Skogsutredningens förslag bra för familjeskogsbruken

– Många av förslagen syftar till att komma ifrån krångliga regler och byråkrati, och det är positivt. Kan vi dessutom få till en större rättssäkerhet för den enskilde skogsägaren, då blir det bra.

Det säger Stihna Johansson Evertsson, ordförande i Mönsterås skogsbruksområde och en av två förtroendevalda medlemmar som är engagerade i Södras arbete med skogsutredningen. Under våren har det arbetet fokuserat på att ta fram ett remissyttrande på det delbetänkande som skogsutredningen, under ledning av Göran Örlander, har presenterat. 

Här sammanfattar vi utredningens huvudsakliga förslag i delbetänkandet efter halva utredningstiden, och Södras syn på dem. 

Ersättning vid inskränkningar

En regel som säkerställer rätten till ersättning vid inskränkningar i skogsbruket som går utöver vad som är rimligt att markägaren ska tåla föreslås. Enligt den ska markägaren ha möjlighet att kräva att ett biotopskyddsområde, så kallat skogsmarksskyddsområde, bildas. Artskyddsreglerna omfattas av den nya regeln och inget ställningstagande krävs till om markanvändningen är pågående eller inte. 

Enligt Jonas Larsson, ansvarig för att samordna Södras arbete med skogsutredningen, förväntas förslaget minska den negativa incitamentsstruktur som nu råder, där det kan upplevas som en ekonomisk risk att utveckla naturvärden i skogen.

– I Södra ställer vi oss positiva till förslaget. Det är helt i linje med de krav på en ekonomisk kompensationsmodell som vi länge har efterfrågat, säger han.

Stihna håller med.

– För mig är det en självklarhet att man som skogsägare ska känna sig trygg med att det utgår ersättning vid inskränkningar i brukandet och ägandet, säger hon.

Kostnadstak för kunskapsinhämtning

Ett kostnadstak för ytterligare kunskapsinhämtning är ett annat förslag från utredarna. Det innebär att markägaren ska bekosta upp till maximalt 3 procent av denna kunskapsinhämtning på berörd del av fastigheten. Underlag som krävs för att utreda ärenden enligt Miljöbalken och som går utöver denna kostnadsgräns bekostas av tillsynsmyndigheten.

– Att lägga ett tak för skogsägarens kostnader för kunskapsinhämtning, exempelvis i form av inventeringar, är positivt och näst intill en hygienfaktor, menar Stihna.

Markägaren bedömer om samråd behövs

Skogsutredningen föreslår även en ny modell för hur samråd ska gå till. I förslaget tas kopplingen mellan avverkningsanmälan och anmälan för samråd bort och bedömningen av om anmälan om samråd behövs faller på markägaren. Man slår också fast att det behövs tydliga föreskrifter för i vilka situationer en anmälan krävs liksom en uttömmande lista av förutsättningar som avgör när skogsbruksåtgärder kräver samråd. Genom att formella beslut fattas kan överklagandetid beräknas. Därutöver föreslår man att sekretessen för arter inte ska gälla mot berörd fastighetsägare.

Förslaget är bättre än dagens system menar Jonas, men han ser ändå utmaningar med det.

– Det är bra att samrådsplikten förtydligas och att man skiljer samråd från avverkningsanmälan. Det borgar för större rättssäkerhet, förutsägbarhet och likabehandling. Men det finns också utmaningar i ett större egenansvar för markägaren. Framför allt gäller det när och var samråd ska genomföras – här blir utformningen av en uttömmande lista central. För att göra det tydligare föreslår vi till exempel en skyldighet för Skogsstyrelsen att upplysa om när de anser att samråd bör ske, säger Jonas.

– Det är oerhört viktigt att skogsägaren kan känna sig trygg med när samråd ska hållas och inte, fastslår Stihna.