Nu finns vägledning för artskydd i praktiken

Ett aktuellt exempel på detta är det så kallade ”Lavskrikemålet”. Skogsstyrelsen i Hälsingland har med hänvisning till artskyddsför­ordningen och miljöbalken förbjudit avverkning inom några områden där lavskrika påträffats. Eftersom detta lagrum använts utgår ingen ersätt­ning för avsevärt försvårande av pågående markanvändning. Då area­lerna vida överstiger skogsvårdslagens krav på generell hänsyn har berörda markägare överklagat besluten till mark- och miljödomstolen. Man framhåller bland annat att då det saknas ersättningsregler i artskydds­förordningen så strider det mot egen­domsskyddet i regeringsformen. De drabbade markägarna påpekar också att lavskrikan enligt Artdatabanken har en stabil population i landet och att den inte finns med i prioriterings­listan i skogsvårdslagens förskrifter. Beslut i ärendet är ännu inte fattat, men det kommer oavsett utgång att få stor principiell betydelse. Mellanskog och LRF Skogsägarna driver fallet för sina medlemmars räkning och Södra stöder och bevakar fallet som är principiellt viktigt.

Vad är artskyddsförordningen?

Sverige har som medlem i EU anslutit sig till ett antal direktiv som berör skydd av arter och deras miljöer. Dessa direktiv låg till grund för utformandet av artskyddsförord­ningen som 2008 infördes i svensk lag. Den har dock inte tillämpats i någon större utsträckning förrän under senare år. Enligt förordningen är alla fåglar, grod- och kräldjur samt ytterligare cirka 300 andra djurarter, växter, svampar och lavar fridlysta. Fridlysningen innebär att man inte får döda, skada, fånga eller störa fridlysta fåglar eller andra djur. Man får inte heller skada eller förstöra arternas fortplantningsområden eller viloplatser. 

Artskyddsförordningen återfinns i miljöbalken. Den utgör också en grund för artskyddet i skogsvårds­lagen (7 kap 19 §). Problemet är att miljöbalken och skogsvårdslagen ställer olika krav. I skogsvårdslagen finns krav på generell hänsyn upp till en viss nivå, den så kallade intrångs­begränsningen. Går kraven utöver detta har markägaren rätt till ersätt­ning från staten. Om myndigheterna då går över till att istället använda miljöbalken för att stoppa en avverk­ning förloras rätten till ersättning. Detta är en rättsosäker hantering vilket också påpekats av flera aktörer, däribland Södra. 

Lista på fåglar

Då alla fågelarter enligt artskydds­förordningen är fridlysta uppstår frågan om vad det innebär för det praktiska brukandet. Förordnings­texten gör ingen skillnad på arter. Att störa en kungsfågel är lagligt sett lika illa som att störa en kungsörn. An­svariga myndigheter har dock insett att detta inte är en rimlig tillämp­ning. Under 2014 gav Skogsstyrelsen därför Artdatabanken i uppdrag att ta fram en lista på ett 60-tal prio­riterade fågelarter. Det var ett bra initiativ. Det som var mindre bra var att listan lades in i skogsvårdslagens föreskrifter. Urvalet av arter var ingalunda invändningsfritt och det saknades vägledning för hur arterna skulle hanteras. Detta har vi också kritiserat från Södra. Vi ansåg att det behövdes vägledningsblad för varje listad art. Dessa blad borde sedan ligga som stöddokument på Skogs­styrelsens hemsida på samma sätt som stöddokumenten för hänsyns­biotoperna gör. Det är också där som listan på fåglar hör hemma och kan uppdateras vid behov. 

Samverkansgrupp bildad

Under 2014-2016 pågick ett arbete med att harmonisera kraven i de olika lagarna samt ta fram vägled­ningar för hur artskyddet ska kunna tillämpas i praktiken. Projektgrup­pen leddes av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket och i referensgrup­pen ingick representanter för skogs­näringen, Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska Förening och Artdatabanken. Jag deltog på uppdrag av Södra och tycker att det var ett bra arbetsklimat i gruppen. Vi hade omfattande diskussioner om hur fåglarna skulle hanteras och detta utmynnade i en revision av listan över fågelarter kopplade till skogslandskapet. Det ledde också till att de vägledningsblad som vi efter­lyst kunde upprättas. 

Vägledningsblad för 64 fågelarter

Vägledningsbladen finns nu tillgängliga på Skogsstyrelsens hemsida. Det finns vägledningsblad för 64 fågelarter. I bladen finns uppgifter om arternas ekologiska krav och behov av hänsyn. Här beskrivs också vilken miljöhänsyn vid skogsbruks­åtgärder som är lämplig och det ges tips på ytterligare åtgärder som kan gynna arterna.

Urvalet av arter i en sådan här lista över fågelarter kan alltid disku­teras och kritiseras. Den innehåller såväl vanliga som ovanliga arter. Det gemensamma är att de alla har någon koppling till skogslandskapet. Här finns skogsarter, våtmarksarter, hyggesarter, arter som hör hemma i kulturlandskapet och några rariteter med sporadisk förekomst i landet. Vissa arter bedöms klara sig bra med generell hänsyn, några kräver förstärkt hänsyn eller avsättningar, andra berörs inte alls och flera gyn­nas av öppna miljöer såsom hyggen. Vägledningsbladen testas nu i praktiken och avsikten är att de ska uppdateras utifrån de erfarenheter som kommer in. Gå gärna in och titta på dem, de är tillgängliga för alla.