Skogsintressegruppen vill hitta lösningarna

Skogsintressegruppen har två mål. Det ena är att nå balans mellan älgstam och fodertillgång, det andra att lägga ner Skogsintressegruppen när vi nått det första målet.

Gruppen har diskuterat insatser med myndigheter och organisationer som Södra och LRF men även själva drivit på genom möten med riksdagsmän, tjänstemän på myndigheter etc.
– Vi har till och med varit uppe i riksdagen, pratat med olika ledamöter och hållit föredrag i miljö- och jordbruksutskottet. Man klappade oss på axeln men väldigt få vill och vågar ta i de här frågorna. Politikerna är rädda om sina röster och myndigheter tar inte ställning. Men under senare år har förståelsen för problemet ökat, säger Lars-Erik Fridholm, som sedan sju år är ordförande i Skogsintressegruppen.

Skogsintressegruppen har cirka 100 aktiva medlemmar, merparten i Nybrotrakten men också på Öland, i Blekinge och västra Kronobergs län. Möten hålls en gång i månaden.

För några år sedan medverkade dåvarande generaldirektören för Skogsstyrelsen, Monica Stridsman, vid ett möte. Under kvällen framkom många argument för att insatser var nödvändiga. Hon medverkade sedan till att starta projektet Mera tall tillsammans med bland andra Södra. Projektet pågick i Kronobergs län under fem år.

DISKUSSIONER OM ERFARENHETER

Sedan markägarstyrda älgskötselområden bildats har Skogsintressegruppen gått över till att diskutera skötselfrågor och utbyta erfarenheter.
– Vår styrelse diskuterar saker som man nog inte gör på andra håll. Vi vill kunna lära av misstag för att bli bättre. Det är ganska komplicerat att sköta skog och mark. Hänsyn måste tas till många olika samband. Våra lösningar fungerar bra hos oss och vi berättar gärna om detta, men är också öppna för andra tankar.
– Vi vill ha älgen kvar men stammarna ska vara lagom stora. Har vi för mycket vilt räcker inte maten till och det är en otjänst mot viltet. En snabb sänkning av älgstammen ökar tillgången på allsidigt foder och det gynnar viltet. Kalvarnas vikt ökar och forskning visar att reproduktionen förbättras, säger Lars-Erik Fridholm.
– SLU gjorde ett försök i Västergötland 2012. I ett område minskades stammen medan den i ett annat område var oförändrad. Resultatet blev att reproduktionen ökade bland de unga individerna eftersom tillgången på mat var större, de blev snabbare könsmogna och fick fler och större kalvar tidigare. Det uppväger hög medelålder.