EU-lagstiftning med stora konsekvenser för skogsbruket

I juli presenterade EU-kommissionen sitt hittills största lagstiftningspaket, Fit for 55, som inom ramen för EU:s gröna giv innebär förslag inom elva klimatrelaterade områden. Ambitionen med lagstiftningspaketet är att unionens mål om nollutsläpp ska nås år 2050 genom en 55-procentig minskning av utsläppen år 2030. Detta kommer på flera olika sätt påverka skogsbruket.

– Det finns många invändningar mot de förslag som lagts fram, men också möjligheter för Södra att dels påverka de politiska processerna dels förbereda oss genom att skapa de verktyg som våra medlemmar kommer att behöva i sin verksamhet. Det gäller alltså för oss att ha i gång flera tankespår och arbetssätt samtidigt, säger Marcus Svensson, Head of Public Affairs, på Södra.

Vad innebär då EU:s lagstiftningspaket och hur bedömer Södra att det påverkar det enskilda skogsbruket? Här går vi igenom ett urval viktiga frågor som kan komma att ha betydelse. 

Ökat behov av förnybar energi – men samtidigt snävare hållbarhetskriterier

Energisektorn står idag för 75 procent av EU:s klimatutsläpp. Dagens mål på 32 procent förnybar energi till 2030 höjs till 40 procent. Men samtidigt som betydelsen av förnybar energi betonas riskerar grot (grenar och toppar) och sågspån att falla utanför definitionen av förnybara bränslen i förnybartdirektivet. Enligt energikommissionären, Kadri Simso, ska klimatkrisen inte lösas med en kris för den biologiska mångfalden, som genom större uttag av biobränslen antas utsättas för ökade påfrestningar.

Kommissionens förslag innebär bland annat att det blir förbjudet att ta ut träbiomassa från primärskog, torvmark och våtmark samt att uttag av träbiomassa från skogar med hög biologisk mångfald bara får ske om det inte stör naturskyddet.

– Ska vi klara omställningen kommer vi att behöva mer biobränslen. För uppvärmning och tunga transporter kommer biobränslen och drivmedel från skogen att spela en viktig roll under en lång tid. Att begränsa användningen av skogsråvara för energiproduktion hämmar därför investeringar i teknikutveckling och produktion av biodrivmedel och omställningen, säger Marcus Svensson.

Omställningen av transportsektorn kräver mer biobränslen

Vägtransporter föreslås få ett eget system för utsläppshandel för bränsleproducenter år 2026. Luftfarten ska omfattas av en kvotplikt för förnybara bränslen och även sjöfarten får en maxgräns för växthusgasinnehållet. 

– Förslagen bidrar till ökad efterfrågan på biodrivmedel från skogen, bland annat för att grödbaserade biodrivmedel inte får räknas in i flygets förnybara kvot. För omställningen av tunga transporter kommer biodrivmedel att spela en viktig roll under lång tid. Förslagen är potentiellt kostnadsdrivande och kan ge dyrare transporter. Tyvärr straffas Södras industrier, eftersom taket för fria utsläppsrätter sänks. Vi missgynnas alltså av att ha kommit långt fram i omställningen mot fossilfri produktion, säger Marcus Svensson. 

Skogen som kolsänka betonas

Kommissionen vill öka nettoupptaget av kol för markanvändning (LULUCF) mellan 2026 och 2030 med 15 procent jämfört med idag. Övervakningen, genom ökad användning av geografiska data och fjärranalys, av hur medlemsländerna når dessa bindande mål ska bli bättre, inte minst när det gäller områden med stor kolinlagring och biologisk mångfald. 

– Något förvånande är det Sverige som ska bära det tyngsta ansvaret för ökade kolförråd, och liggande förslag kan innebära att vi når ett avverkningstak 2030, även om vi arbetar med ökad tillväxt i skogarna. Det kommer att slå hårt mot det svenska skogsbruket och skogsnäringen, avslutar Marcus Svensson.