Nya mål mot betesskador och kontrollstation 2021

Betesskadorna diskuterades vid föreningsstämman både 2016 och 2017. Vid förra årets stämma behandlades bland annat en motion med önskemålet att bestämma när Södras mål kan nås. Styrelsen skulle återkomma med besked till stämman 2018.

Södras beräkningar visar att skadorna kostar skogsägarna i Götaland närmare en miljard om året. Då ingår ändå inte alla skador från ökande stammar av dovhjort, kronhjort och rådjur. Det samlade betestrycket från klövviltet måste helt enkelt minska.

TVÅ OLIKA MÅL

Förvaltningsrådet och styrelsen har diskuterat frågan om tydliga och realistiska mål för att minimera betesskadorna och för att nå viltförvaltningens mål och syften. Det har resulterat i två olika mål:

• Andelen föryngringar med tall på tallmark ska visa på en tydlig ökning. Eftersom det finns en tidsförskjutning från åtgärden (föryngring) tills den mäts i Äbin (beståndsmedelhöjd 1-4 m) är det svårt att sätta ett konkret mål i siffror, därför väljer Södra att säga "tydlig ökning".

• När Äbin 2021 har avslutats ska 50 procent av de inventerade älgförvaltningsområdena vara grönmarkerade på kartan avseende årsskada på tallstammar. Det innebär att skadenivån maxi-malt uppgår till fem procent.

– Det gäller inte enbart att minska betestrycket från älg och övrigt klövvilt, utan helheten är viktig. Vi måste också börja föryngra med rätt trädslag på rätt plats. Idag är det många som inte vågar på grund av det hårda betestrycket.
– Efter sex år med den nya viltförvaltningen lyser kartorna fortfarande röda. Nu måste vi göra det som behövs för att nå målen. Maximalt fem procent årsskada på tallstammar innebär att det finns förutsättningar att nå slutmålet att sju av tio tallstammar ska vara oskadade när bestånden passerat älgbetningshöjd, säger Tomas Andersson i Södras viltgrupp.

KONTROLLSTATION

Styrelsen säger också att år 2021 ska vara en kontrollstation för att säkerställa att älgförvaltningsmodellen verkligen har nått sina mål och syften. Om inte ovanstående mål klaras har inte riksdagens beslut om skog och vilt i balans uppnåtts. Då måste nya åtgärder vidtas och modellens innehåll och genomförande omprövas.
– Vi har jobbat i den nya viltförvaltningen i sex år men ännu inte sett tillräckliga resultat. Nu måste vi se till att nå ända fram annars är risken att tilltron till förvaltningssystemet minskar. Vi måste öka det lokala engagemanget både i Södra och i viltförvaltningen. Därför är det bra att styrelsen lägger en kontrollstation relativt nära i tid, tycker Tomas Andersson.

AKTIVITETSPLAN

För att nå målen till 2021 kommer Södra att fortsätta att aktivt arbeta med en rad aktiviteter, bland annat genom att aktivt medverka på alla nivåer i viltförvaltningen, med politisk påverkan, myndighetskontakter och utbildning av representanter för både markägare och jägare.

Södra ska också utbilda medlemmar, inte minst Södras viltombud, och verka för att lokala regler stimulerar till ökad avskjutning för att målen i avskjutningsplanerna ska nås.

Bland övriga aktiviteter kan också nämnas fullfölja kampanjen Mera Tall.
– Mera Tall är ett gott exempel på ett lyckat projekt som är viktigt för hela samhället, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert på Södra.

En annan aktivitet är att fortsätta det förändringsarbete och den utbildning som pågår inom Södra Skog.
– I Södra har vi bestämt oss för en organisation där både tjänstemän och förtroendevalda tar tag i detta och försöker flytta ut målet på varje skogsbruksområde eller åtminstone verksamhetsområde. Vi ska titta på skadebilden och fråga oss vad vi gör i det området som ger det resultatet. 2021 ska vi visa att vi har gröna kartor, säger Tomas Andersson.

BLAND ÖVRIGA AKTIVITETER KAN NÄMNAS:

• Fortsätta älgbetesinventeringen (Äbin).

• Samverka med Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket så att viltförvaltningen når målen.

• Fortsatt rådgivning från tjänstemännen i fält vad gäller skötselåtgärder, särskilt trädslagval vid föryngring och riktlinjer för viltfoderhantering vid röjning.