Klimatanpassningar i skogsbruket  

Skogen är en förnybar resurs, har en central roll i klimatomställningen och kan medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.  

Skogen påverkas 

Men skogen påverkas också av ett förändrat klimat. Ett varmare klimat gynnar i många fall skogens tillväxt genom att vegetationsperioden förlängs. Nya trädslag och provenienser kommer att kunna användas eller vandrar in i landet på egen hand. Vissa skadegörare kommer att gynnas och nya arter kommer att kunna etablera sig. Andra arter minskar i utbredning och kan försvinna med risk för negativ påverkan på biologiska mångfalden.  

Mindre tjäle och högre grundvattennivå ger svårare drivningsförhållanden och kan leda till sämre rotstabilitet och därmed värre stormskador, även om vindstyrkorna inte förändras. Med mer torka ökar risken för insektsangrepp och brand.   

Så här anpassar  Södra skogsbruket  

Det är tydligt att skogsbruket och skogsskötseln måste anpassas efter de nya förutsättningarna. Södra gör därför en lång rad åtgärder.  

Ståndortsanpassat skogsbruk – anpassning till mark och klimat   

• Hög investerings- och ambitionsnivå inom skogsvården.   
• Hög andel timmer vid föryngringsavverkning.   
• Utveckling av föryngringsmetoder för ökad effektivitet och mindre markpåverkan.   

Skogsodlingsmaterial   

• Etablering av nya fröplantager av huvudträdslagen som ger frön för varmare klimat och med hög genetisk diversitet.   
• Stöd till forskning kring främmande trädslag som kan vara bättre anpassade till ett varmare klimat än inhemska.  

Trädslagsval   

• På sikt kan alternativ till dagens odlingsmaterial behövas.   
• Praktiska planteringar med nya odlingsmaterial för bättre beslut.   
• Fröplantager av hybridlärk, sitkagran och douglasgran.  
• Praktiska odlingsförsök med douglasgran.   
• Test av nya klonblandningar av hybridasp och hybridpoppel.  

Tall på tallmark   

• Tallandelen i ungskog minskar drastiskt i Götaland. Detta innebär avsevärda risker för skador då torra marker beskogas med gran- eller lövskog. En viktig orsak till detta är oacceptabelt höga viltskador i tallungskog.  
• Verkar för en viltförvaltning med skog och vilt i balans.   
• Driver projektet Kraftsamling tall och medverkar i Mera tall-projektet för att öka möjligheterna att föryngra med tall.   
• Ökar produktionen av tallplantor.   
• Stödjer forskning kring skador på och skötsel av tall.   

Lövskog  

• Löv ökar och utgör idag närmare en fjärdedel av virkesvolymen i södra Sverige.  
• Lövskog är en viktig del av skogsbruket och flera inhemska lövträdslag, till exempel ek, bok och björk, har potential i framtiden. Omställningproblem finns dock på grund av låg skogsproduktion, ofta dåligt timmerutbyte och för de ädla lövträden dyr etablering.   

Blandskog   

• En betydande del av skogen i Götaland består av blandskog.  
• En trädslagsvariation och -blandning bör eftersträvas för att minska risken för klimatskador.    
• Lövträd respektive barrträd bör grupperas i ytor eller bestånd.   

Beståndsvård   

• Röjning och gallring är viktigt i skogsvården, inte minst för att minska skaderiskerna.   
• Röjning i ungskog ger förutsättningar för lönsamhet i kommande åtgärder, reglerar trädslagssammansättningen och stabiliserar beståndet.  
• Gallring utförs normalt inte i bestånd med en höjd över 20-22 meter.   
• Rådgivningen inriktas mot vikten av att utföra åtgärderna i rätt tid.  

Omloppstidens längd   

• Lång omloppstid innebär risker som stormfällning och insektsskador.   
• Föryngringsavverkning vid 70-80 år ålder rekommenderas i gran- och barrblandskog.   

Näringsbalans   

• Tjänsten näringsåterföring, där industrins askor används, ökar näringsbalansen i marken.  

Vattenbalans   

• Dikesrensning och skyddsdikning sker för att upprätthålla skogsproduktionen, säkra markens bärighet och minska risken för skador på grund av högt vattenstånd (syrebrist i rötterna).   
• Åtgärder för markavvattning föregås av god planering och utförs av speciellt utbildade entreprenörer (blått körkort).   
• Åtgärder utförs endast där en god tillväxt kan förväntas.   

Skogsskydd   

• Några skadegörare kommer att gynnas och nya arter kommer att etablera sig. Därför behövs ett bra skogsskyddsarbete.   
• Förebyggande av skador bör ges högre prioritet och ett större ansvar måste ligga på staten och forskningsinstitutioner.   
• Viktiga frågor är skador av granbarkborre, vilt och nya skadegörare.  

Forskning och utveckling   

• Forskning och utbildning för anpassning till framtida klimat måste stärkas.   
• Medel satsas i flera universitet och i Skogforsk.  
• Södras forskningsfond är en viktig del i framtidssatsningen.   
• Särskilda medel satsas på utveckling av skogsvård och skogsvårdteknik.   

Rådgivning   

• Information och utbildning ger ökade kunskaper och motivation för klimatsmarta val.  
• Skogsägarnas egna beslut, inom lagens ramar, ger ett variationsrikt skogsbruk med mindre risker.