Utbildning ger kunskap om vilka hänsyn som ska tas

Målbilderna har tagits fram av Skogsstyrelsen i samarbete med skogsnäringen för att beskriva på vil­ket sätt hänsyn ska tas i skogsbruket. Södra har genomfört en målbildsut­bildning tidigare, men nu har mål­bilderna uppdaterats och därför blev det dags igen. Det finns idag målbilder för naturhänsyn, vattenfrågor, kulturmiljövård, sociala hänsyn och gemensamma definitioner i uppföljningar (se faktaruta). 

Kan det bli fler målbilder?

– Det kommer nya hela tiden. Vi ska utbilda entreprenörerna igen och måste vara på tårna om vad som är nytt, säger Henrik Holmberg, ekolog på Södra.

Utbildningarna har genomförts under hösten, lokalt i alla Södras 19 verksamhetsområden. Där har målbilderna kunnat omvandlas från teori till vad de innebär i praktiken. För skogsinspektorernas del försöker Södra väva in nyheterna i utbildnings­programmet Naturvård Södra så att utbildningen sker kontinuerligt och även entreprenörerna får kompetens­utveckling med jämna mellanrum.

– Verksamhetsområdena träffar ofta entreprenörerna en gång om året. Men ibland får vi göra en sådan här insats som vi har gjort i höst och samla dem allihopa, säger Henrik Holmberg.

De lokala utbildningarna har fördelen av att kunna anpassas efter lokala förhållanden med olika natur­typer. Då går det att koncentrera sig på det som är viktigt regionalt.

En nyhet i målbilderna är kulturmiljövården där det finns krav på att ta bättre hand om kulturläm­ningar som till exempel fornåkrar, torpruiner och kolbottnar. Men även det som inte är nytt kan behöva en genomgång, till exempel hur gränsen mot sumpskog ska hanteras. Var ska man sluta avverka? Det är inte så lätt alltid, konstaterar Henrik Holmberg.

– Hur man gör beror på väder och vind, hur mycket det har regnat på sistone – och magkänslan. Oftast blir det rätt, men är det något vi brister i så är det nog en sådan punkt. Att vi är lite för nitiska med hur mycket vi ska plocka ner. Och rädslan att det blåser så ramlar det ner. Så när vi ändå är där så kanske vi tar det som riskerar att blåsa ner.

Men det går att lösa genom att lämna de små och klena träden och ta ner de höga som riskerar att blåsa ner. Då skyddar de lägre träden var­andra.

Vilka hänsyn som ska tas ska framgå av traktdirektivet, även hur groten ska hanteras för att gynna hotade insektsarter.

– Vi lämnar tre grova toppar per hektar som naturhänsyn när vi tar ut grot i produktionsbestånd.

Varför?

– För att vi har ganska mycket insekter som är knutna till grov död grenved, framför allt tall och ek – och asp också. Grangrenar är det ingen brist på, men det här är däremot bra om det blir kvar.

Groten ska läggas på strategiska ställen, gärna solbelyst och i anslut­ning till annan lämnad generell hän­syn. När större hänsyn ska tas, vid naturvårdshuggningar och områden med höga insektsvärden, ska framför allt mer ved sparas och det är viktigt att se till att täcka grothögarna med barr- eller björkgrot så att de inte blir till fällor för insekterna.

– Delar av Kalmar län och Öland är exempel på områden där det finns mycket insekter som är knutna till död ved och som är hotade. I dessa områden är det extra viktigt att vi hanterar groten rätt. Insekterna ska aldrig komma in i den här veden och därför måste veden flisas innan insekterna svärmar på våren. Annars är risken att man drar till sig dem och sen flisar man upp dem.

Insekterna kan finnas väldigt lokalt beroende på vilken typ av natur det är där. Det innebär att de inte flyttar sig särskilt långt och om det då råkar ligga en lockande grothög där som senare flisas upp kan det vara ett stort hot mot arter som kämpar med sin överlevnad.

Det behövs en medvetenhet om insekternas förutsättningar för att göra rätt. Därför är hänsynen indelad i tre nivåer för att förtydliga vilka insatser som krävs och var. Skördar­föraren får placera ut de strategiska topparna till insekternas förmån till områden med värdefull insektsfauna där avverkning och flisning måste planeras ihop.

– Det är ganska lätt annars att man börjar hugga – och så ska man flisa. Men i värdefulla områden får man ta den kostnaden för att flytta maskiner, folk och utrustning för att klara av det här. Det är inte ens fem procent av vår volym som ligger inom den kategorin, men det är desto viktigare att vi klarar den andelen då.