Röjning och gallring i rätt tid betalar sig i slutändan

Brödernas jord- och skogsbruk omfattar två gårdar, Hasslekärr och Källeberg. De ligger mellan Tidaholm och Falköping på var sin sida av Gerumsberget, ett av traktens platåberg. På bergets östra sida finns Hasslekärr som deras far köpte 1981 och på den västra Källeberg som bröderna köpte 2000.

– Arealen är ungefär 750 hektar varav 450 hektar är åker och resten skog. Arronderingen är väldigt bra. Vi odlar potatis och spannmål men har slutat med slaktsvin som vi hade tidigare, säger Peter som har hand om planeringen och skötseln av skogen. Brodern har samma uppgifter för jordbruket.

Historiens vingslag nästan hörs i landskapet. De första bosättarna kom till Falbygden för tusentals år sedan för att odla jorden och tämja djur. Här finns 250 av landets 300 gånggrifter, gravar byggda för 5 000 år sedan och massor av föremål i guld, brons och järn har hittats.

Vid Hasslekärr finns källor som rinner mot norr, domarringar och andra fornlämningar.

– Sveriges äldsta klädesplagg, den 2 300 år gamla Gerumsmanteln, hittades på vår mark uppe på berget. Det känns som om halva Falköpings museum består av saker härifrån, säger Peter Wallemyr som bor på Hasslekärr.

Där är mangårdsbyggnaden ett suterränghus från 1809 med exteriören väl bevarad, men invän­digt grundligt renoverat. I nedre plan påminns man ändå om historien. Där finns en trädörr från gårdens 1700-talshus som är försedd med ett så kallat stocklås där låset är inbyggt i en urholkad stock.

Uppe på berget

Wallemyrs skog finns uppe på berget som når mer än 300 meter över havet och därmed utsatt för både kraftiga vindar och snö och kyla. Granen dominerar men på vissa områden finns också lite ek. Boniteten är hög, på många områden G30+, vilket betyder kraftig tillväxt.

En stor del av skogsinnehavet finns på sluttande mark med rörligt markvatten.

– Det tunna jordlagret gör att träden inte rotar sig djupt nog samtidigt som avrinningen inte är tillräcklig. Vi har stora bekymmer med stormar och snöbrott, säger Peter Wallemyr.

Södra använder fastigheten som referensfastighet för stormskador. Stormarna Gudrun och Per drab­bade hårt och fällde ungefär 4 000 kubikmeter.

Åtgärder i rätt tid

Dessa förhållanden understryker vikten att göra varje åtgärd i rätt tid och med rätt styrka. Peter Wallemyr har valt att låta Södra ta hand om all skogsskötsel från markberedning och plantering till föryngringsavverkning, men är själv högst delaktig i skötseln.

En eller två gånger om året möts han och Södras inspektor Peter Karlsson ute i skogen för att gå igenom skogsbruksplanen. De pratar om vad som ska göras eller inte göras, till exempel röjning och gallring.

– Sedan dricker vi kaffe, gör en slutlig genom­gång och skriver kontrakt, säger Peter Wallemyr, som bara har positiva erfarenheter av samarbetet.

– Jag uppskattar verkligen att Södra finns där när jag behöver alert och professionell stöttning med allt från plantering till slutavverkning och kontakter med myndigheter. Vi vill sköta skogen genom att utveckla den och vi gör avsättningar väl i linje med kraven i certifieringen.

– Därför är jag fruktansvärt besviken för att länsstyrelsen vill anlägga ett reservat på tio hektar i en bergsbrant med löv och vattendrag. Vi har inga planer på att avverka eller röra något på det området. Det borde räcka också för länsstyrelsen. För oss är det viktigt att hålla samman gården inför framtiden, säger Peter Wallemyr.

Det görs något i Wallemyrs skog varje år: för två år sedan var det gallring, i våras plantering och i år blir det en föryngringsavverkning.

– Det är en stor utmaning att odla skog i kraftigt exponerade lägen. Efter Gudrun och Per har skogsskötseln ändrats för att minska risken för stormfällningar, säger Södras skogsinspektor Peter Karlsson som varit inspektor på de här går­darna i tio år.

Maximal tillväxt

Peter Wallemyrs inställning är att skogen ska brukas och användas kontinuerligt precis som åkermarken.

– Jag vill ha maximal tillväxt och därför planterar vi genast efter avverkning. Vi röjer och gallrar i tid och slutavverkar när den är mogen efter 50-55 år. Då minskar risken att stormarna tar skogen. I dag är den äldsta skogen cirka 50 år.

Efter föryngringsavverkning planeras för att så snabbt som möjligt få igång ny skog.

– Vi markbereder och använder förädlat plant­material. Med högläggning får plantorna ett rejält försprång jämfört med konkurrerande växtlighet samtidigt som vi utnyttjar markens produktions­förmåga, säger Peter Karlsson.

Två röjningar

– Eftersom marken är fuktig behöver björken vara kvar lite längre för att hjälpa till med dräne­ringen. Det gäller att vara på tårna för ett välröjt bestånd är grundläggande för att minska riskerna vid stormar och för snöbrott. I vår skog krävs ofta två röjningar innan den kan gå in i gallringsåldern, säger Peter Wallemyr.

Gallrar tidigare

Gallringen är också viktig för att minska storm­känsligheten. Efter Gudrun bestämde Peter Wallemyr och Södra att gallring ska göras tidigt; ett eller två år före rekommenderad tidpunkt.

– Den höga boniteten och tillväxten ger inget kvalitetsvirke. Då är det bättre att vi ställer isär lite tidigare. Visserligen ger det lägre intäkter men det tar vi igen genom att slippa hantera storm­virke, säger Peter Wallemyr.

– Vi gallrar två gånger med de uttag som Södra rekommenderar. Det ger en stabil skog som bättre står emot både vind och snö, en nödvändighet med tanke på det exponerade läget. Vi strävar också mot att undvika rotröta. Det gör vi med stickvägsgående gallringsmaskiner, där allt ris läggs i vägarna, och med stubbehandling, tillägger Peter Karlsson.

Och som sagt ingen skog står kvar för länge. Den avverkas när den börjar tappa i tillväxt och när föryngringsavverkningen passar in i fastigheternas övriga ekonomi. Målet är att hålla bra fart på skogen med ett hållbart skogsbruk.