplantor ökade vi på några år skogsinnehavet till 80 000 hektar. Tillsammans med markköp och arrondering fick denna satsning på aktiv skogsskötsel skogen att öka rejält i värde, berättar Lars-George Hedlund.

Det blev inget nytt virkesförsörjningsavtal mellan Bergvik Skog och Stora Enso/Billerud-Korsnäs när det var dags för omförhandling 2018. Det blev i stället försäljning av marken i Lettland till Södra.

– Vi var mycket nöjda med att det var Södra som köpte skogen, för precis som Bergvik Skog står Södra för långsiktighet i sitt skogsbrukande, säger Lars-George Hedlund, som blev ansvarig för Södras skogsbruksverksamhet i Lettland i samband med köpet.

– Lettland är i dag och framåt en viktig del av Södras råvaruförsörjning. Med förvärvet av ny skogsmark har vi en unik chans att stärka vår ställning på den lettiska marknaden. Vi fortsätter också den inriktning som Bergvik Skog har haft, med att utveckla ett hållbart skogsbruk med höga skogsvårdsambitioner, säger Olof Hansson.

I flera år var Bergvik Skog genom Lars-George Hedlund engagerat i det dominerande lettiska skogsägarförbundet MIB, en lobbyorganisation som bevakar skogsägarintressena. Hedlund sitter även efter Södras övertagande av Bergvik Skogs mark i ”Skogslobbyns” styrelse och arbetar med kärnfrågan ”ett fritt, lönsamt och hållbart skogsbruk av skandinavisk-finsk-svensk modell”, som han uttrycker det.

– Vi ger skogsskötselråd till skogsägare men arbetar främst mot politiker och myndigheter i Lettland. Vi är också aktiva på EU-nivå där vi samarbetar i skogsfrågor med svenska LRF Skogsägarna. Vi har dock inte ambitionen att bli som en svensk skogsägarförening – vi är främst en lobbyorganisation, slår Hedlund fast.

Gott samarbete

Han berättar att Södra och svenskar som äger skog i Lettland är väl accepterade i ”Skogslettland”.

– Att det inte finns någon konflikt mellan utlänningar och letter när det gäller skogsfrågorna har vi ”Skogslobbyn” MIB att tacka för. Och framgångsreceptet heter samarbete.

– Vi har ett bra samarbete både inom ”Skogslobbyn” och mellan ”Skogslobbyn” och de övriga fem organisationerna i den lettiska jordbrukslobbyn, även om ett par av dem använder ganska radikala metoder. Genom ett gott samarbete med både privata jordbrukare, lokalbefolkning och politiker vill vi i Södra skapa förtroende och acceptans i det lettiska samhället. Vi arbetar hårt för att vara goda samhällsmedborgare, säger Lars-George Hedlund.

*) Avser de ekonomiskt aktiva jordbrukare som är aktiva på arrende- och fastighetsmarknaden gentemot Södra.