Äganderätten värnas inte i artskyddsutredningens förslag

I början av juni överlämnades artskyddsutredningens betänkande till miljödepartementet. Utredningens uppdrag har varit att se över artskyddsförordningen för att säkerställa ett effektivt artskydd och värna äganderätten. Detta genom att stärka rättssäkerheten och skapa tydlighet i fråga om rätten till ersättning när artskyddsreglerna hindrar skogsbruksåtgärder.

Artskyddsutredningen är en del i januariavtalet och har efterfrågats av många under lång tid. I dag krävs långdragna domstolsprocesser för att avgöra vilka åtgärder som är tillåtna och rätten till ersättning för markägare.

– Dagens modell är varken rättssäker eller önskvärd. Lagstiftningen och tillämpningen har ställt till det för både Södras medlemmar och tillämpande myndigheter. Nu kan vi konstatera att utredningen i vissa delar har hörsammat våra synpunkter, men också valt att lägga förslag på ett artskydd som är mer strikt än vad EU-rätten kräver, bland annat genom ett förbud mot att störa eller döda fåglar och att skada deras bon och ägg, oavsett avsikt eller art. Förslagen försvagar äganderätten ytterligare genom att försämra möjligheten till ersättning, säger Malin Pettersson, ansvarig för samhällskontakter på Södra och deltagare i utredningens expertgrupp.

Förslag om nya fridlysningsregler

Utredningen föreslår en välkommen uppdelning av fridlysningsreglerna. De ska delas upp på samma sätt som de är uppdelade mellan fåglar och andra arter i EU-direktiven, menar utredningen. Skogsstyrelsen föreslås också bli tillsynsmyndighet för fridlysningsreglerna i samband med skogsbruksåtgärder, vilket innebär att skogsägaren inte behöver vända sig till länsstyrelsen för eventuell dispens från artskyddsreglerna.

– Uppdelningen av fridlysningsreglerna är positiv. Det innebär att skillnaden mellan reglerna blir tydlig och att Sverige upphör med överimplementering av skyddet av samtliga fåglar, som gör det svårt att bedriva någon verksamhet över huvud taget på vissa ställen. Det blir i den fortsatta hanteringen av förslagen viktigt att hålla sig till avsikten med direktiven – och inte följa utredningens restriktiva tolkningar. Jag menar att utredningens tolkningar leder till onödigt långtgående restriktioner.

Gränsen för ersättningsrätten förskjuts

Utredningen konstaterar också att det finns en rätt till ersättning när skogsbruk hindras av artskyddsskäl, men bara den del som överstiger det som i miljöbalken betecknas ”allmän hänsyn” vilket utgörs av allmänna, oprecisa och långtgående krav på försiktighetsmått som är tänkta att gälla industriell verksamhet i första hand. Med det här förslaget kommer det fortsatt bli upp till domstolarna att avgöra vad som är laglig pågående markanvändning och när ersättning ska utgå.

– Förslaget gör att markägarna tvingas bära en orimligt stor börda för Sveriges artskydd, vilket minskar incitamenten att sköta skogen på ett sätt som gör att ovanliga arter trivs. Vår utgångspunkt är att kunna bruka skogen med hänsyn till både vanliga och ovanliga arter. I de fall vi behöver avstå från det, måste markägaren ersättas. Med utredningens förslag blir ersättningsnivån lägre och gränsen för när ersättning ska utgå blir fortsatt otydlig, säger Malin Pettersson.

”Upp till politiker att hantera förslagen på ett klokt sätt”

Ett glädjeämne – men desto fler oroväckande förslag. Så summerar Malin Pettersson artskyddsutredningens betänkande.

– Nu är det upp till våra politiker att hantera utredningens förslag på ett klokt sätt, så att vi både får ett bra artskydd och möjlighet att bedriva ett effektivt skogsbruk och andra verksamheter som behövs för ett hållbart samhälle i framtiden, säger Malin Pettersson.  Utredningen i sin helhet är nu ute på remiss till 25 oktober. Regeringen fortsätter sedan beredningen innan de slutliga förslagen överlämnas till Riksdagen för beslut.