Ekonomi och naturvård hand i hand vid naturvårdshuggning

Gården har en stor ekologisk mjölkproduktion och det behövs mer betesmark för ungdjur. Området är påverkat av kalk och grönsten och både floran och svampförekomsten är rik. Förmodligen finns här också en hel del sällsynta insekter, men detta är mindre inventerat. Den fastighet som nu ska restaureras har köpts till på senare tid.

Ner mot Vänern ligger Varans naturreservat. Här är målsättningen fri utveckling, det vill säga naturen får sköta sig själv. De gamla hagmarksekarna trängs av igenväxning och dör en långsam död. I deras ställe uppstår en naturskogsartad lindskog. En del arter gynnas av den mörka fuktiga kalkrika skogen som har gott om död ved. Men inte alla arter.

I öppna ekhagsmarker som betas av nötkreatur finns arter som gillar ett lite varmare klimat med mer solljus. Den döda veden finns även här men mer i form av ihåliga ekar och döda grenar på  hagmarksträd. Det finns lite döda träd på marken också, men dessa kan läggas ihop i så kallade  faunadepåer på lämpliga ställen så att nässlor och andra ogräs inte gynnas.

Många eklevande arter kan betraktas som relikter från en varmare tid när stora hjordar av uroxar, visenter och hjortar betade ett halvöppet landskap med uråldriga hagmarksekar och olika igenväxningsfaser med träd och buskar. Många av dessa arter har sedan fortlevt i människans  kulturlandskap där hagmarker och skogsbeten har skapat lämpliga miljöer.

Vid restaureringen av hagmarken huggs naturvärdesträd fram, ofta ekar av hagmarkskaraktär. I några område blir det en betad lindskog men en del lindar kommer också att hamlas. I några delar finns även mycket gamla tallar och partier med olikåldrig flerskiktad barrskog. Här är lämplig skötsel kontinuitetsskogsbruk så att marken förblir i halvskugga.

GYNNA NATURVÄRDENA

Syftet med en naturvårdshuggning, eller NS-huggning, är att gynna naturvärdena. Arbetet följer en  restaureringsplan som upprättats av länsstyrelsen. Det blir extra många högstubbar och också faunadepåer med död ved och ris. 

Men många års igenväxning ger också en hel del virke som gör åtgärden lönsam. Det blir ektimmer till golvindustrin och asptimmer till tändsticksbolaget, men också stora volymer massaved av björk och asp liksom stora volymer bioenergi eftersom huvuddelen av riset tas bort.

Åtgärden att restaurera är i sig lönsam. Under de fem år restaureringsfasen pågår finns ett särskilt EU-stöd inom jordbruket. Efter utförd åtgärd platsar marken i den högsta stödnivån för naturbetesmarker  och har en avkastning som är ungefär likvärdig med en högproduktiv granplantering. Ekonomi och naturvård går här hand i hand.

Området har också stort vetenskapligt värde. Här kan man jämföra vilka arter som gynnas av en fri utveckling i reservatet och vilka arter som har behov av en skötsel som markägaren kan utföra med de betande djuren. Markägare och myndigheter kan samarbeta för att skapa värdefulla miljöer för  naturvården. Det blir en kostnadseffektiv naturvård för staten, löv- och barrvirke till industrin och en god affär för markägaren utan de onödiga naturvårdskonflikter vi har vant oss vid på senare tid.