Södras webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Vi använder också cookies när vi skickar personliga annonser. Tyck på "Jag förstår" om du förstår att cookies används. Om du vill neka att cookies används kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar. Läs mer om Södras integritetspolicy

Under november månad genomför vi förändringar i vår IT-miljö som påverkar tillgängligheten till våra tjänster för skogsägare och entreprenörer.

close
phone local_post_office
Skog & medlem
Till startsidan
account_circle Logga in som close
Sverige Skog & medlem Aktuellt Södrakontakt Spån av trä på både gamla och nya hus

Spån av trä på både gamla och nya hus

Gammal knuttimrad lada med nytt spåntak. Granskog i bakgrunden.

En gång i tiden låg det takspån på vart och vartannat hus. Numera är det mer sällsynt, men visst förekommer det. Till och med nyare flerbostadshus byggs i trä med fönybara spån på fasader och tak.

om bilden

Ängsladan i Öjamåla, där spåntaket av hyvlad gran lades 2010.

 

Under cirka 100 år var spån det dominerande takmaterialet på den svenska landsbygden. Även i städerna var det vanligt. Någon gång kring 1860-talet ersatte spåntaken äldre tiders tak av till exempel torv eller brädor. Det var framför allt den industriella spiktillverkningen som gjorde spåntaken till en enkel och billig konstruktion. Från början späntades spånen för hand, men när elektriciteten blev vanligare i Sverige kom hyvelmaskinerna och gjorde tillverkningen snabbare och enklare. Det går också att såga spån.

GÄRNA SENVUXET VIRKE

Lars och Gillis Berg vid hyvelmaskinen.

I Öjamåla utanför Svängsta i Blekinge bor Södramedlemmarna Lars och Gillis Berg, innehavare av Bergs Såg och Hyvleri. Verksamheten har varit i släktens ägo sedan början av 1900-talet och bröderna misstänker att hyvelmaskinen också är från den tiden. Sågen och hyvleriet har de dri­vit sedan början av 1990-talet, men de har hjälpt till i verksamheten och i skogen sedan barnsben. Även om intresset för takspån numera är litet så har de fortfarande kunder.

– På senare år har vi haft en del danskar som beställt takspån, berättar bröderna. De har velat lägga om taken på uthusen vid sina sommar­stugor här i sydöstra Sverige.

Att hyvla spån kräver både kunskap och handlag. Virket ska gärna vara senvuxet, helst asp som har en stor andel kvistfritt virke och som går lätt att jobba med i hyveln. Annars fungerar även gran eller fur.

– Vi söker efter träd med fina och friska kvistar, säger Lars. Torrkvistar ger lätt hål i spånen vilket inte är så bra om vattnet ska rinna av taken. Vid takläggningen försöker man sedan täcka de kvistar som finns med nya lager spån.

Takspånen har en tjocklek på 3-4 mm.

FYRA LAGER TJOCKT

Lars och Gillis hyvelmaskin klarar spånlängder på upp till 17 tum. Under själva hyvlingen trycks kubben ned en aning i ena änden för att hyveln ska skära diagonalt över träfibrerna.

– Då blir spånorna starka och flexibla. Låter man hyvelkniven följa fibrerna finns det risk för att den fläker isär spånen. Sju spån som läggs på varandra ska få en sammanlagd tjocklek på ungefär en tum, vilket be­tyder att varje spån är 3-4 mm tjockt.

Lars och Gillis föredrar att lägga taket i anslutning till att de hyvlat. Då är spånen färska och smidiga. Vid läggningen brukar de använda både hela och halva spån i ett fint och nästan flätat mönster. En spik slås i varje spån och överlappningar görs i både höjd- och sidled så att spånen låser varandra. Spiken ska vara ogal­vad för att hålla ungefär lika länge som spånorna, cirka 20 år. Det gör den framtida rivningen enklare.

– Taket ska vara fyra lager tjockt överallt, berättar Lars. Med över­lappningarna och med vindskivor och nockbräda är spånorna sedan skyddade för vinden, så att de inte fläks upp efter några år.

HÖLL 22 ÅR

På en av bilderna här i artikeln syns den så kallade ängsladan i Öjamåla, som fick nytt spåntak 2010 med hjälp av bland andra bröderna Berg. Det gamla taket hade då legat i 22 år och var färdigt att bytas.

– Det taket är på 40 kvadratmeter, säger Lars. Det gick åt ungefär 4 800 spånor till den ytan, så ungefär 120 spånor per kvadratmeter krävs det. Rivningen av det gamla taket tog en dag för två personer och sedan be­hövde vi åtminstone 3-4 dagsverken för att lägga det nya.

Priserna på spån har förändrats en del sedan Lars och Gillis var barn. Numera kostar spånen 4-6 kronor per styck.

– När vi var små fick man betala 2-3 kronor för 100 spån.

Kvarteret Färnebofjärden i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har fasad av sågade cederspån.

CEDERSPÅN PÅ FASAD OCH TAK

Intresset för att bygga flerbostadshus i trä har ökat rejält på senare år. Det är den hållbara aspekten av att an­vända en förnybar råvara som ligger bakom mycket av uppsvinget. En liten renässans för träspån går möjli­gen också att ana, även om de objekt som hittills nått mest berömmelse har spån som sågats av cederträ istäl­let för att ha hyvlats av gran.

Världens högsta trähus byggdes 2013 i Strandparken i Sundbyberg. Huset har både fasad och tak med sågade cederträspån för att ge "en ekologisk look och ett livfullt utseende", som ansvariga arkitekt­firman Wingårdhs uttrycker det. På nedersta våningen och på taket har cederspånen impregnerats med brandskyddande medel. Just brand­risken och dyrare brandförsäkringar var för övrigt en bidragande orsak till att spåntaken i början av 1900-talet började bli allt ovanligare, framför allt på bostadshus i tätorter.

Ett annat modernt objekt med spån på fasaden är kvarteret Färne­bofjärden i Norra Djurgårds-staden i Stockholm, färdigt 2014. Här har två hus med totalt 56 bostadsrätter klätts med sågade cederträspån. Även detta projekt är ritat av Wingårdhs.

Fler projekt med träspån kommer säkert framöver. Trä är ett hållbart material på frammarsch och spånen är inte bara en del av vårt svenska kulturarv. De är dessutom ganska fina att se på.

Nyhet

Publicerad:

close

Du kan nu välja vilken startsida som ska visas nästa gång du besöker Södra från den här enheten.