Flera skäl att gallra

Men det finns andra argument att gallra än att in­dustrin efterfrågar gallringsved. För att få en värdefull skog behöver man gallra den.

– Att välja trädslag, kvalitet och hög volymtillväxt är bra skogsskötselargument, förklarar Magnus Lindén, skogsbruksutvecklare på Södra.

Trädslag och kvalitet

När man gallrar väljer man det trädslag som har bäst värdeutveckling. Man väljer bort träd med olika kvali­tetsfel. De bästa träden får vara kvar och får då möjlig­het att växa och de får då högre virkeskvalitet. På så sätt höjer man värdeutvecklingen i skogen.

Trädslagsvalet sker främst i röjningen, men även i första gallringen. På hyggen kommer det ofta upp mycket självföryngrad björk och en hel del av den kan finnas kvar när det är dags att gallra första gången. Björk växer mycket snabbt de första åren efter föryng­ringen, ofta så snabbt att till och med gran som anses vara ett snabbväxande trädslag har svårt att hänga med. Men efter cirka tio år ändras förhållandet. Granen växer nu snabbare än björken ända fram till det är dags för slutavverkning.

– Om man vill hålla en hög volymproduktion i skogen är det därför viktigt att sträva efter att behålla mycket gran och tall i beståndet säger Magnus Lindén.

Volymtillväxten ökar

Volymtillväxten ökar rätt så rejält när man gallrar. Högst volymtillväxt har man i en skog som inte sköts alls. Men när man inte sköter skogen dör en stor del av träden (självgallring) vilket innebär att den volym man kan sälja och tjäna pengar på minskar.

– Man får 10-15 procent mer virke från den gallrade skogen jämfört med den ogallrade. Det innebär 50-100 kubikmeter mer virke per hektar under en omloppstid.

Tidig avkastning och grövre träd

Ett annat skäl till att gallra är att när skogen för­yngrades investerades 15 000-20 000 kronor per hektar på att markbereda, köpa plantor, plantera och röja. När man gallrar får man en ganska tidig avkastning på den investeringen.

Träden blir grövre om man gallrar – cirka 5 centimeter grövre än i en ogallrad skog. Det innebär att skogen blir mogen för slutavverkning tidigare i den gallrade skogen. Det innebär också att nästa gång man gallrar blir avverkningen billigare, eftersom skördarens arbete går fortare, och att det går fortare att nå den grovlek och den kvalitet som efterfrågas av sågverken.

Med en aktiv gallring blir de samlade intäk­terna från skogen betydligt större än om man inte gallrar alls. Virkesvolymerna ökar, en betydande del av intäkterna kommer när beståndet är yngre och tiden till slutavverkning kortas. 

Riskerna kan hanteras

I samband med all typ av gallring finns viss risk för stormskador på den kvarvarande skogen. Vid en storm av Gudrun-eller Per-storlek har en helt oskött skog större chans att klara sig än en skött skog. Samtidigt får man väldigt lite intäkter från den oskötta skogen.

– Ska man tjäna något, får man också riskera något. Gallrar man på rätt sätt kan man hålla nere risken för stormskador på en väldigt låg nivå, menar Magnus Lindén.

Rätt sätt att gallra innebär en tidig första gall­ring och att man då gallrar ut ganska stor andel av träden. Man ska även avsluta gallringen i tid, det vill säga inta gallra i skog som är över 20 meter hög.

Rätt gallring innebär också att man i sista gallringen tar ut en ganska liten andel av volymen.

– Man kan tycka att det låter motsägelsefullt att gallra hårt för att hålla nere riskerna för stormskador men det handlar om en helhet, säger Magnus och fortsätter

– När träden är unga är de låga och tål ett högt uttag. De reagerar snabbt på gallringen och risken för en vindskada är borta redan efter ett par år. I den äldre skogen däremot måste man vara mycket försiktigare. Den är högre och reagerar långsam­mare. En tidig, lite kraftigare förstagallring gör att man kan ta ett försiktigare uttag sen och att man kan avsluta gallringarna innan trädhöjden blivit för hög, säger Magnus Lindén.

Ännu bättre gallring

Välutbildade entreprenörer och skogstjänstemän som genomför rätt åtgärder och ger skogsägarna bra råd är viktigt för att resultatet av gallringen ska bli så bra som möjligt.

Under våren genomfördes en utbildning för alla maskinförare som gallrar åt Södra. Ambitionen är att entreprenörerna ska ha kunskap att genom­föra en gallring som inte bara ger bra avkastning här och nu, utan också ger skogsägaren en så hög avkastning som möjligt ända fram till och med slutavverkningen.

Nu i höst vidareutbildar Södra även sina skogsinspektorer så att alla ska hålla en hög och bra expertnivå när det gäller att ge skogsägarna de bästa råden för gallring. Utbildningen handlar bland annat om hur man gör i svåra bestånd och vilka råd som bör ges vid gallring i äldre skog. Den handlar också om hur man optimerar uttaget i varje bestånd för att få ett så högt gallringsnetto som möjligt och en så hög fortsatt tillväxt som möjligt i beståndet.

– Engagemanget för gallringsfrågor är väldigt stort bland både våra entreprenörer och våra inspektorer. Vi är duktiga på gallring, men det finns ett behov av att träffas och synka ihop oss så att alla skogsägare får lika bra råd, säger Magnus Lindén.