Skogsägare lärde sig mer om den digitala skogsbruksplanen

Efter en kort repetition av första kurstill­fället där appen Skogsägare och hur man kommer in på den webbaserade skogsbruksplanen ingick går Lars igenom hur man redigerar sin plan.

– Alla som har en skogsbruksplan från Södra som är gjord senast 2012 kan redigera sin plan digitalt, berättar Lars Carlsson.

Genom att själv gå in och uppdatera skogs­bruksplanen med de åtgärder som görs i skogen blir det enklare att hålla den aktuell.

– Jag får ordning på de åtgärder jag gör och kan systematisera arbetet och tillväxten, konstaterar Arne Ivarsson som med sina åttiofem år nog är kvällens äldsta deltagare.

– Man är ju digital i övrigt, så varför inte här också?

FICK JOBBA SJÄLVA

– Markera, tryck utförd åtgärd och klicka ok i dia­logrutan, instruerar Lars och deltagarna som sitter med sina datorer uppe följer instruktionerna.

Det kommer upp flera frågeställningar. Om grundyta, hur man får fram den, till exempel.

– Gå ut med ett relaskop, tipsar Thomas, springer ut i bilen och hämtar ett för att demon­strera tekniken.

– Skulle du inte ha grundytan så går det bra att uppdatera din plan med utförd åtgärd ändå.

Efter genomgången är det dags för deltagarna att själva gå in och jobba i sina skogsbruksplaner.

Lars och Thomas går runt och hjälper till. Flera har tagit med sig sina pappersanteckningar över utförda åtgärder och det blir en hel del att fylla i.

– När alla utförda åtgärder är gjorda kan man gå in och göra en rapport. Då går man in under fliken rapport, som vi tittade på förra gången, säger Lars, och där kan man skriva ut en förteck­ning över alla åtgärder som är utförda.

Lars tar också tillfället i akt och påminner om den viktiga spara-knappen.

UMGÅS MED PROGRAMMET

– Det krävs viss datavana för att redigera sin skogsbruksplan digitalt, säger Thomas Johansson och erkänner att han själv tyckte det var lite knepigt första gången.

Det handlar förstås om träning. Och här på kursen får deltagarna tillfälle att göra just det.

– Jag tror att man ska föra in ändringarna så snabbt man kan, konstaterar Fride Andertun. Det gäller att umgås med programmet och bli mer bekant med det.

Så här tyckte vi om kursen

ANNA-KARIN JOHANSSON, SKRÄDDAREFALL, SÖDRA VI:

Skogsinnehav: 300 hektar på två fastigheter tillsammans med föräldrarna och sin syster.

– Vi har skogsbruksplanen för att få en överblick så att vi kan planera och diskutera utifrån den. Här på kursen ser jag att det finns mycket mer man kan använda sin skogsbruksplan till, man lär sig mer om vilka möjligheter som finns.

– Hittills har jag mest använt appen för att se till att jag inte går vilse. Nu kan vi lägga de gamla benämningarna på olika ställen, de namnen som farfar använde och så blir det lättare att diskutera vilka områden man menar. Det var visserligen pappa som anmälde mig till kursen men jag vill också lära mig mer och kunna uppdatera åtgär­derna, vi har flera sidor på papper som vi behöver få in i planen.

– Det är svårt att lära sig alla funktioner, men det är bra när någon föreläser och bra att få övningsuppgifter så att man får klicka runt. Det är ju av misstagen man lär sig! Och så kan man uppdatera om det blir fel.

ARNE IVARSSON, FIEFALL, VIMMERBY:

Skogsinnehav: 195 hektar på föräldragården.

– Skogsbruksplanen har jag för att få ordning på mina åtgärder och för att systematisera arbete och tillväxt. Hittills har jag skött mycket själv, röjning, plantering och i någon mån skotning. Jag försöker följa upp planen och vidta åtgärder när de är inbokade.

– Det digitala är perfekt, det ger en ny dimension. Om man sköter sina uppgraderingar blir planen hela tiden aktuell och man kan lägga in irrationella faktorer, som stormar, sånt man inte räk­nar med. Jag är ju digital i övrigt, så varför inte vara det när det gäller skogsbruksplanen också?

– Genomgången här på kursen är bra och arbetsmaterialet är också mycket bra. Det verkar som om det är mycket genomarbetat.

FRIDE ANDERTUN, TUNA, KNESTORP:

Skogsinnehav: 40 hektar som han sköter själv med hjälp av Södra.

– Med skogsbruksplanen har jag ordning på beståndet och kan se vad som ska göras vid vilken tidpunkt. Den ger mig trygghet och hjälp. Med planen kan jag se när röjningar ska göras och jag kan planera in gallring så inte granen står och ruttnar.

– Jag kommer föra in ändringarna i den digitala planen så snabbt jag kan för att umgås med programmet. Jag är ju van vid papper så jag tror att man bör peta in uppgifterna så fort som möjligt. Tidigare använde jag PC Skog. Det är lite synd att alla skogsbolag har sin egen digitala plan.

– Jag tror att man måste vara skogsintresserad och lära in begreppen för att kunna arbeta med planen. Många nöjer sig nog med appen, bara den är en stor hjälp. Behöver man hjälp kan man ju bara be sin inspektor.

– Kursen är ungefär som jag förväntade mig, men jag trodde inte den skulle vara så avancerad, att den öppnade så många nya möjligheter!