Aktiviteter för att säkra tillgången på hybridlärk

Hybridlärk är en hybrid mellan europeisk och japansk lärk som funnits sedan 50-talet och har använts i stora delar av Europa där den har ersatt europeisk lärk tack vare högre volymproduktion och mindre risk för lärkkräfta. Den producerar bra på medelgoda till svagare granmarker och kan också vara ett bra val på goda till medelgoda friska tallmarker. Förädlingsarbete har bedrivits aktivt i många länder för att ta fram frömaterial med hög tillväxt, bra stamform och bra resistens mot sjukdomar. 

I Europa finns två inhemska arter av lärk, europeisk och sibirisk, som också kan vara odlingsvärda i vår geografi. Den sistnämnda klassas även som inhemsk i Sverige. Den europeiska lärk som tidigare odlades i stor omfattning och som drabbades av lärkkräfta hade sitt ursprung från höglägen i västra alperna. I framför allt Polen har det bedrivits en förädling av europeisk lärk med ursprung i Karpaterna och Sudeterna som har en bra tillväxt och som är betydligt mer resistent mot kräfta. Skogforsk arbetar med att ta fram material av dessa båda arter som kan vara odlingsvärda i Sverige och Götaland som ett alternativ och komplement till hybridlärk.  

Frö- och plantbrist 

De senaste åren har det varit svår brist på frö av hybridlärk och det finns i dagsläget inget frö att få tag på. Anledningarna till bristen är flera. Dels har några av de fröodlingar som Södra använt (Maglehem och Holbaek) blivit för gamla, blommar dåligt och blivit svåra att skörda.  

Dels har man inte i tid jobbat med att överbygga glappet mellan olika fröodlingsgenerationer. Det tar lång tid från anläggning till produktion i en fröodling. Sist, men inte minst, har vi stora problem med blomning och frost i de odlingar vi använder idag. I våra egna fröodlingar, Söregärde och Gåtebo, har vi återkommande problem med vårfroster som skadar blomning och kottanlag och som gjort att skörd uteblivit. 

Eftersom odlingen bygger på en hybridisering av två arter finns också en inneboende utmaning i att synkronisera blomning mellan arterna och att endast en liten del av de träd man odlar genererar kottar som går att skörda. I våra egna odlingar skördar vi endast kott på de japanska moderträden som utgör knappt 30 % av individerna i odlingen. Detta för att säkerställa en bra hybridiseringsgrad som bör vara minst 70 %.  

Bristen på frö får naturligtvis konsekvenser för odling av plantor och det kommer endast att finnas ett begränsat antal plantor att tillgå på vår marknad under 2024 och inga plantor under 2025.  

Åtgärder på kort- och lång sikt

För att hantera fröbristen på kort sikt kommer vi tillsammans med den plantskola i Danmark som vi samarbetar med under våren 2024 så in ett frömaterial med lägre hybridiseringsgrad och därefter sortera fram de plantor som utvecklas enligt våra krav. Det blir en odling som kräver betydligt mer insatser i sortering än ordinarie odling, men som ändå kan ge oss viss plantvolym till våren 2026.  

Proveniensen på materialet är en dansk fröodling som heter Mourier Petersen (FP. 638), vilket är en ganska nyanlagd odling.  

Södra kommer också att arbeta aktivt med att testa metoder för att hantera frostproblematiken i den egna odlingen, för att kunna skydda en framtida blomning så att den kan generera kott och moget frö.    

På lång sikt planerar vi ett samarbete med plantskolan i Danmark för utökad fröodling i Danmark. Vi tittar också på möjligheten att starta en fröodling i växthus för att minska risken för frostskador och förbättra hybridiseringsgraden. Dessutom samarbetar vi med Skogforsk för att ta fram odlingsvärda provenienser av europeisk- och sibirisk lärk för Götaland som ett alternativ till hybridlärk.