”Viktigt för vår säkerhet att skogsbilvägar uppfyller kraven”

Skogsbilvägar byggs enligt normer som successivt har utvecklats sedan byggandet av skogsbilvägar tog fart under 1960-talet. Idag byggs vägar för ett typfordon som är upp till 24 meter långt, 2,6 meter brett, 4,5 meter högt och 74 ton tungt. För att förbättra informationen om skogsbilvägarnas standard inledde Biometeria en inventering av alla  skogsbilvägar i Götaland 2018, vilken kommer att pågå till 2024.

– Sedan inventeringen påbörjades har jag upplevt att fler skogsbilvägar uppfyller kraven, men det finns fortfarande mer att önska. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att höja standarden på skogsbilvägarna för att säkerställa en bra arbetsmiljö för oss chaufförer och givetvis också uppnå ekonomiska fördelar. Om det uppstår problem med skogsbilvägarna som orsakar produktionsbortfall, får det ekonomiska konsekvenser både förskogsägaren och för Södra, säger Daniel.

Bra skogsbilvägar är en viktig förutsättning för att skapa en säker arbetsmiljö för dem som utför arbeten i skogen.

Skicket på vägen viktigt

– Ett vanligt problem är fel typ av grus, antingen för finkornigt, vilket påverkar tillgängligheten eller för stora och vassa stenar som kan skada däcken. För snäva kurvor och för snålt tilltagna vägbankar är andra problem. Dessutom kan det finnas stubbar och stenar som kan skada däck och fälgar. Skicket på vägarna är en viktig arbetsmiljöfråga. Om jag till exempel kör emot ett framhjul och det blir en skada, och sedan kör i väg med 64 ton i 80 kilometer i timmen och däcket spricker, kan det få fruktansvärda konsekvenser för både andra trafikanter och mig själv. Om det inte blir en olycka men däcket spricker blir det kostsamt med många tusenlappar för att byta däck, säger Daniel.

Vad händer när du kommer till en väg som inte uppfyller kraven?

– Jag ringer inspektorn och kommer överens om jag ska ta ett annat uppdrag i stället eller prova att lasta om. Om vi bestämmer oss för att lasta om, så tar vi hänsyn till säkerhetsaspekten, som att hitta en plats där jag kan ställa släpet säkert för omlastning med tanke på medtrafikanter. Det blir stressigt eftersom körtiden tickar på.

– Ett exempel på en situation jag varit med om är när jag kom till en väg som var igenväxt med buskar och sly. Jag kopplade av släpet och började köra, men när jag kommit en bit in på vägen så blev det som en djungel. Jag hade inget annat val än att ta mig igenom fram till vändplanen. Allt gick bra i detta fall, men jag hade kunnat förlora speglarna och då blivit ”blind i trafiken”, och då går det inte att köra vidare.

För smala vägbankar

En annan händelse var när Daniel skulle lastsäkraett lass.

– Ofta är det för smala vägar med för snålt tilltagna vägbankar. När jag skulle sätta fast spännbanden på mitt lass vid ett tillfälle var det trångt och jag gick ner i ett hål och körde knät i en sten, vilket jag fortfarande känner av många år efter. Om det är för trångt är risken att vi ramlar eller kasar ner. Jag har varit med om att kanter varit på väg att brista, men det har gått bra.

Tät dialog

Daniel menar att det handlar mycket om okunskap om vad vägens skick innebär för chaufförens arbetsmiljö och säkerhet. Därför krävs det information. 

– Jag förstår att även om det finns regler så är det inte alltid lätt att förstå vad som blir problem för oss. Därför är det viktig att inspektor och markägare har en tät dialog om vad som krävs för olika vägklasser. Ta gärna en dialog med oss om man är osäker. Det är viktigt att vi är lyhörda för varandra. Jag har vid flera tillfällen låtit medlemmar åka med mig. Det blir ofta en aha-upplevelse för dem eftersom de själva kör på vägen med egen bil och inte kommer upp på våra höjder. Det leder till konstruktiva och bra diskussioner. Vi är även med på skogsdagar och visar upp vad som gäller för att reglerna ska bli mer konkreta.

Lastbilarna hade förr i tiden en skjutbar boogie, vilket innebar att bakaxlarna kunde dras in när det var för trångt och på så sätt blev det enklare att komma runt i en snäv kurva. Många skogsägare vet inte om att denna möjlighet inte finns längre.

– Idag har vi fasta vagnar och kan inte dra in bakänden på dem. Att vi har vikter på upp till 70-74 ton ställer också högre krav på vägarnas hållfasthet. Med mer kunskap och bra dialog kan vi fortsätta den positiva utvecklingen av skogsbilvägarna. Jag uppmanar därför medlemmar att kolla vilken klassning som vägen har fått vid Biometrias inventering. I appen Min skogsgård framgår vilken klass som vägens olika delar har och vad orsaken är om vägen inte uppfyller kraven för lastbil med släp. Det går alltid att ta kontakt med sin inspektor eller oss och fråga om något kan förbättras eller om man känner sig osäker, säger Daniel Frööjd.