Lodytor behöver skyddszoner

Lodytorna och deras naturvärden brukar delas upp i två olika typer: fuktiga och beskuggade lodytor samt torra och solexponerade lodytor.

Fuktiga och beskuggade lodytor

När lodytorna är vända mot norr eller öster, eller ligger i en skyddad miljö, och det dessutom ständigt tillförs så kallat sippervatten – markvatten som rinner uppifrån ned över bergssidan – skapas en miljö som ständigt är skuggig och fuktig. Lodytan blir då en viktig livsmiljö för uttorkningskänsliga mossor och ormbunkar. 

Skötsel

Vid skogsbruk i anslutning till en beskuggad lodyta ska du eftersträva att lämna en skyddszon så att den fuktiga och skuggiga miljön bibehålls. Om naturvärdena inte påverkas negativt kan skyddszonen brukas med hyggesfria metoder eller naturvårdande skötsel. Om skogen närmast lodytan består av homogen planterad granskog, spara de träd som är möjliga att spara, och tänk sedan på att börja bygga på en skyddszon vid kommande åtgärder.

Torra solexponerade lodytor

På lodytor som historiskt sett har varit exponerade för sol och vind, ofta vända mot söder eller väster, har det uppstått en torr och solig miljö. Här trivs många olika sorters lavar och ofta hittar vi lövträd av olika slag vid lodytans fot. 

Skötsel

Skapa en solexponerad, varm och torr miljö närmast lodytan genom att lämna lövträd, tall och buskskikt. Här syftar skyddszonen snarast till att hålla borta den skuggande granen. Hugg och röj bort gran, men spara enstaka granar och naturvärdesträd av gran.