Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt ”Södra bidrar till att skapa stora värden”

”Södra bidrar till att skapa stora värden”

x

I serien om Södras styrelsemedlemmar möter du denna gång Kristina Alsér på Solliden i Locknevi utanför Vimmerby.

x
Kristina och maken Jan.

Kristina Alsér är samhällsengagerad småföretagare, stolt landsbygdsbo och före detta landshövding. Hon tror på samtal och samarbete och ingår sedan drygt ett år i Södras styrelse.

De talrika linneorna och blommande körsbärsträden spelade stor roll när Kristina Alsér och maken Jan bestämde sig för att lämna Linköping och flytta till Solliden, en liten skogsgård i Vimmerbyskogarna. Huset saknade visserligen el, vatten och avlopp, men de var unga och såg möjligheter att skapa sitt eget paradis.

– Vi köpte läget, med naturen inpå knuten och en stor tomt, säger Kristina. Huset låg så fint med skogen i ryggen och en vacker dalsänka på framsidan. Att det även ingick 38 hektar skog var positivt, men det var inte därför vi köpte fastigheten. Man kan säga att vi blev med skog.

Viktigt med visioner

Södra visste hon inte så mycket om då i början av 1980-talet. Jan blev Södramedlem i samband med första avverkningen, men familjebildning med tre barn, yrkesliv och jobb med hus och trädgård gjorde att Kristinas engagemang för föreningen fick vänta.

Idag är båda Södramedlemmar och Solliden är något helt annat än för 40 år sedan. Det lilla huset har genom ombyggnad och modernisering vuxit i storlek. Den 12 000 kvadratmeter stora tomten är välskött och frodigt grön med träd, buskar, rabatter samt odlingsbäddar fyllda med det som behövs i ett matlagningsintresserat hushåll.

– Det är viktigt med visioner och vi har hela tiden haft en bild av hur vi vill ha det, säger Kristina. Vi har gjort en bit i taget och slutfört ett eller två projekt per år. Men visst har det varit mycket jobb. För varje träd vi har planterat har vi behövt ta upp ett antal ton stora stenar ur marken.

År 2000 köpte Kristina och Jan det miljöteknikföretag som Kristinas pappa startade i Vimmerby 1973. Idag har Mercatus Engineering 32 anställda och en omsättning på drygt 100 miljoner kronor per år. Kristina, som tidigare var vd i bolaget, är idag styrelseordförande. Jan arbetar fortfarande i verksamheten.

– Som egenföretagare och landsbygdsbo har jag länge haft ett starkt samhällsengagemang, säger Kristina. För Mercatus och många andra företag utanför storstäderna är kompetensförsörjningsfrågorna avgörande. Även vi behöver ha tillgång till välutbildade medarbetare och närhet till universitet och högskolor. Jag jobbar för att landsbygden också ska omfattas av detta.

Landsbygden en tillgång

Kristinas engagemang förde henne till styrelsen för Svenskt Näringsliv och även till samma organisations småföretagarkommitté. Hon har också suttit i Teknikföretagens styrelse och ingått i Teknikföretagens arbetsutskott.

– Genom de uppdragen lärde jag känna Lars Leijonborg, som frågade om jag ville ingå i Globaliseringsrådet som representant för små och medelstora företag på landsbygden. Där representerade jag det svenska näringslivet tillsammans med Ericssons dåvarande vd Carl-Henric Svanberg, Volvos chefsdesigner Aina Nilsson Ström och Marcus Wallenberg. Det var otroligt häftigt att vara delaktig i det sammanhanget, speciellt för att det visade att man satte värde på landsbygden.

Kristina drivs fortfarande av övertygelsen att Sveriges utveckling är beroende av mer än det som händer i storstäderna.

– Landsbygden är en otrolig tillgång, säger hon. För Sveriges skull behöver landsbygdsperspektivet finnas med i många olika sammanhang.

I Globaliseringsrådet ingick även flera statsråd, bland dem Mats Odell som senare var den som gav Kristina erbjudandet att bli landshövding för Kronobergs län. 

– Jag tackade först nej av flera orsaker, men ändrade mig sedan. Framför allt var det familjens stöd och uppdraget från Mats Odell som gjorde att jag accepterade.

Uppdraget handlade främst om att driva tre frågor utifrån rollen som landshövding och chef för Länsstyrelsen Kronoberg. Det gällde dels att föra in modernt ledarskap, entreprenörskap och företagaranda i myndigheten. Dels att knyta ihop nationella nätverk med lokala och regionala. Dels att inspirera fler företag till att göra en liknande resa som Mercatus hade gjort, där företaget utvecklats från levebrödsföretag till en position högre upp i värdekedjan.

– Eftersom jag alltid har haft ett ganska myndighetskritiskt förhållningssätt, var det också spännande att få jobba inifrån en myndighet med sådant jag tycker är viktigt.

Imponerad av Södra

Det var under åren som landshövding och chef för Länsstyrelsen som Kristina på allvar fick upp ögonen för Södra.

– Jag tror på strategiska samtal och oavsett om våra ärenden gällde granbarkborrar, landsbygdsfrågor, fornlämningar eller kompetensförsörjning satt Södra i stort sett alltid med vid bordet. Jag tog också initiativet till det som skulle bli Smart Housing Småland, en innovationsplattform för livsmiljöer i glas och trä. Där var Södra väldigt aktiva och jag imponerades av att Södra hade ett så starkt engagemang, inte bara näringspolitiskt utan även för samhället i stort. Det ligger så nära mig. Som arbetsgivare är man en viktig kugge i samhällsmaskineriet och ska ta sin del av ansvaret. Samhället är inte bara politiker och myndigheter. Alla behöver vara med och bidra med sina perspektiv.

Kristina menar att myndigheter och privata aktörer bör samarbeta för att nå resultat.

– Vi måste kroka arm om vi ska komma någonvart. Sverige är en mycket liten del av världen och vi har inte råd med att myndigheter och privata företag stångas med varandra här hemma. Vi ska konkurrera med den värld som finns omkring oss. En myndighet ska därför inte göra det onödigt svårt för människor och företag, utan ha ett kundorienterat synsätt och medverka till att skapa bättre förutsättningar.

Det var så hon jobbade under sina nio år som landshövding för Kronobergs län. Som alla landshövdingar hade även Kristina boplikt, vilket innebär att hon bodde i den tjänstebostad som finns i residenset i Växjö.

– Jobbet var otroligt roligt och det var helt okej att bo på residenset, säger hon. Men när jag flyttade hem igen 2016 förstod jag hur mycket jag hade saknat skogen och naturen. Det var likadant när jag kom hem på helgerna. Det första jag gjorde var att ställa in väskan och sedan gå ut i skogen. Varje gång, oavsett väder.

Känslor för skogen

Kristina hämtar fortfarande mycket kraft och energi i skogen. Både hon och Jan har jagat i många år och numera har även de tre barnen jägarexamen.

– Dessutom plockar vi mycket bär och svamp. Jag tycker också om att gå ut och slita med röjsågen, vilket kanske några tycker är konstigt. Men att jobba i skogen är bra och rolig träning för varenda muskel. På vinterhalvåret tar vi ofta en heldag i skogen med röjning, lunch och fika, antingen bara Janne och jag eller ihop med barn eller barnbarn. Vi har också fantastiska grannar som gärna hjälper till. Det finns många tillfällen när vi blir ett med skogen.

De egna markerna utgörs av cirka 75 procent tallskog. Här har Kristina och Jan bland annat gjort i ordning en kilometerlång naturslinga för barnbarnens skull. Båda tycker att det är viktigt att överföra kunskaper och känslor för naturens och landsbygdens värden.

– Där vi ser särskilda naturvärden har vi gjort lite finare än på andra ställen, säger Kristina. Vi har till exempel röjt i hagarna och underkvistat i en granplantering för att få fram de vackra odlingsrösena. Som många andra skogsägare har vi massor av känslor för den egna skogen.

Hon berättar att hon grät efter Gudrun, men att hon och Jan tillsammans med en granne samt sonen Marcus i princip tog hand om allt själva, både efter Gudrun och Per.

– Men vi har också tagit hjälp av Södra när det har behövts. Senast med lite röjning nu i våras. Det behövdes för att komma ikapp.

För att hålla marken öppen kring huset hade Kristina och Jan under många år egna kor av rasen highland cattle. De har även haft grisar, får, hästar, påfåglar och höns på gården. Numera betas ängsmarkerna av lånekossor.

– Djuren är fantastiska på att hålla öppet. Vi får se hur det blir i framtiden, om vi kan få mer tid för egna djur. Då skaffar vi nog får igen.

Förtroenderådet före styrelsen

Ett år efter att Kristina slutat som landshövding blev hon inbjuden till en av Södras skogskvällar för att berätta om sitt uppdrag utifrån ett skogligt perspektiv. Några månader senare ringde valberedningen från det lokala skogsbruksområdet och undrade om hon ville bli ledamot i förtroenderådet. 

– Jag blev jätteglad. Visst är det roligt och hedrande att ha direktkontakt med näringsministern och att vara anställd av statsministern. Men jag älskar att ha fötterna på jorden. Att då få vara med och jobba i de allra yttersta blodkärlen av Södra var väldigt härligt. Jag blev väl mottagen i förtroenderådet och imponerad över det engagemang jag såg. Man arbetade inte bara för skogen utan också för gemenskapen i organisationen.

Sedan dröjde det inte så länge innan Kristina fick ett samtal till, från Södras valberedning. Förra året blev hon invald som ny ledamot i styrelsen. 

– Jag är inte någon superexpert på skog eller timmer, erkänner hon. Men jag har ett starkt näringspolitiskt engagemang och ett intresse och driv för samhälleliga frågor. Just nu har vi en ganska tråkig debatt i Sverige kring skogen och här känner jag att jag kan bidra. Vi på Södra skulle kunna vara ännu mer proaktiva och berätta vad vi gör, vad vi har för uppdrag och hur vi jobbar. 

Hon har aldrig tyckt om att gå i försvarsställning, utan tror mer på att vara snabbfotad och kommunikativ. 

– Södra bidrar till att skapa stora värden för familjeskogsbrukarna, för samhället i stort och för nästa generation. Det ska vi förmedla. Vi ska också berätta om det som händer inom forskning, utveckling och innovation. Här behöver vi fortsätta att jobba tillsammans med andra duktiga aktörer, som exempelvis Linnéuniversitetet, SLU och Chalmers.

Samarbete vägen framåt

Just samarbete var ett nyckelord när Södra tillsammans med Ikea och Linnéuniversitetet för ett par år sedan kom överens om en unik gemensam och långsiktig satsning på forskning och utbildning inom det skogliga och skogsindustriella området. Som hedersdoktor vid Linnéuniversitetet, ledare för Linnéuniversitetets externa råd för donationer och ökad samverkan mellan näringsliv och akademi samt dessutom styrelseledamot i Familjen Kamprads stiftelse var Kristina en perfekt brobyggare mellan de tre aktörerna. 

– Jag tror att samarbete och samverkan är vägen framåt. Den stora donationen som Linnéuniversitetet fick med hjälp av Södra och Ikea kommer att leda till många bra saker under lång tid.

Samarbete låg även bakom det lyckade skolprojektet Mot nya höjder, som Kristina var med om att initiera under sin tid som landshövding.

– Med hjälp av Christer Fuglesang fick Kronobergs län möjlighet att vara med och arrangera en internationell konferens för astronauter. Vi såg en möjlighet att använda tillfället för att öka ungas intresse för naturvetenskap, matematik och teknik. Med hjälp av Linnéuniversitetet byggde vi ett skolkoncept med experiment som riktade sig mot barn i 4-6:e klass. 5 000 elever i Kronoberg fick vi med oss under ett helt år och som avslutning fick de besök av astronauterna. 100 astronauter samlades på residenset i Växjö och åkte ut till skolorna i länet. Det var otroligt häftigt, i minsta lilla by fick de besök av en riktig astronaut. Jag är säker på att det fick många barn att vilja bli astronauter, ingenjörer eller forskare. Det är precis vad kompetensförsörjning inför framtiden handlar om, att vara med och skapa ett intresse.

Slå vakt om familjeskogsbruket

Hur framtidens Södra kommer att se ut är svårt att sia om. Men Kristina hoppas och tror att skillnaden mellan Södra och de stora skogsbolagen ska bevaras.

– Vi tar nu kliv för att bli en ännu modernare och mer framåtlutad organisation, men vi slår samtidigt vakt om vår värdegrund och om familjeskogsbruket. Vår historia och vårt ursprung ska vi inte glömma bort. Vi är många idag och ska vara många i framtiden också.

Kristina understryker att familjerna är viktiga för en organisation som representerar familjeskogsbruket. Att vara relevanta för nästa generation skogsägare är avgörande.

– Jag tror det finns potential i att berätta om mervärdet. Man är inte medlem i Södra endast för utdelningarnas och efterlikvidernas skull. Det handlar också om en social gemenskap, om ett samhällsansvar och om att bidra till en fortsatt positiv utveckling för framtidens skogsbruk.

Den egna fritiden handlar mycket om rekreation och arbete i skogen, odling hemma i trädgården och samvaro med familjen.

– Och båtliv, säger Kristina. Vi har en motorbåt i Västervik som vi är ute med då och då på sommaren. Men är det torrt väder behöver vi ta oss hem efter några dagar för att vattna på rabatter och odlingar.

I den stora familjen har medelåldern blivit allt yngre de senaste åren.

 – Av sju barnbarn är fem yngre än 6 år. Två av våra barn bor i närheten, så vi har lite lämning och hämtning på gården någon dag i veckan. Det är skönt att kunna avlasta barnen med passning och väldigt mysigt att få vara farmor och mormor.

x

Bok- och poddtips från Kristina

”För trädgårdsintresserade kan jag rekommendera podden Röda vita rosen, med trädgårdsmästaren Victoria Skoglund och programledaren Jenny Strömstedt, samt Skillnadens podd med Sara Bäckmo. När det gäller läsning älskar jag biografier. Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson är superbra. Elton Johns biografi var väldigt intressant. Den motvilliga feministen av Sara Heyman kan jag också rekommendera.”

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.