Stärkt äganderätt i 2024 års skogsutredning

- Den svenska skogen och de förnybara produkter vi skapar av den är en central del av den gröna omställningen. Därför välkomnar vi särskilt förslaget om markägares rätt till ersättning, eftersom det i grunden handlar om att återupprätta förtroendet för den svenska skogspolitiken. De naturvårdande insatser som görs i dag inom skogsbruket sker i hög grad frivilligt och bygger på att det finns lönsamhet på skogsfastigheten, tillit till våra gemensamma institutioner och en tro på framtiden hos skogsägaren, säger Marcus Svensson, näringspolitisk chef på Södra.

Skogsutredningens delbetänkande innehåller också förslag om att inrätta ett nytt förfarande kring samråd, ett kostnadstak när kunskapskravet tillämpas liksom att Skogsstyrelsen blir tillsyns- och dispensmyndighet avseende artskyddsfrågor.

- Även detta är välkomna förslag. Det är positivt med ambitionen att förtydliga samrådsplikten och vi delar utredningens uppfattning om att samråd utgör ett stöd till markägaren. Samråd är inte synonymt med förbud utan med just rådgivning, säger Marcus Svensson.

Södra har gjort inspel till utredningen och ser positivt på huvuddelen av förslagen. Däremot väcker det frågor om hur en omläggning av samrådsplikten kommer att fungera i praktiken. Det kommer ställas stora krav på Skogsstyrelsen att hantera mängden ärenden, vilket riskerar att handläggningstiderna blir långa.

Utredningen har också föreslagit att dagens arealgräns för avverkningsanmälningar på 0,5 hektar ska ligga fast. Här hade Södra önskat att utredningen i stället förordat en höjd arealgräns, exempelvis på två hektar.

- En höjd arealgräns skulle minska den administrativa bördan för såväl verksamhetsutövare som myndighet och förenkla befintliga processer. Det skulle också bli attraktivt för många att avverka under två hektar, säger Marcus Svensson.

Utredningen ska nu arbeta vidare med en bredare översyn av den svenska skogspolitiken, se över konsekvenserna av EU:s gröna giv och se över frågan hur Sverige implementerar EU-lagstiftning.

- Vi ser ett tydligt behov av starkare styrning från Regeringskansliet och en bättre samordning bland myndigheter när det gäller implementeringen. Vi hoppas att utredningen tar sig an de perspektiven framåt, avslutar Marcus Svensson.

Här kan du läsa mer