Södralärare samlas för att byta erfarenheter

– De här träffarna blir ett sätt för oss att fördjupa våra kunskaper, träna och dela erfarenheter så att Södra­skolan kan bibehålla och utveckla sin goda kvalitet, fortsätter Hedvig.

Använd frågor

Hon och Per Bjuringer konstaterar att det ställer helt andra krav på lärare för vuxna människor. De flesta skogsägare har lång erfarenhet, kunskaper och har hunnit skaffat sig egna uppfattningar. Som kursledare behöver man kanske i första hand inte vara den som sitter på all kun­skap, snarare är uppgiften att leda kursen.

– Använd frågor, som "vad ser vi här", tipsar Per, hellre än att tala om att här är marken torr.

Det har blivit eftermiddag dag två och gänget har förpassat sig ut i sko­gen för att kika på röjning, gallring och föryngringsavverkning. Hedvig efterfrågar inspel från deltagarna.

– Du gör en sak rätt, hörs från gruppen, den som talar ska titta mot solen, och det gör du!

Bra pedagogiskt redskap

Hedvig har plockat med sig lite olika hjälpmedel kursledarna kan ha med sig ut i skogen. Hon viftar med några röda pinnar man kan använda vid plantering.

– Är detta något ni vill ha mer av?

Gruppen är tveksam, antagligen fungerar det lika bra med snitselband. Men Tomas Johanssons lodrätt sågade bit av en stam väcker intresse. Den är ett bra pedagogiskt redskap när man talar om älgskadad skog.

– Den har jag ofta med mig ute.

Under eftermiddagens lopp haglar tipsen och råden mellan deltagarna. Det märks att erfarenhetsutbytet är uppskattat.

Vad tar du med dig av kursledarträffen?

Cathrine Jansson, Eksjö, jobbar med turism och landsbygdsutveckling på egna gården Hammar. Hon är kontaktperson för Södraskolan och sitter med i förtro­enderådet för Eksjö skogsbruksområde:

– Jag får nya kunskaper inom de skogliga ämnena, jag är inte skogligt utbildad tidigare. Det är bra att Södra satsar på oss förtroendevalda. De här träffarna ger jättebra nätverkande, vi lär känna varandra och får utbyta erfarenheter. Det är kul att vara skogsägare, men fler och fler av skogsägarna jobbar med annat och köper skogliga tjänster av Södra. Man behöver inte kunna allt själv men man måste se till att jobbet blir gjort. Södra­skolan är en otroligt bra satsning som jag hoppas ger ännu större mervärde för medlemmarna. Här får man råd och stöd så att man kan lära sig sköta sin skog bättre, göra rätt åtgärder, ställa rätt frågor och fatta rätt beslut.

Simon Pålsson, Klippan, jobbar på föräldragården och är skogligt utbildad:– Viltproblematiken. Där jag kommer från är det inte så allvarligt, men här är den nummer ett. Vi tittade i ett hägn så man kunde se skillnaden på obetade och vanliga områden.

Anders Arnesson, Jönköping, före detta inspektor i Södra, numera konsulterande skogsbruksplanläggare och kursledare i Södraskolan:

– Vilttrycket som kan leda till minskad andel av tall är en viktig fråga. Vi vill ha tallen för mångfalden, den går att sköta, men kräver mycket jobb.

Ingemar Torstensson, Oskarshamn och Mönsterås skogsbruksområde, är egen företagare som sköter sin skog, engagerad i Södras förtroenderåd och brinner för medlemsengagemang:

– Framförallt erfarenhetsutbytet! Ingen gör lika. Här får man tips så att man kan få bra kurser som ger något till delta­garna. Jag hade velat har mer tips hur vi får fler deltagare till våra kurser. Vi borde marknadsföra bättre att möjligheten finns. Nya skogsägare har ofta längre na­turligt avstånd till sin skog och det är vik­tigt att de hittar kunskap så att de får en uppfattning om hur de vill att skogen ska skötas. Man bör ha en egen åsikt, det är det som är grejen med att äga skog. Själv älskar jag att jobba i min skog, även om jag har börjat lämna över till mina döttrar. Det är viktigt att man gör det i god tid.