Skogsgården i fokus vid förberedelser för taxonomin

På EU-nivå jobbas det hårt inom ”den gröna given”, ett paraply för en lång rad miljöinitiativ inom vitt skilda områden. Exempelvis ökade klimatambitioner, bevarande av biologisk mångfald, cirkularitet och resurseffektivitet samt grön energi och hållbara investeringar. Här finns skogen i flera områden och under paraplyet finns också taxonomiförordningen, kallad taxonomin.

Upplägget kan verka snårigt – och det är det. Enkelt beskrivet ska taxonomin vara ett styrmedel för hållbara investeringar inom EU. Det ska avgöra om en bransch är hållbar eller inte, och vad som krävs för att kunna få kallas hållbar. Det blir ett hjälpmedel för finansiella aktörer, som banker, att veta vilka företag som är hållbara och därefter styra sitt kapital dit. 

– Det är helt rätt att hjälpa finansiärer att fördela sina medel till hållbara branscher och företag. Grundtanken med taxonomi är bra och det borde också gynna Södra, med vår och våra medlemmars hållbara verksamhet. Vi har däremot synpunkter på utformningen, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Södra.

Taxonomin kommer omfatta Sveriges skogsbruk och i januari rullas den första delen, eller akten som den kallas, ut. Den gäller bland annat frågor om skogsbrukets klimatnytta. Senare under 2022 kommer också den andra akten. Vad som kommer ingå i akt två diskuteras fortfarande, men den kommer bland annat innefatta biologisk mångfald. Områden som kommer beröra Södras medlemmar.

– Södra och Södras medlemmar jobbar redan i dag på ett sätt som lever upp till delar av den första akten. I skogsbruksplanen finns en bra grund för att redovisa varje fastighets klimatnytta. Informationen som finns tillgänglig hjälper oss redan i dag en bra bit på vägen.

Hur står det till med den andra delen, akt 2?

– Här är ingenting klart än. Det är ett pågående arbete inom EU och vi försöker skapa oss en uppfattning om vad vi tror kommer hända, men vi måste också invänta nya besked, säger Anders Norén.

Södra jobbar aktivt med taxonomin och på flera håll för att göra medlemmarnas röster hörda. Södra är aktiva inom branschorganisationerna, men jobbar också direkt mot beslutsfattare i både EU och Sverige. 

Inom Södra pågår också ett större scenariobaserat arbete, som utreder hur medlemsgårdarna skulle kunna påverkas vid olika utfall framåt i processen och hur tjänsterna ska anpassas efter detta. 

– Vi tar ett helhetsgrepp kring regelförändringarna. Vi tittar på olika parametrar, där medlemmen alltid står i centrum. Vi ser över hur Södras tjänste- och produkterbjudande till medlemmarna passar taxonomin, vi gör konsekvensanalyser för olika typgårdar och vi har löpande dialoger med aktörer utanför branschen för att bygga vår kompetens, säger Anders Norén.

Hur ska medlemmar göra för att anpassa sig för taxonomin redan nu?

– Det viktigaste är att hålla sig uppdaterad och ha koll på informationen som kommer löpande. Detta är ett regelverk som just nu är under införande, där mycket fortfarande förändras och anpassas.

– Vi har redan börjat anpassa vår verksamhet för att ligga i linje med taxonomin. Förändringarna kommer att ske och då är det viktigt för oss att vara proaktiva i hur vi som bolag tar oss an detta för att hjälpa våra medlemmar, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Södra.

Vill du höra mer om Södras arbete med taxonomin? Lyssna då på hela avsnittet i Södras nya podcast Södragården nedan.

Fyra frågor från familjeskogsbruket

Vilka utmaningar innebär taxonomin, hur kan den påverka dig som Södramedlem och hur ser det ut framåt? Här reds frågorna ut.

1. Vad är utmaningarna med taxonomin för familjeskogsbruket?

Under processen har förslag beskrivit hållbart skogsbruk på ett sätt som lämnar en stor osäkerhet kring vad som menas, vilket i sig betyder stora svårigheter att tolka utfallet.

I taxonomin finns krav på utökad hållbarhetsredovisning, obligatoriska skogsbruksplaner och kolbalansberäkningar. Vad begreppen betyder är ännu inte definierat. Frågetecken kring krav på skogsägaren kring klimatnyttoanalys finns också. Det är en fördel som skogsägare att ingå under Södras paraply, då vi kommer att hantera både hållbarhetsredovisning och rapportering relaterad till taxonomiförordningen. Vi för också dialog med övriga branschen och myndigheter för att hitta gemensamma definitioner.

Dessutom har det funnits en ambition att försöka hitta en generell definition på skogsbruket inom EU, trots de stora skillnaderna i både förutsättningar och bruksmetoder.

Syftet att höja miljöambitionerna är gott och välkommet, men att skapa generella och detaljerade regler för skoglig skötsel inom EU är ett utsiktslöst projekt. Det är för stor skillnad i förutsättningar mellan medlemsstaterna i hur skogarna ser ut och sköts liksom i hur respektive lands skogspolitik ser ut.

2. Vad händer nu?

Första delen av taxonomin börjar gälla 1 januari 2022. Under våren kommer den andra delen, där förslagen fortfarande utreds och diskuteras.

Södra arbetar i en dedikerad grupp för att analysera förslagen och hur dessa kan komma att påverka den enskilde medlemmen på gårdsnivå.

3. Hur skulle detta kunna påverka Södras medlemmar?

Skogsbruket som Södras medlemmar bedriver ser ut, att till en stor del, falla under det som anses vara ett hållbart skogsbruk. Det innebär att taxonomin framför allt påverka skogsägaren i kontakten med banken. Lånevillkoren kan påverkas och även stöd i olika former kommer att förenas med långa kravlistor.

Det är också viktigt att veta att förslagen fortfarande – i början av november – diskuteras och taxonomin är en pågående process. Södra ser med tillförsikt på att vi ska få till ett ännu bättre regelverk för Södras medlemmar och som gynnar vårt hållbara skogsbruk i större utsträckning.

4. Kommer det ställas fler krav inom taxonomin?

Ja, andra delen av taxonomin väntas presenteras under våren 2022. Den kommer bland annat att gälla biologisk mångfald, med omfattande tekniska kriterier som ska uppfyllas. En expertgrupp har överlämnat förslag på nya krav till kommissionen och Södra har i samband med det deltagit i en konsultation för att föra fram våra ståndpunkter.