När man gör uttag ur skogen följer det med näringsämnen. Vid vanlig avverkning sker detta i begränsad utsträckning eftersom näringen till största delen finns i grenarna och barren som lämnas kvar på marken. Vid avverkning med uttag av grot (gre­nar och toppar) följer det däremot med mera näring. Södra arbetar därför med att utveckla en tjänst för att återföra nä­ring i form av bioaska vid uttag av grot.

Näringsåterföring med bioaska innebär att markens långsiktiga produktionsförmåga säkerställs.

– Forskning antyder att rätt utförd näringsåterföring på god skogsmark ger en ökad tillväxt i skogen under minst en 10-årsperiod efter sprid­ningen. På bördiga marker kan detta ge ett tillskott på 15 m³sk per hektar, säger Hedvig Johansson, projektledare.

– Vi ser inte några tecken på näringsutarmning idag, men vi måste agera långsiktigt och det innebär att säkra upp bland annat näringsåterföring även för lång sikt framåt. 

Olika metoder har testats

Näringsåterföring har varit på gång länge inom Södra. Ett par metoder har tagits fram, men de har varit dyra och därmed svåra omsätta i verksamheten.

2015 inleddes ett arbete med att ut­reda de ekonomiska förutsättningarna för att på bred front kunna erbjuda skogsägarna en möjlighet att säker­ ställa den långsiktiga produktions­förmågan i sin skog.

– Grundtanken var att undersöka om vi kan ta hem själva processen till ett eget massabruk och bereda ask­blandningen där. Vi har också tittat på kostnad för blandning, spridning och transport, berättar Hedvig Johansson. 

Egen askblandning

En egen askblandning som är sprid­ningsbar och godkänd av Skogs­styrelsen att återföra som näring till skogen har tagits fram vid Södras massabruk i Mönsterås. Mönsterås verksamhetsområde har fungerat som pilot där ett 40-tal skogsägare har spridit askan på totalt omkring 600 hektar. En utvärdering visar att skogsägarna är positiva till åtgärden.

– Vi har nu ett bra material som vi kan hantera, men för att kunna fungera brett i vår verksamhet måste konceptet vara praktiskt och ekono­miskt genomförbart även för mindre uppdrag ner mot 10-20 hektar per fastighet.

För att komma fram till ett väl fungerande arbetssätt i hela kedjan engageras nu ytterligare två verksamhetsområden fram till och med augusti 2017 – Vimmerby och Vetlanda – och arealen utökas till det dubbla, cirka 1 200 hektar.

Enligt Hedvig Johansson har Södra alla förutsättningar för att snart ha en väl fungerande och kost­nadseffektiv metod för näringsåterföring.

– Vi har hela kedjan – från skogen, till industrin och tillbaka till skogen igen. Vi har en ren och fin produk­tion. Vi har en etablerad logistik­organisation. Det är verkligen ett kretslopp på alla plan, säger Hedvig Johansson.

Framställning av bioaska

• Bioaska består av skogsprodukter från Södras egen industri.

• Bioaska framställs genom att aska från barkpannan i massabruket blandas med näringsämnen som lösts ut från vedråvaran i kokeriet.

• Askan innehåller näringsämnen som magnesium och kalium, men även en hög andel kalcium som bidrar till en lägre försurningsgrad i skogen.

Spridning av bioaska

• Södra anmäler näringsåterföring till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan spridning.

• Spridningen följer Skogsstyrelsens rekommendationer. Det innebär bland annat att aska inte sprids i hänsynskrävande biotoper eller så att askan hamnar i sjöar, diken eller vattendrag.

• Bioaskan sprids med en liten, ombyggd skotare med en tallriksspridare baktill.

• Den lämpliga spridningsmängden är cirka fyra ton befuktad bioaska per hektar.

• Eftersom skotaren utnyttjar befintliga körspår minimeras risken för skador på den stående skogen.

• Direkt efter spridning kan man se små högar av aska intill stambasarna.

• Efter cirka ett år har askan krupit ner under mossan och syns inte längre.

• Möjlighet till bär- och svampplockning påverkas inte av näringsåterföring med bioaska. Det är dock lämpligt att avvakta med bär- och svampplock­ning till efter första regnet efter spridning.

Lämplig skog för näringsåterföring

• Spridning av bioaska rekommenderas i första hand på fastigheter där grot har tagits ut.

• Det är inte nödvändigt, och i en del fall inte heller lämpligt, att bioaskan sprids exakt på samma hygge. I många fall kan det vara bättre att sprida askan i ett gallringsbestånd där skogen redan är etablerad.

• Bördig mark.

Hygge

• Plantorna får inte vara väsentligt högre än maskinens markfrigång, det vill säga maximalt 75 cm höga, för att inte plantorna ska skadas.

• Plantering utförd i tydliga rader.

Gallringsskog

• Kräver stickvägsnät med vägbredd anpassad för en normal skotare.

Övrigt

• God bärighet.

• Inga tekniska hinder (till exempel diken, vattendrag, branter).