Förnyelselagen: Inskrivning som inte förnyas förfaller

Vad är förnyelselagen?

Förnyelselagen, som också kallas preklusions­lagen, började gälla 2013 och innebär att gamla inskrivningar som inte förnyats tas bort ur fastig­hetsregistret. Gamla betyder i detta fall 50 år och innebär att inskrivningen ska vara beviljad före 1 juli 1968 för att omfattas av lagen. De inskriv­ningar som berörs är avtalsservitut, nyttjanderätter och avkomsträtter. Bakgrunden är att många av dessa inskrivningar är inaktuella och man ser en möjlighet att spara både tid och pengar genom att plocka bort dem från fastighetsregistret som därigenom blir mer tillförlitligt.

Officialservitut eller avtalsservitut

Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan, till exempel en väg. Det finns två typer av servitut, officialservitut och avtalsservitut. Servitu­tet gäller alltid mellan fastigheter och är alltså obe­roende av vem som äger fastigheten. Servitut gäller i de flesta fall på obestämd tid och måste upphävas för att sluta gälla. Officialservitut, alltså servitut som bildats genom beslut i en lantmäteriförrätt­ning, berörs inte av förnyelselagen. Officialservitut kallas ibland för lantmäteriservitut. Avtalsservitut däremot bildas genom ett frivilligt avtal mellan olika fastighetsägare, där den tjänande fastighe­tens ägare upplåter rätt till den härskande fastig­hetens ägare att använda fastigheten på angivet sätt. Ofta skrivs servitutet in för att underlätta när en berörd fastighet byter ägare. Om man är osäker på om de servitut man har är officialservitut eller avtalsservitut kan man kontakta lantmäteriets kundcenter eller deras e-tjänst "Min fastighet".

Nyttjanderätter

En nyttjanderätt ger en person rätt att använda någon annans fastighet. Nyttjanderätten kan avse en del av eller en hel fastighet och är alltid tidsbegränsad, maxtiden är beroende av typen av nyttjanderätt och är i regel som längst 50 år.

Förnyelselagen omfattar inte alla typer av inskrivningar

Förutom officialservitut så berör inte Förnyelse­lagen tomträtter eller vattenkraft och vattenreg­leringar. Det är bara de tre typerna som nämnts ovan; avtalsservitut, nyttjanderätter och avkomst­rätter som omfattas av Förnyelselagen och som därmed kan behöva förnyas.

Vad händer 2019?

De inskrivningar som inte förnyats innan ut­gången av 2018 tas bort från fastighetsregistret. Observera att inskrivningen försvinner, inte själva rättigheten. Har man ett avtalsservitut så gäller det även efter 2018 men det blir svårare för en köpare av en fastighet att se att det finns. Det stäl­ler krav på säljare av fastigheter att upplysa köpare som annars kan hävda att de varit i god tro.

Vad ska du som fastighetsägare gör?

Är du en rättighetsinnehavare som fortfarande har nytta av den inskrivna rättigheten ska du anmäla om förnyelse innan utgången av 2018. Anmälan görs till Lantmäteriet och inga avtal behöver uppvisas. Du behöver inte heller något samtycke av den andra fastighetens ägare. Det enda som krävs är att du anger vilken inskrivning (aktnummer) du vill förnya och vilken fastighet den är inskriven på. Förnyelsen kostar inget. Observera att det bara är rättighetsinnehavaren som kan anmäla om förnyelse, inte den fastighets­ägare som "belastas" av rättigheten. Här kan det uppstå problem vid försäljning av den belastade fastigheten enligt ovan. Är din fastighet belastad ska du därför uppmana rättighetsinnehavarna att anmäla förnyelse!

Vad händer om jag missar förnyelse?

Att inskrivningen försvinner innebär inte att rättigheten försvinner. Om man missar att förnya sin inskrivning kan man begära nyinskrivning. Men då krävs att man har ett skriftligt avtal som är giltigt. Det utgår också en expeditionavgift.

Mer information om Förnyelselagen hittar du på Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se