”Industrin är en grundförutsättning för god avkastning”

Hans Berggren tror på den ekonomiska föreningen och tillbringar gärna sin fritid med bössa eller fiskespö i hand. Sedan 2015 ingår han i Södras styrelse. 

Södras styrelseledamot Hans Berggren är en beundrare av vad han kallar det dagliga gnetet. Han framhåller att strategier och visioner naturligtvis är viktiga, men menar att resultatet till stor del byggs av effektiviteten på anläggningarna och att laget Södra levererar. 

– Jag brinner mest för hur vi utvecklar oss och ser till att bli ännu vassare, säger han. Det är som ett hantverk det där, hur anläggningarna blir så effektiva som möjligt, så att verksamheten levererar på topp. 

Skog tillsammans med bröderna 

Hans föddes på gården Gungvala utanför Karlshamn, där han tillsammans med två bröder är femte generationen. 

– Den av oss tre som flyttade längst bort från gården flyttade en kilometer, skrattar Hans. Min yngre bror sköter gården medan jag och min andre bror har pendlat åt olika håll för våra arbeten. Idag har gården lite över 200 mjölkkor och så odlar vi stärkelsepotatis. Skogen sköter vi tillsammans alla tre. 

Ett tag fanns det även ålodling på gården, med försäljning av 30-40 ton ål om året. 

– Det var ål vi köpte från västkusten, exemplar som var tillräckligt stora för att fånga men för små för att äta. Det var en bra del av vår verksamhet under år när jordbruket gick sämre, men när ålen blev rödlistad slutade vi och byggde ut mjölkverksamheten istället. 

Hans har arbetat i Kristianstadsområdet under i stort sett hela sitt yrkesliv. Han är agronom från början, läste på Ulltuna med inriktning mot husdjur. 

– Men det har jag aldrig jobbat med, säger han. Efter utbildningen började jag som vallrådgivare på Hushållningssällskapet och arbetade under ett antal år med växtodling, potatis, skog och olika utvecklings- och industriprojekt. Bland annat var jag med och startade ett projekt för att tillverka papper av jordbruksgrödor. Vi konstaterade att det gick alldeles utmärkt, men att det var svårt att sluta systemen och få till en vettig återvinning på grund av den höga askhalten. 

Två ekonomiska föreningar 

Från Hushållningssällskapet rekryterades Hans 1995 som planeringschef till den ekonomiska föreningen Sveriges Stärkelseproducenter. Efter att ha varit chef för det bolag som gjorde livsmedelsstärkelse hade han en sejour inom försäljning och som vd för koncernens smakbolag Culinar. 2010 blev han koncernchef och vd för föreningen samt bolagen Culinar och Kockens. 

– Sveriges Stärkelseproducenter är en intressant förening med 500 medlemmar och en omsättning på ungefär två miljarder kronor, säger Hans. Hälften av omsättningen är kopplad till konsistens genom förädling av stärkelsepotatis för livsmedelsindustrin och pappersindustrin. Den andra hälften handlar om smak, där vi genom Culinar och Kockens utvecklar produkter för livsmedelsindustrin och handeln i Norden. Vi har bolag i ett antal utomnordiska länder också och verksamheten går bra. Vi gjorde ett rekordresultat senast och kunde för första gången betala våra odlare en krona per kilo för potatisen. För tio år sedan betalade vi knappt 60 öre, så det har varit en fin utveckling. 

När Södras valberedning kontaktade Hans angående ett eventuellt styrelseuppdrag tyckte han spontant att det lät väldigt intressant. Både för att såväl han själv som hans föräldrar haft goda erfarenheter av Södra och för att han tycker om den ekonomiska föreningen som företagsform.  

– Jag tycker ibland att den ekonomiska föreningen är underskattad som företagsform, säger Hans. Med den lagstiftning som finns är den minst lika stark som ett aktiebolag. Man kan fokusera på ett mål som passar ägarna, som i detta fall också är producenter. 

Hans blev invald i Södras styrelse 2015. 

– Södra är ett jättespännande bolag som är väldigt betydelsefullt för skogsägarna i Götaland. Längre norrut i landet ser vi att intresset och möjligheterna för att betala för skogsråvaran är mindre, men tack vare Södras industriella verksamhet kan vi förädla råvaran och ge våra medlemmar bättre förutsättningar. 

Sågat mest glädjande 

Precis som Södra har Sveriges Stärkelseproducenter investerat hårt de senaste tio åren, både i en modernisering av fabrikerna och i en ökning av förädlingsförmåga och produktsortiment. 

– Även om Södra är flera snäpp större så finns det paralleller mellan föreningarna, säger Hans. Båda jobbar hårt med effektivitet och att hela tiden trimma verksamheten. Jag tror att man måste tillhöra de allra bästa när det gäller effektivitet, annars kommer man på sikt att få problem. Det gäller att hela tiden utveckla sig och investera för framtiden, men det måste ske på ett hållbart och intelligent sätt.  

När Hans kom till Sveriges Stärkelseproducenter 2010 var det i princip bara stärkelse som plockades ut ur potatisen, plus lite potatisfiber. Nu tar man även ut protein och tittar på att öka det uttaget, med sikte på livsmedelssektorn där växtbaserat protein blir allt hetare. 

– Det är väldigt spännande, för när vi har plockat ut stärkelsen ur potatisen och det finns mer att använda så är ju den råvaran i princip gratis. På liknande sätt tar Södra hand om och förädlar olika restprodukter. 

När Hans värderar det som hänt inom Södra under den period som han suttit i styrelsen, tycker han att utvecklingen på den sågade sidan är mest glädjande. 

– Även om vi har byggt konkurrenskraftiga industrier på massasidan och utvecklat dessa på ett bra sätt, så är det från timmerdelen som de stora intäkterna kommer ur ett rent skogsägarperspektiv. Det är väldigt väsentligt att den delen av vår verksamhet är stark och att den också fortsätter utvecklas. De strukturgrepp vi tog för några år sedan, när vi stängde ett antal sågverk och satsade hårdare på andra, var riktiga och har höjt effektiviteten. Konkurrensmässigt har vi förbättrat oss och utvecklingen med korslimmat trä, som ytterligare lyfter förädlingsgraden, är jätteintressant. Så även om massan naturligtvis är viktig krävs det en balans och att vi utvecklar båda verksamheterna. 

Rationellt skogsbruk 

Hans ägnar så mycket tid han kan hemma i den egna skogen i Blekinge, men även om han är uppvuxen med skogen så jobbar han inte i den själv. 

– Jag har aldrig gjort det, men tänker mig att jag ska kunna göra små insatser med röjsågen när jag har gått i pension och har mer tid. Till dess tror jag att jag gör större nytta på andra håll. 

Cirka 740 hektar produktiv skogsmark hör till gården och tillsammans med sina bröder och en inspektor från Södra är Hans med och planerar skötseln. 

– Vi har förvaltningsavtal med Södra som vi är väldigt nöjda med. Skogen är certifierad och vi har som målsättning att hugga när skogen är mogen. Vi bedriver ett rationellt skogsbruk med produktionsskog, där vi förstås också gör frivilliga avsättningar. 

Ganska nyligen bildades två naturreservat i samarbete med Länsstyrelsen. Gården ligger längs Mörrumsån och det finns intresse av att skydda åns dalgång, med många kulturhistoriska lämningar, stor artrikedom och vandringsleder.  

– Den skog vi avsätter är sådan som är rimlig att ligga som reservat, säger Hans. Sedan kan man fundera på det samhällsekonomiska värdet av att bilda sådana reservat, för vi skulle aldrig avverka den skogen ändå. Det är en miljö som är vacker och skyddsvärd, med skog som dessutom är svår att avverka i de branta sluttningarna vid ån. 

Det är en grandominerad skog som bröderna Berggren har, även om det också finns en del ek och bok. Där det passar försöker de öka inslaget av tall. 

– Vi ser inte riktigt det betestryck från älg som finns längre upp i Götaland. Tallplantorna måste fortfarande skyddas, men vi får även upp tall i våra andra planteringar. Vi gynnas också av att det varken finns kron- eller dovhjort i området. Vildsvin ger däremot våldsamma problem, framför allt i jordbruket och på betesmarkerna, men de har också varit inne i 15-åriga planteringar och i princip vält omkull träden med sitt bökande. 

Krävs ständig utveckling 

Hur framtidens Södra kommer att se ut är naturligtvis svårt och kanske till och med omöjligt att sia om, beroende på hur långt man försöker att blicka. 

– Det mest spännande med framtiden är att det finns så mycket som vi inte har gjort än, säger Hans. Men jag tror att det som är våra huvudben idag, massa och sågade trävaror, är verksamheter som kommer att finnas under lång tid. Skogsråvarorna är väsentliga för så mycket med den klimatomställning som måste ske. Det är svårt att tro att energi inte ska bli viktigare utifrån det fokus som idag riktas på klimat och hållbarhet. Vad vi gjort med biometanolen är riktigt bra och ett exempel på hur vi kan använda de värden som finns i råvaran. Sedan tycker jag att våra andra satsningar på flytande bränsle, där vi använder lågvärdiga råvaror för att göra högvärdiga, är intressanta. Talloljan är spännande, förstås, och den tar vi redan ut. Lignin är en råvara med möjligheter, som kan innebära att vi kan bygga ut våra industrier utan att överbelasta sodapannorna. 

Hans understryker att det kommer att krävas en ständig utveckling för att hänga med inom alla områden. Det innebär fortsatta satsningar på forskning, utveckling och innovation.  

– Jag tycker att Södra har tagit stora kliv här. Biometanolen är återigen ett exempel. OnceMore, som är namnet på processen för storskalig återvinning av textilavfall, samt byggelementen i korslimmat trä är ett par andra. Allt för ofta tycker jag annars att forskningsverksamhet kan vara en egen liten värld som inte genererar några praktiska produkter. Men jag tycker att de satsningar Södra gör och har gjort har varit praktiskt inriktade. Det är glädjande när våra idéer och möjligheter löper hela vägen fram till färdiga projekt och produkter. 

Att den ekonomiska föreningen har en framtid tvivlar han inte på.  

– Men den får inte blandas ihop med den ideella föreningen, något som händer ibland. Den ekonomiska föreningen har samma krav på sig att tjäna pengar som ett aktiebolag, det är bara det att företagsformen passar väldigt väl när ett antal leverantörer går samman för att få bättre lönsamhet. Det som är en stor tillgång i Södra, men som saknas i många andra ekonomiska föreningar, är den industriella plattformen och de resurser vi har lagt på att bygga den. Industrin är en grundförutsättning för god avkastning, så den ska vi vara rädda om. 

Bra utgångsläge 

Under den tid som Hans suttit i Södras styrelse har förutsättningarna för verksamheterna varit mycket goda, det är han mån om att framhålla. 

– Många visare har pekat åt rätt håll de senaste åren, men vi måste vara ödmjuka och beredda på att framtiden mycket väl kan ge oss en period som är jobbigare. Att man kan bygga nya industrier och i princip betala av dem på några år är fullständigt unikt, men Södra har stora möjligheter att fortsätta vara starka och tjäna mycket pengar. Vi har ett bra utgångsläge, men behöver också fundera på möjliga scenarier och hur vi ska agera i ett eventuellt nytt normalläge. 

Näringspolitik pekar Hans ut som ett viktigt område för att påverka framtidens förutsättningar.  

– Själv är jag ingen politiker utan mer som en elefant i en porslinsaffär, säger han med ett leende. Jag engagerar mig ändå när jag kan och tycker att Lena Ek och det team som jobbar med näringspolitik inom Södra gör ett jätteviktigt jobb. Politiska beslut bestämmer så många spelregler för oss att vi hela tiden behöver vara med och påverka.  

Privat är Hans mycket intresserad av friluftsliv. Han och hustrun Birgitta har två utflugna söner och i hemmet finns fem jakthundar som behöver stimulans och motion. 

– Tre av hundarna är numera pensionärer, men två jagar jag med. Rasen heter petit basset griffon vendéen, en drivande hund som också är väldigt trevlig som sällskap. 

Jakt är ett fritidsintresse som Hans delar med en av sina bröder. De försöker tillbringa så mycket tid de kan i skogen och ägnar sig framför allt åt drevjakt på rådjur. 

– Vildsvinsjakten är mer ett nödvändigt ont som vi måste hålla på med. Där är min bror mer engagerad. Annars tycker jag det är väldigt skönt att bara vara ute i naturen. En fördel med att plocka svamp och röra på sig i skogen är att man får bra koll på vilka åtgärder som behöver göras. 

Fiske är ett annat stort intresse.  

– Framför allt blir det flugfiske här hemma i Mörrumsån, men jag tycker också att havsfiske är spännande. Jag brukar åka med ett gäng kompisar till Lofoten vartannat år och fiska torsk, hälleflundra, sej och en del annat. Det är otroligt roligt. Numera har jag även två barnbarn, så jag ser fram emot att få sitta och meta med dem när sommaren kommer.