Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Gul nykomling till lilla Attsjöns andra säsong

Gul nykomling till lilla Attsjöns andra säsong

Under försommaren fick Lilla Attsjön utanför Växjö besök av en långväga gäst. Under ett par veckors tid uppehöll sig en citronärla vid den återställda våtmarken. Den unga hannen fick många intresserade fågelskådare att söka sig till området.

1845 och 1910 torrlades lilla attsjön för att ge mark till odling och bete. Södrakontakt har tidigare skrivit om det initiativ som några markägare tog 2011 för att återskapa sjön och den gamla våtmarken. Södra, som äger ungefär halva sjön, gick med i projektet och arbetet kunde finansieras med Jordbruksverkets stöd för miljöinvesteringar.

– Vi blev beviljade ett stöd för 100 procent av våra kostnader, berättar Per-Erik Larsson, biolog på Södra och en av dem som arbetade med projektet. Området gjordes lättillgängligt för allmän­heten med bland annat parkering, en handikapp­anpassad gångstig, två fågeltorn, vindskydd och grillplatser.

En rolig bonusart

I januari 2015 var arbetet med Lilla Attsjön klart och sjön återställd. Förutom en öppen vattenyta på cirka 60 hektar finns nu cirka 20 hektar hagmark med bete, strandängar och hackspettskog.

– Sångsvanen svarade direkt på den nya miljön och var den första art som anlände tidigt på våren förra året, säger Per-Erik Larsson. Många olika arter som är direkt beroende av sjön kom också och bland annat har smådopping, gräsand, vigg, knipa, snatterand, sothöna, trana, skrattmås och fiskmås häckat i Lilla Attsjön. Under 2016 obser­verades även en ägretthäger vid sjön, en gäst från sydligare breddgrader.

Så i år dök den upp, citronärlan. En ung hanne med ärlornas typiska långa och vippande stjärt, en slank fågel, grå på ovansidan och lysande gul undertill samt på huvudet. Citronärlan häckar normalt i östra Europa och Asien och är en flytt­fågel som övervintrar i södra Asien, bland annat i Thailand.

– Citronärlor är ovanliga i Sverige, men observeras ändå på några platser i landet varje år. Både ägretthäger och citronärla är exempel på fågelarter som är på väg att etablera sig i Sverige. Citronärlor har med enstaka par häckat i Sverige sedan 2013. För oss var det en väldigt rolig bonus­art och dessutom en ny observation för många av de ornitologer som sökte sig till Lilla Attsjön under försommaren. Fågeln observerades under perioden 18 maj till och med 8 juni 2016.

Passar flera våtmarksarter

Lilla Attsjön är tillgänglig för allmänheten och har blivit ett populärt utflyktsmål, inte bara bland fågelskådare.

Efter två säsonger tycker Per-Erik Larsson att Lilla Attsjön uppfyller de förväntningar han hade när projektet att återställa våtmarken startade.

– Det har blivit en bra fågellokal med både öppen vattenyta, betesmarker och sumpskog runt sjön. Lilla Attsjön passar ett flertal våtmarksarter och vi kan säkert förvänta oss fortsatt biologisk mångfald. Extra glädjande är den positiva respons vi fått från allmänhet och närboende. Området används för rekreation och det har blivit populärt att gå en runda runt sjön, även bland människor som inte skådar fågel.

Slingan runt sjön är drygt 5 kilometer och vill man gå från parkeringen till de två fågeltornen och tillbaka är det en något kortare promenad på 3,6 kilometer.

Hösten 2015 tilldelades Lilla Attsjön Växjö kommuns landskapsvårdspris.

– Priset, fågellivet och allmänhetens utnytt­jande visar att Södra och övriga inblandade mark­ägare har skapat ett område med både biologiska och sociala värden, säger Per-Erik Larsson.

Möjligt söka stöd

Även mindre skogsägare som vill anlägga eller restaurera en våtmark på sin egen fastighet kan få ekonomiskt stöd från Jordbruksverket. Börja då med att ta kontakt med Länsstyrelsen för att få mer information om våtmarker, regler samt rådgivning kring hur man ska gå tillväga. På Jordbruksverkets hemsida finns även information om vilka villkor som ska uppfyllas för att stöd ska betalas ut.

– Alla projekt behöver naturligtvis inte vara så stora som Lilla Attsjön, säger Per-Erik Larsson.

Markägare som har intresse av att göra något i mindre skala som gynnar livsvillkoren för fåglar eller andra djur kan skapa egna våtområden i na­tur med rätt förutsättningar. Det kan till exempel vara tidigare blöta områden som har dikats för att skapa odlingsmark. Många tänker kanske spontant på att gräva ut en våtmark, men generellt kan man säga att det oftast blir både bättre och billigare att dämma än att gräva.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.