Ny satsning på viltdemogårdar: Ett besök innebär ofta en aha-upplevelse"

När den nya viltförvaltningen startade 2012 anlade Södra sex viltdemohägn på medlems­marker. Nu har de planterade träden vuxit och skillnaderna mellan betesskadorna utanför och i hägnen är tydlig.

– Besök på en viltdemogård har blir ofta en aha-upplevelse. De visar betestryckets påverkan också på markflora och buskvegetation, småviltets roll och skillnader mellan olika år, säger Johan Frisk, ansvarig för viltfrågorna i Södra.

– Man ser också vad plantmaterialet betyder. Tillväxten har varit fantastisk och den som inte sett det i verkligheten tror inte det är sant, säger Gösta Lundin som samordnar satsningen.

EXKURSIONSPUNKT FÖR DISKUSSION

Ambitionen är att vilthägnen ska vara exkur­sionspunkter för att diskutera viltförvaltning, till exempel vid olika Södra-evenemang och när älgskötselområdenas förvaltningsgrupper möts.

– Hägnen ska bidra till en bra diskussion. Vi är inte ute efter ett nollskadeläge och vill inte heller ägna oss åt hägnskogsbruk, säger Johan Frisk.

De nya viltdemohägnen byggs upp efter ett enhetligt koncept med tre ytor på 25x25 meter. Ett hägn har ett två meter högt nät som går ända ner till marken så att inget vilt kan ta sig in. Ett annat hägn har ett nät som börjar cirka 50 cm över marken så att rådjur och övrigt småvilt ska kunna ta sig in. Den tredje ytan är en referensyta som är ohägnad men utmärkt med stolpar.

– I dagsläget är ett 15-tal platser bestämda och hägnen ska komma upp före vegetationsperioden. De flesta ytorna höggs förra året men några huggs i vinter. Till våren ska det planteras och då får man även allt frö från örter, löv och tall naturligt innanför hägnen.

– Vi vill gärna visa att även om merparten på ett hygge går att föryngra med gran så kanske det ska vara tall på höjdlägena, säger Gösta Lundin.

Skogsbruksområdenas viltombud och verksamhetsområdenas viltansvariga tjänsteman föreslår lämpliga platser och presenterar dessa för Gösta Lundin.

– Ibland får de leta lite till, ibland blir det napp direkt, säger Gösta som när beslutet är klart ser till att material kommer ut till rätt plats.

HJORTBETNING LYFTS FRAM

– Hjortproblematiken är stor i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Åtminstone två hägn sätts upp för att visa betestrycket från hjort; för dovhjort i plantstadiet kronhjortarnas barkgnag i 10-12-åriga planteringar, säger Gösta Lundin.

Uppsättningen av hägnen görs på olika sätt men ofta är det några förtroendevalda som ser till att hägnet sätts upp hägnet, kanske med hjälp av en entreprenör.

Gunnar Thorn Andersen i Sandshult utanför Eksjö blir gårdsvärd för ett av de nya viltdemohägnen, en uppgift som innebär att han har tillsyn över hägnen, gör normal skötsel och är guide vid besök.

Gunnar är ordförande i Eksjö skogsbruksom­råde och engagerad i ett älgskötsel­område.

– Det är viktigt att ha koll på betestrycket. Vi bedömer att älgstammen i princip är i balans men här finns gott om rådjur.

– Området för hägnen avverkade jag i våras. Där finns odlingsrösen men ligger alldeles intill en väg så det är lätt att ta sig dit. Det var nog ett tungt vägande skäl till att placera hägnet på min mark för det fanns fler platser att välja bland i vårt skogs­bruksområde.

– Rolf-Inge Torstensson, viltombud på skogsbruksområdet, har hjälpt till att sätta upp stolparna och han kommer att hjälpa till också i fortsättningen. Stängslet kommer upp när vädret blir bättre, säger Gunnar Thorn Andersen.