"Kursen gav en kick"

Göran Smedegård bor hisnande vackert, i en vinterbonad sommarstuga precis vid Vänerns södra strand. Stugan lät hans farfar bygga för många år sedan och idag är den Göran och hans fru Cecilias hem.

– Min farfar var bonde och ägde Smedegården i Skalunda. Det var väl mina föräldrars ambition att jag också skulle bli bonde, säger han. 

Så blev det inte. Efter att gården utarrenderats och sålts behöll Görans föräldrar hälften av skogen, cirka trettio hektar mestadels blandskog, som Göran för tio år sedan löste ut sina syskon från.

TVEKSAM TILL KURS

– Jag har ju alltid varit intresserad av skog, och när jag var femton–sexton år var jag ofta med ute med en stor motorsåg.

Under åren har Göran mest varit en skogsägare som skött skogen på distans, eftersom han bodde i Uppsala, men han har alltid varit intresserad och nu när han jobbar mindre och vill ha något att göra finns skogen där. Han gör en del röjningar själv, men tar också en hel del hjälp från Södra. Att vara med i någon form av organisation har alltid varit självklart och Göran gick med i Södra runt millenieskiftet.

Men att gå en kurs, det var han inledningsvis ganska tveksam till.

– Jag tyckte ju att jag borde kunna det här. Men så fick jag ett sms om kursen från Södra och kollade upp vad den innehöll. Jag ringde kursledaren och bestämde mig för att gå.

VILL HA EN VÄLSKÖTT SKOG FÖR LUGN OCH RO

Det beslutet har han inte ångrat.

– Jag fick en kick! Och jag har aldrig läst så många skogstidningar som jag gjorde efteråt. Trots alla år i skogen blev jag kittlad. Vi var ute en dag och gjorde ett antal grupparbeten och vår kursledare höll sig i bakgrunden så vi fick själva resonera fram och tillbaka. På vägen till kursen såg jag en nyplantering och tänkte att, jösses, det måste vara alldeles för många plantor här. Vår första uppgift blev att gå till just det hygget och mäta. Och det var precis tillräckligt många plantor enligt boken!

Kursen har dock inte påverkat Görans syn på sitt skogsägande något nämnvärt. För honom betyder skogen främst lugn och ro.

– Jag vill ha en hyfsat välskött skog där produktiviteten inte är det viktigaste. Min skog ligger där det finns mycket friluftsliv, där finns fina stigar som delvis beror på att jag håller öppet. Det känns bra. En annan tjusning med skogen är från när jag var liten och föräldrarna tvingade oss barn ut och trampa ner gräs kring en åkerplantering. Det var inte så roligt då. Men sen växte skogen upp, röjdes och så kom Per och blåste ner allt.

Flera hektar försvann, berättar Göran, men virket användes till den första ombyggnaden av huset.

– Så den där lilla plantan jag trampade runt sitter här i väggarna!

KAN STÄLLA MER KRAV

På frågan om kursen haft någon betydelse för relationen med skogsinspektorn Mikael Strandroth, nickar Göran lätt.

– Ja, jag känner nog att jag har lite mer ryggrad och kan ställa mer krav. Vi fick ett väldigt tydligt råd av vår kursledare, att det är vi skogsägare som bestämmer. För mig är kontakten med personen viktig, jag vill ha en person jag har förtroende för. Vissa kan man samarbeta med, med andra är det lite mer besvärligt. Jag vill ha Södra som bollplank och Mikael som någon att rådgöra med.

Mikael plockar fram några kartor han haft med sig. I vinter väntar både slutavverkningar, röjningar och naturvårdshuggning.

– Det hade blivit av även utan kursen, men jag blev lite mer engagerad, konstaterar Göran och pekar ut ett ställe längs vägkanten där han vill hugga fram några ekar för trivselns skull. 

”Kunskap ger trygghet”

Enligt skogsinspektor Mikael Strandroth finns det goda skäl att gå en skoglig grundkurs. Ökad kunskap är det viktigaste.

• Ju mer skogsägaren kan om skogen och ju tydligare hen kan vara om vad hen vill med sin skog, desto bättre kan jag stötta. Med ökad kunskap kommer en ökad trygghet både hos skogsägaren som beslutsfattare och hos mig som köpare av virke och säljare av skogliga tjänster.
• Mina råd syftar till att gynna skogsgårdens lönsamhet långsiktigt. Jag ska föreslå en plan för 40, 50 och 80 år, det har jag i bakhuvudet varje gång jag föreslår en åtgärd. Ju mer kunskap skogsägaren har desto lättare är det att få förståelse för behovet av skötsel i skogen.
• Min kontakt med Göran förändrades efter att han gått kursen. Innan kände jag det nästan som om jag pushade mer. Nu är Göran tydligare. När jag lämnade senaste skogsbruksplanen sa han att han ville sätta sig in i den innan vi beslutade om vilka åtgärder vi skulle göra. När vi sågs sedan hade han redan en bild av vad han ville göra i skogen.

MIKAELS RÅD TILL SKOGSÄGARE:

• Ha kul! Det ska vara roligt att äga och bruka skog, inte en belastning.
• Skaffa kunskap! Inhämta kunskap från flera håll.
• Ta gärna del av andras erfarenheter.
• Sätt dig in i hur man mäter skog och hur ersättningen betalas ut. Det finns fortfarande många skogsägare som gör affärer utan att förstå hur de säljer sitt virke.