Certifieringen viktig för vårt hållbara skogsbruk

Att certifiera sitt skogsbruk är enligt Tomas Rahm ett ställningstagande och en signal till marknaden och samhället för ett aktivt, långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk. Familjeskogsbruken i Södra beslutar själva om de vill certifiera sin skog och i dagsläget är cirka två tredjedelar av dem certifierade enligt PEFC (PEFC/05-22-11) och/eller FSC® (FSC-C014930).  

Vissa skogliga aktörer har aviserat att man eventuellt kommer att lämna FSC® – hur ser Södra på det?

– Vad andra aktörer gör eller inte gör är inget vi kommenterar. Vi konstaterar att certifieringssystemen har bidragit till att utveckla det svenska hållbara skogsbruket och att våra kunder liksom många konsumenter efterfrågar certifierad råvara och certifierade produkter, säger Tomas Rahm.

Så Södra planerar alltså inte att lämna FSC®?

– Nej, certifieringen är viktig för oss, både ur ett marknadsperspektiv och ur ett skogligt perspek-tiv. Kraven i certifieringsstandarderna i kombination med årliga uppföljningar och revisioner gör att vi hela tiden uppnår förbättringar i hur vi sköter skogen. På så sätt bidrar certifieringsarbetet till bättre och mer långsiktiga affärer för Södra. 

Hur ser marknaden idag på certifieringen? 

– I Europa är certifiering ofta ett krav för att vara godkänd som leverantör. Att kunna erbjuda en certifierad massa är en inträdesbiljett och konkurrensfördel och för att få leverera till den europeiska bygghandeln är det ofta ett krav att kunna erbjuda certifierade trävaror. Efterfrågan från våra kunder på PEFC- och FSC®-certifierade produkter är alltså hög och kommer med största sannolikhet att öka i framtiden. En konsumentundersökning som Södra genomförde i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna 2023 visar att allt fler bryr sig om hur skogen sköts och att en majoritet anser att miljömärkningar och certifieringar är viktiga både vid köp av kortlivade pappersprodukter och långlivade träprodukter.

Men nu skärper politiken kraven via förordningar och lagar – behövs certifieringen då?

– Vi tycker att frivillighet är bra och att grundprincipen i svensk skogspolitik med frihet under ansvar har tjänat den svenska skogen väl. Certifieringssystemen introducerades i stor skala i Sverige i mitten av 1990-talet och från de nationella skogsinventeringarna kan vi se att många faktorer har utvecklats positivt.

– På 1990-talet satte Sverige ett nationellt miljömål att öka mängden frivilliga avsättningar till 730 000 hektar till år 2010. Idag är drygt 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark frivilligt avsatt för naturvård, vilket motsvarar arealen produktiv skogsmark som är formellt skyddad av den svenska staten. Detta är till stor del ett resultat av certifieringssystemen, och skogsägarnas frivilliga avsättningar är ett mycket viktigt bidrag till det nationella naturvårdsarbetet, avslutar Tomas Rahm.