Kontraktet – en dialog i koncentrat

I den här artikeln fokuserar vi på avverkningskontrakt i form av gallring och slutavverkning. Dessa kontrakt löper normalt på två år, men kan av Södra förlängas med maximalt ett år. I kontraktet står det vilket arbete du som medlem har beställt och till vilken prisnivå. Dessutom innehåller av­verkningskontraktet uppgifter om premier, det vill säga merbetalning utöver prislistan för någon speciell prestation. Sådana premier tillkommer exempel­vis om du har certifierad skog. Du kan också få en storlekspremie om du säljer en större volym skog, eller ett tillfälligt marknadstillägg som oftast gäller ett tillägg för åtkomlighet året runt i alla väder.

När blir jobbet gjort?

En av de vanligaste frågorna som skogsägare har när det gäller kontrakten handlar om när jobbet blir gjort. Har man bestämt sig för att ett område ska gallras eller slutavverkas, är det naturligt att vilja ha det klart så fort som möjligt. Men det är många faktorer som avgör vilken tidpunkt som är lämpligast för utförandet.

– Eftersom kontrakten löper på två år, har vi den tiden på oss att utföra arbetet. Så lång tid tar det nästan aldrig, men vi måste anpassa oss efter sådant som det kontrakterade lagret, vädret, maskinernas rutt och efterfrågan från kunderna.

Det förklarar Andreas Lindahl, som är skogs­inspektor och dessutom själv skogsägare och medlem i Södra. Han ser därmed verksamheten från båda håll.

– Ibland är någon medlem angelägen om att få avverkat inom en viss tid, eller har andra önske­mål, och då försöker vi tillgodose dem, säger han.

Normalt skrivs alltså ingen särskild tidpunkt för arbetet in i kontraktet, men om skogsägaren är angelägen kan Andreas Lindahl ändå göra en preliminär plan – "det blir nog före jul" – och hålla dialogen öppen. Det brukar fungera bra.

– Det är ett väldigt pusslande, särskilt om vädret ändrar sig. Men det är viktigt för oss att alla blir nöjda, säger Andreas Lindahl.

Vilka virkespriser gäller?

I kontraktet står det inte direkt angivet vilka virkespriser som gäller. Koden längst upp till höger (Ursprung/uppdrag) beskriver vilken typ av kon­trakt och vilken tidsperiod kontraktet är skrivet. Sammantaget ger det information om vilken prisnivå som ska gälla. Den vanligaste kontrakts­formen är vid kontraktstillfället gällande pris. Då gäller den prisnivå som var när kontraktet skrevs, även om prisläget generellt skulle sänkas eller höjas.

Siffran under "ursprung/uppdrag" anger typ av arbete. Siffran 5 betyder slutavverkning, 6 gallring och 9 innebär en kombination av både slutavverkning och gallring. Vid dessa arbeten körs virket till Södras industrier, eller till någon extern industri som Södra har affärer med. Där mäter den opartiska virkesmätningsföreningen VMF timret eller massaveden. Mätningen ligger till grund för redovisningen och avgör hur mycket du får betalt. Normalt kan det ta sex-åtta veckor från det att avverkningen påbörjas tills kontraktet är inmätt och färdigt att redovisa till skogsägaren. Södra har som mål att korta ledtiden, men det är många faktorer som påverkar.

– Vill man ha betalt snabbare kan man i vissa fall välja att sälja sin skog genom att teckna ett kontrakt till stampris, tipsar Andreas Lindahl.

Denna kontraktstyp gäller endast slutavverk­ning. Det innebär att virket mäts direkt i skördaren. Redovisningen går då mycket snabbare och säljaren får veta direkt hur stor betalningen blir. Det krävs att skördaren är krönt, alltså godkänd av VMF. Alla slutavverkningar lämpar sig inte för stampriskontrakt.

– Beståndet bör vara homogent, det vill säga bestå av framför allt gran. Är skogen mycket blandad med lövinslag blir det svårare att mäta virket direkt i skördaren. Det är min uppgift som skogsinspektor att ge säljaren råd om stampris är bäst eller inte, säger Andreas Lindahl.

Hur stora blir Södras kostnader?

Exakt hur stora Södras kostnader för att utföra arbetet blir går sällan att uppge när avtalet sluts, men din skogsinspektor kan normalt uppge en ungefärlig siffra.

– De flesta skogsägare är nöjda med det, men vill de gå på djupet kan jag göra en noggrannare bedömning även här, säger Andreas Lindahl.

En redogörelse för hur kostnaderna beräknas finns i Södrakontakt nummer 3 2016.

De kontrakt som upprättas mellan skogs­ägaren och Södra är standardiserade men kan kompletteras med överenskomna tillägg, som exempelvis att använda en viss väg eller tillåtelse att lägga virke på en viss plats.

Vad innebär markskoningsgaranti?

Södra erbjuder sina medlemmar en markskoningsgaranti. Det innebär att Södra arbetar förebyg­gande med att undvika körskador. Om det trots allt skulle uppstå skador som överstiger garantinivån återställer Södra utan extra kostnad för skogsägaren. För att hålla löftet delar man in markerna i tre olika bärighetsklasser:

1. Markerna är så bra att entreprenörer kan köra sina maskiner i alla väder året om. Detta berät­tigar skogsägaren till en tillgänglighetspremie, det vill säga mer betalt.

2. Marker med normal bärighet – denna klass utgör cirka 75 procent av trakterna. Entreprenören måste undvika vissa tidpunkter för att kunna avverka utan att det uppstår körskador. Regn kan påverka negativt. Södra tar ut en avgift på 4 kronor per kubikmeter av skogsägaren för att förebygga körskador.

3. Dålig bärighet. Här måste man förebygga skador som kan uppstå, till exempel genom att bygga broar över vattendrag. Kostnader som uppstår i samband med det betalas av skogs­ägaren.

Konkret innebär garantin att Södra garanterar att basvägar inte får större skador än 25 cm djup på en sammanhängande sträcka av 50 m samt att stickvägar i gallring inte får större skador än 20 cm djup på en sammanhängande sträcka av 20 m. Det är skogsinspektorn som avgör vilken bärighets­klass som gäller för ditt kontrakt. Markskonings­garantin finns med som bilaga till kontraktet. Som bilagor finns också utförliga kartor som visar exakt vilket arbete som ska utföras på vilket område.

Vilka andra frågort kan komma upp?

Kontraktsskrivningen föregås av ordentliga samtal mellan dig som skogsägare och skogsin­spektorn, så att det inte råder någon tvekan om vad som är överenskommet. Ändå uppstår ibland frågor i efterhand.

– Vi får sällan klagomål på utförandet, utan medlemmarna är så gott som alltid nöjda. I den mån jag får frågor efter utfört arbete, handlar det om transportbiten, säger Andreas Lindahl.

Det kan då handla om att timmerbilen har orsakat skador på vägen. Enligt kontraktet ska skogsägaren hålla väg, men vad som är orimlig belastning är en bedömningsfråga. Det är upp till skogsinspektorn att lösa frågan. Det underlättar om skogsägaren och skogsinspektorn i förväg har rett ut om vägen som ska användas är godkänd för lastbil + släp och vilket utrymme som virkes­avläggen kommer att kräva. Det är oftast bäst och billigast att förbättra och grusa vägen före avverk­ningen.

Dialogen mellan skogsägaren och skogsinspek­torn är grunden i affären. Bra kommunikation ger förutsättningar för nöjda skogsägare.