En milstolpe i Södras näringspolitiska arbete

– Det är en milstolpe i vårt näringspolitiska arbete. Men även om syftet med utredningen är bra på många punkter är det en lång process till de nödvändiga beslut som behöver fattas av lagstiftaren, säger Göran Örlander, skogsstrateg på Södra.

Utredningen leds av Agneta Ögren, som är lagman i Umeå tingsrätt. Hon var domare i det mål där privata skogsägare stämt staten efter att avverkning nekats i fjällnära skog utan att ersättning utgått. Mark- och miljödomstolen dömde till markägarnas fördel och beslutade att ersättning skulle betalas ut. Domen är emellertid överklagad.

– Det är en fördel att vi fått en utredare som redan från start är insatt i problematiken kring ersättningsfrågor och dagens lagstiftning, säger Göran Örlander.

STÄRKT ÄGANDERÄTT

Direktiven, det vill säga uppdraget till utredaren, är omfattande och består av 22 sidor. Sammanfattningsvis ska Ögren undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.

Tanken är att rättssäkerheten för markägare och företag ska säkerställas, och att ekonomisk kompensation ska utgå vid inskränkningar i ägande- och brukanderätten.

VAD ÄR EN NYCKELBIOTOP?

Nyckelbiotoper är ytterligare en fråga som ska ses över. Begreppet nyckelbiotop är inte reglerat i lagstiftningen, utan har skapats av Skogsstyrelsen. Både begreppet och tillämpningen har förändrats över tid.

– Synen på vad som är en nyckelbiotop och vad som inte är det har ändrats över tid på ett sätt som lett till misstro mot hela systemet. Den enskilde inventeraren eller konsulenten har stor inverkan på hur ett område ska klassas medan skogsägaren själv saknar möjlighet till juridisk prövning. Det som en gång var en hanterbar fråga har nu blivit något helt annat, säger Gustav Tibblin, medlemschef på Södra.

I och med att alla större virkesköpare i Sverige certifierat sig innebär en registrering av en nyckelbiotop att marken förlorar sitt skogsbruksvärde.

– För Sverige som helhet handlar det i framtiden om cirka en miljon hektar skogsmark som i praktiken kan tas ur bruk, motsvarande ett markvärde mellan 50 och 100 miljarder kronor. För den enskilde skogsägaren kan det innebära väsentligt större arealer än de fem procent han eller hon förbundit sig att sätta av frivilligt som en del i certifieringen, säger Gustav Tibblin.

Inom FSC® har man hittills inte kunnat lösa frågan om nyckelbiotoper mellan parterna, trots uppmaningar från bland annat Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.

– Nu får utredaren ett tydligt uppdrag att se över statens roll och analysera hur nyckelbiotoperna påverkar certifieringen, och det är välkommet, säger Göran Örlander.