Runes idé blev starten för satsning på KL-trä

Intresset för skog och trä kom tidigt för Rune Ahlander. Som barn fick han en liten yxa att hålla på med och i ungdomen hjälpte han ofta till i skogen och på föräldragården hemma i Aneboda.

– Men det riktiga intresset kom nog på de årliga skogsdagarna där bygdens markägare tävlade i gallring, minns Rune. Det var spännande, både att följa och att delta i.

Som 15-åring gick han en ungdomskurs i skogsbruk och sedan byggdes kunskaperna på med fler kurser och skogsmästarskola, innan anställningar inom bland annat Skogsstyrelsen och sågverksbranschen tog vid.

– Det fanns ett stort behov av rådgivning, pedagogik och utbildning inom skogen på den tiden, säger Rune. Det var något som engagerade mig mycket och på Skogsstyrelsen var jag bland annat delaktig i skapandet av ett utbildningsprogram där skogstjänstemän och skogsägare i hela landet fick lära sig mer om skogsmarkens ekologi och fördelarna med ett ståndortsanpassat skogsbruk.

Egen skog i Jönköping

Drömmen om egen skog föddes redan i ungdomsåren, men av olika skäl dröjde det innan den blev förverkligad. I slutet av 1990-talet kom möjligheten, då en fastighet i närheten av familjens radhus i Jönköping kom ut på marknaden.

– Det var rätt tillfälle för mig, säger Rune. Fastigheten såldes i olika delar och jag köpte den mest kuperade och produktiva delen. Det var cirka 50 hektar som även innehöll vandringsleder och en populär utsiktsplats 228 meter över havet, mindre än en mil från Jönköpings centrum. De kuperade markerna gjorde det till och med möjligt att se lite av skogen från soffan hemma i vardagsrummet.

I dag har Rune kvar cirka 25 hektar av skogen. Den mest produktiva och grandominerade delen sålde han till en granne för några år sedan. Han har även sålt mark och tomter där det har byggts bostäder.

– Nu har jag så pass med skog att jag kan åka dit, hugga björkved till braskaminen och samtidigt känna att det är min lilla bit jag går på, säger han. 

Mån om att vårda skogen

Han besöker skogen så gott som dagligen och är mån om att vårda den.

– Strövområdena är välbesökta och jag möter någon nästan varje gång jag är i skogen. Det är alltid trevligt. De som är där inkräktar inte på min möjlighet att bedriva skogsbruk och jag försöker kombinera produktion med naturvård. Senast avverkade jag en granskog som gränsade till ett nybyggt villaområde. I stället planterade jag björk, bok och lönn. Det gör området både ljusare och vackrare.

En del gran i 50-55-årsåldern har han kvar. 

– Den växer bra och skulle förstås gå att avverka nu. Jag har även ett stort lärkbestånd som jag planterade år 2000. Det är gallrat tre gånger sedan dess.

Genom åren har han själv ägnat sig åt plantering och röjning samt en del gallring. Slutavverkningarna har Södra tagit hand om.

– Ganska nyligen fällde, kvistade och kapade jag 15-årig björk på ett självföryngrat område, säger han. Ett barnbarn hjälpte mig att dra ihop allt och sedan tog Södra ut det tillsammans med ris från hygget intill. Jag har även planterat björk tre år i sträck, bland annat tillsammans med min hustru, Margareta, samt med barn och barnbarn. I ett treårigt bestånd har björken redan stuckit i väg till 3-4 meters höjd. Det är Södras raketplantor, det.

Sådde fröet till KL-trä inom Södra

Södramedlem blev Rune kring millennieskiftet. 

– Jag hade förstås haft med Södra att göra i många sammanhang under yrkeslivet och oftast varit imponerad av organisationen, säger han. För mig handlade medlemskapet till viss del om att träffa andra skogsägare och att få tillgång till rådgivning och kunskap, men framför allt ville jag vara delaktig i den tekniska utveckling som sker. Södra är duktiga på många områden som är kopplade till trä och ofta krävs det storlek för att driva den tekniska utvecklingen framåt. Dessutom tyckte jag att det var spännande med den kooperativa delen av Södra, att som enskild medlem både kunna påverka organisationen och få vara med och dela på vinsterna.

Påverkat organisationen har Rune verkligen gjort. Som mångårig förespråkare av hållbar husbyggnation i trä reagerade han när han en bit in på 2010-talet såg att det byggdes hus i Fristad av KL-trä från Österrike.

– Vi ska förstås inte behöva importera trä till skogsnationen Sverige, säger han. Det fanns vid den här tiden ingen svensk produktion av KL-trä söder om Västerbotten och det var knappast möjligt för ett enskilt sågverk att göra en satsning. Jag tyckte att Södra låg närmast till hands och skrev en motion till föreningsstämman 2016. Där argumenterade jag för de miljömässiga, ekonomiska och tekniska fördelar som KL-trä har som byggmaterial.

Motionen gav resultat och redan 2019 stod en pilotfabrik för KL-trä klar i Värö. Eftersom efterfrågan var hög och det fanns möjlighet att ta andelar på en växande marknad, påbörjades projekteringen av en ännu större fabrik när den första fortfarande byggdes.

Hösten 2022 var den andra fabriken för KL-trä i Värö i drift, med tio gånger så stor kapacitet som den första. I dag sysselsätter Södras organisation för KL-trä närmare 100 personer. Med råvara från medlemmarna har KL-trä tillverkats och levererats till över 200 projekt runt om i Norden och finns i allt från flerbostadshus till kommersiella byggnader. Målsättningen med verksamheten är att stärka Södras konkurrenskraft och kommersiella fokus, skapa avkastning till medlemmarna och bidra till klimatomställningen genom hållbart byggande i trä.

– Det borde finnas fortsatt potential för KL-trä, säger Rune. Alla de positiva värden som skapas i ett flerfamiljshus av trä finns också i ett enfamiljshus. Det kanske blir något dyrare med massivträ, men det borde kunna kompenseras genom att inte bygga onödigt stort. Träet ska räcka till mycket i framtiden och måste användas effektivt. Det är bättre att bygga mindre hus och sedan bygga till i ett senare skede om behovet uppstår.

Fritidshus i KL-trä

Just så har Runes dotter Susanna Ahlander resonerat. Hon och hennes två syskon har fått var sin tomt på en kulle i ett skogsbryn på Runes mark. Susanna är först att bygga och hon använder sig av just KL-trä från Södra. KL-trä har hon erfarenhet av från sitt arbete som arkitekt i Norge. 

– Jag har jobbat ganska mycket med KL-trä, framför allt i norska skolor, säger hon. Nästan alla skolor vårt arkitektkontor, Holar, ritar är med KL-trä. Det har mycket med klimatavtryck att göra, men handlar också om träets överlägsna akustik och att materialet andas på ett sätt som ger ett bättre inomhusklimat.

Den filosofin har hon tagit vara på när hon har ritat familjens fritidshus i Sverige.

– Det är en annan känsla att komma in i ett riktigt trähus, menar hon. Alla aspekter av inomhusklimatet förbättras, från värme och ljud till fukt och lukt.

Huset är 55 kvadratmeter stort, med ett sovrum, ett badrum och ett kök som är öppet mot en umgängesyta med fin utsikt mot åkermark och skog. Ett litet sovloft finns också. Invändigt ska väggarna endast behandlas med vitpigmenterad oljevax, för att hindra att träet gulnar med tiden.

– Vi bygger så litet som det går, med möjlighet att eventuellt utöka med en länga i en vinkel från huset vid ett senare tillfälle, säger Susanna. Allt har gått väldigt smidigt. Grunden gjordes i vintras och skivorna av KL-trä lyftes på plats med hjälp av en kran i början av mars. 

Eftersom huset är placerat inne bland befintliga träd var monteringen inte helt utan besvär, men på en dag var alla skivor på plats. Millimeterpassningen stämde.

– I sommar är allt färdigt. Det blir fint att ha ett ställe här så att vi kan komma på besök lite oftare. Pappa kommer förstås också att kunna utnyttja huset när han är i skogen.

Sina dagliga skogsturer planerar Rune att fortsätta med. Alltid finns det något att göra och titta på.

– Om inte annat kan jag väl alltid skrämma bort någon älg, skrattar han. Och så ska Susanna ha en braskamin i det nya huset, så vedhuggning får jag ägna mig åt i fortsättningen också.

 

Läs mer om KL-trä från Södra