Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Nyskapande av död ved ett förbättringsområde

Nyskapande av död ved ett förbättringsområde

Södras hänsynsuppföljningar, det så kallade gröna bokslutet, visar försämrat resultat i vissa delar jämfört med tidigare år. Vid slutavverkning och gallring har bland annat brister i tillskapande av död ved i form av högstubbar och kvarlämnade av grova toppar gett ett försämrat betyg.

Däremot hanteras befintlig död ved på ett föredömligt sätt och det gröna bokslutet visar även på att Södras arbete med naturvårdande skötsel har förbättrats. 

Varje år utför Södra uppföljningar på den hänsyn som tas vid slutavverkning, gallring och föryngring samt bedömning av hur den naturvårdande skötseln har utförts, så kallade Gröna bokslut. Under 2020 har totalt 391 trakter besökts, vilket motsvarar en areal på 1 830 hektar.  

– Med våra Gröna bokslut kan vi följa effekterna av Södras miljöarbete över tid och se positiva trender men även identifiera förbättringsområden, säger Mikael Forsberg-Melin, vikarierande skogsekolog och ansvarig för sammanställningen.  

Södra har som mål att minst 95 procent av slutavverkningarna ska uppnå ett godkänt traktbetyg för tagen miljöhänsyn. 2020 fick 79 procent av slutavverkningarna godkänt vilket är en försämring jämfört med tidigare år då över 90 procent blev godkända.  

Inom varje Grönt bokslut bedöms ett flertal delfunktioner som man får titta på för att identifiera orsakerna till det lägre totala betyget.  

– För slutavverkning så är bristerna främst kopplade till att vi inte lämnar kvar tillräckligt med grova toppar samt att vi inte skapar tillräckligt med högstubbar. Båda dessa åtgärder syftar till att öka mängden död ved i den brukade skogen, vilket främjar den biologiska mångfalden. Vi har också något sämre hänsyn till kulturlämningar i år och brister när det gäller att lämna kulturstubbar för att markera ut forn- och kulturlämningar. Här har vi ett förbättringsarbete framför oss. Däremot är vi fortsatt bra på att undvika skador på hänsynskrävande biotoper, mark- och vattenmiljöer, lämna kantzoner vid våtmarker, sjöar och jordbruksmark, samt lämna naturvärdesträd och befintlig död ved, där vi generellt ligger över 90 procent i godkända åtgärder, säger Mikael Forsberg-Melin.  

Kulturstubbar förebygger framtida skador 

Kulturstubbar är 1,3 m höga kapade stubbar som lämnas kvar för att markera ut kultur- och fornlämningar. Det är en av de mest effektiva åtgärderna för att undvika skador på lämningarna vid framtida skogsskötselåtgärder. Med anledning av det lägre resultatet för hänsyn till kulturlämningar och utplacering av kulturstubbar har Södra identifierat det som ett prioriterat förbättringsområden under 2021.  

– 2020 var första gången vi följde upp tillskapande av kulturstubbar i det Gröna bokslutet. Den största orsaken till det låga resultatet är att kulturstubbarna inte ställs på rätt plats i förhållande till kulturlämningarna. Det gör att de förlorar en del av sitt signalvärde. Under året planerar vi bland annat att göra instruktionsfilmer riktade till våra entreprenörer som åtgärd för att få ett bättre resultat, säger Åsa Ström, kulturmiljöspecialist på Södra.  

Vid föryngring är resultaten för markberedning fortsatt mycket goda – 97 procent av besökta bestånd blev godkända. Markberedningarna genomfördes med mycket god hänsyn till mark och vatten samt torrträd och lågor då alla besökta områden blev godkända utifrån dessa delfunktioner. Däremot förekom markberedning under naturvärdesträd eller utvecklingsträd, vilket ska undvikas då det skadar trädets rötter, så här finns ett förbättringsområde. Vid plantering är en av de större utmaningarna att utnyttja ståndortsanpassningen optimalt, vilket exempelvis innebär att prioritera löv framför barrplantor i fuktigare partier. Det har även noterats plantering inom hänsynsytor, som kantzoner, under utvecklingsträd eller naturvärdesträd. 

Högre kvalitet vid naturvårdande skötsel 

Däremot har Södra förbättrat sitt arbete med naturvårdande skötsel (NS) i de frivilliga avsättningarna. Andelen godkända skötselåtgärder ökade från 72 procent (2019) till 78 procent (2020). Noterbart är att andelen skötselåtgärder som fick högsta godkända betyg mer än fördubblades, vilket visar på en generellt bättre kvalitet. Betyget dras däremot ned av att det inte lämnas grova toppar och skapas högstubbar i tillräcklig omfattning.  

– Åtgärderna som utförs av maskinlagen håller hög nivå och visar helt klart en högre nivå idag jämfört med starten på uppföljningen i Grönt bokslut. En viktig parameter som behöver förbättras är skötselinstruktioner och målbildsbeskrivning i traktdirektivet. Målbilden är hur vi vill att beståndet ska se ut om 50 år. Med tydliga instruktioner skapar vi bättre förutsättningar för entreprenören, vilket lägger grunden för att vi ska lyckas nå målbilden och gynna naturvärdena, säger Mikael Forsberg-Melin. 

Vikten av död ved 

Död ved i olika nedbrytningsstadier är en förutsättning för många skogslevande arter. Därför är det viktigt att både bevara den befintliga döda veden i form av torrträd och lågor och att skapa ny död ved genom att exempelvis kapa högstubbar, skada något stående träd i lämnade hänsynsytor som långsamt får dö eller lämna några grövre toppar vid slutavverkning och gallring. Hänsynsuppföljningen visar att vi genomgående är bra på att lämna befintlig död ved, men att vi däremot inte skapar ny död ved i den omfattning som är önskvärt, i synnerhet vid gallring.  

– Under 2020 har det varit ett starkt fokus på att avverka granbarkborreskadad skog och en förklaring till att vi lämnat färre högstubbar i år kan bero på att det kan kännas riskfyllt att lämna en högstubbe av gran, även om vi inte har sett att högstubbar bidrar till spridning. Det går däremot alltid att barka av högstubbarna eller välja annat trädslag där det är möjligt för det är viktigt att vi verkar för mer död ved i skogslandskapet, säger Mikael Forsberg-Melin.

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.